Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare. Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen. Pedagogerna menar även att alla konflikter i största mån måste ges uppmärksamhet, även om man inte nödvändigtvis måste ingripa i alla konfliktsituationer. Barnen måste också ges utrymme och möjlighet att bearbeta konflikter själva. Ett sådant arbetssätt förutsätter en lyhördhet hos pedagogerna. Att tyda barns känslor i en konfliktsituation kan också kräva mycket eftertanke, än mer komplicerat blir det ifall barnet inte kan sätta ord på vad det är barnet upplever som frustrerande, menar pedagogerna. Mot bakgrund av pedagogernas upplevelser har denna studie visat att barnets förmåga att uttrycka sig verbalt kan ha betydelse för hur barnet reagerar i en konflikt.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka syften lärare har med exkursioner och vadelever får ut av exkursioner, då exkursioner kan ersättas med exempelvis film, virtuellnatur och ta in naturen. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer.Fem lärare, som är behöriga i bland annat biologi, och 9 nio elever, som läser kursenbiologi 1 på en termin, intervjuades i denna studie. Två huvudkategorier tolkades tilllärarnas syften med exkursioner utifrån intervjuerna, ämnesmässigt innehåll ochkänslomässiga aspekter där flera olika underkategorier tolkades. Dessa tvåhuvudkategorier framkom även vad elever får ut av exkursioner. Det fanns flera olikasyften till varför lärare genomför exkursioner exempelvis: praktiskt lärande,begreppsförståelse, koppling till samhälle, motivation och gemenskap. Vissa tolkningarsom kunde göras hos lärarnas syften med exkursioner var samma hos eleverna, d.v.s.vad eleverna får ut av exkursioner. Ersätts exkursioner med andra moment förlorarelever en helhetsbild som exkursioner bidrar till. Eleverna förlorar även erfarenhet ochegenarbete som liknar verkliga arbeten. Andra moment såsom film, virtuell natur och tain naturen kan inte ersätta exkursioner utan snarare komplettera.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna.Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig.Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten.Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse. Den goda kommunikationen handlar om att lyssna på föräldrarna, att som lärare vara rak, uppriktig och inte försköna verkligheten. De hade alla en upplevelse av att mötet med föräldrar blivit bättre med åren. En säkerhet i den egna yrkesrollen samt en personlig mognad var enligt de intervjuade orsaken till att mötet med föräldrarna upplevdes som både lättare och bättre.Min fråga hur ett fruktbart möte mellan föräldrar och lärare kan komma till stånd besvarades inte tillfredställande nog av intervjuerna. Orsaken till detta är enligt min uppfattning att lärarna ser föräldrakontakten ur sitt perspektiv, lärarna för ingen diskussion med föräldrarna kring varför det är så viktigt med ett fruktbart möte mellan lärare - föräldrar. / The aim of this paper is to examine, from a techers perspektive, how teachers in junior levels consider contacts between families and schools ought to be designed and how they schould develop. The work gives an insight in previus research about the importance of parents, in learning, to mature emotionaly and in the art of conversation. Using interviews I wanted to get a picture of how teachers consider the contact with parents of pupils serves, and how teachers planned to expound these contacts. To sum up, the results of this essey, points to, that the teachers were pleased with the model they were working with, regarding evaluation talks, parent-teacher meetings and informal meetings.

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum. De påtalade också hur de konfronteras med patienters tunga verklighet och att möta sorg, vilket väcker känslor av rädsla, ilska, frustration och maktlöshet. De betonade behov av stöd för att orka hantera sina egna känslor där kollegor sågs som en andra familj men även den egna familjen är ett stöd. De ifrågasatte de möjligheter till stöd som erbjöds i organisationen, men framförallt betonade de att ingen annan än kollegor kunde förstå. Ur ett framtida arbetssmiljöperspektiv är detta viktigt att uppmärksamma för att möjliggöra att hälsa bevaras bland ambulanspersonal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse i individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk. Detta gjordes genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer genomfördes med tio personer där fem var kvinnor och fem var män. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha erfarenhet av ett eget missbruk, varierande ålder, kön samt livssituation. Det var svårt att hitta forskning som berörde individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk, dock så fanns relevant forskning om att ta sig ut ur drogmissbruk. I den här studien ställs individers upplevelser i fokus för att få en djupare kunskap och förståelse om fenomenet. Resultatet visade på hur vägen ut ur drogmissbruk kan komma att se ut och upplevas som en känslomässig berg- och dalbana för individen. Motivationen till att ta sig ur drogmissbruket såg olika ut för intervjupersonerna. Det kunde bland annat vara barn, familj, NA och "rätt" sorts vänner som ledde till motivationen. Vidare visade resultatet att deras liv idag fungerar bra då de är drogfria, de flesta har arbete och egna bostäder samt att de har bra kontakt med sina familjer.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala. En slutsats är att då den formella lojaliteten snarare är en samling institutionaliserade normer har den professionella lojaliteten en tendens att träda in där den känslomässiga brister.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan valet av ljusteknik, LED eller halogen har på den slutliga produkten. Studien kommer med hjälp av fokusgruppsintervjuer undersöka om personer kan se skillnad på en ljussättning som är gjord med LED- respektive halogenlampor samt vad de olika teknikerna ger för känsla. Vi jämför resultaten från fokusgruppsintervjuerna med tidigare litteratur som Set lighting technician's handbook: film lighting equipment, practice, and electrical distribution och Lighting for cinematography: a practical guide to the art and craft of lighting for the moving image. Fokusgruppsintervjuerna resulterade i något oväntade svar och gav oss en bredare och förtydligad förståelse för vad som spelar roll när det kommer till en publiks känslomässiga reaktion av en bild.

I Sverige inkommer det cirka tusen anmälningar till socialtjänsten varje dag där det finns oro för barn och deras familjer. En socialsekreterare har då ett stort ansvar att utreda om barn får sina behov tillgodosedda av sina vårdnadshavare. Föräldrars förmåga att vara känslomässigt tillgängliga för barnen och hjälpa samt stötta dem är ett av de områden som socialsekreterare har som uppgift att utreda. Syftet med denna studie var att få förståelse för hur känslomässig tillgänglighet definieras av socialsekreterare. Målet är även att få djupare förståelse för hur utredningar kring föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets känslomässiga behov går till, samt vilka eventuella svårigheter de ställs inför under utredningens gång. Studien undersöker även om socialsekreteraren upplever att de har stöd av dokumentations och bedömningssystemet BBIC i samband med denna form av utredning och i vilken utsträckning de använder sig av det. Resultatet av denna studie visar på att socialsekreterarna upplever begreppet känslomässig tillgänglighet som svårdefinierat och även problematiskt att utreda.   Studien bygger på kvalitativa data i form av intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredning av barn mellan noll och tolv år. Jag har även i min analys använt mig av de teoretiska perspektiven utvecklingsekologi och anknytningsteori.

Bakgrund Utmattningssyndrom är ett växande problem i samhället. Internationell forskning visar att sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper, är mer benägna att utveckla utmattningssyndrom. Antalet sjukskrivna sjuksköterskor i Sverige ökar årligen, en av två sjukskrivs för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Detta leder till ökade samhällskostnader samt ytterligare ansträngning för resterande sjuksköterskor. För att bryta den negativa spiralen bör orsaken till detta undersökas vidare. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som leder till att legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, riskerar att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på sökningar i CINAHL och PsycINFO samt manuella sökningar. Dessa genererade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka har klassificerats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag samt analyserats tematiskt. Resultat Resultatet visade att arbetsmiljö och arbetsbelastning inverkar på utvecklandet av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, likaså det upplevda stödet från chefer och ledning. Sociodemografiska faktorer så som ålder, civilstånd, kön samt antal år i yrket spelar också in. Graden av personligt engagemang och hur varje sjuksköterska hanterar känslomässig stress är också avgörande. Slutsats Arbetsmiljö, arbetsbelastning, stöd från chefer, sociodemografiska faktorer samt personlighetsdrag kan vara avgörande faktorer för att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på olika förskolor funderar kringbarnens känsloutveckling. För att få kännedom om detta används kvalitativ metod i form avintervjuer och observationer. Materialet bygger på fyra intervjuer med förskollärare medinledande observationer av deras arbetssätt på avdelningen.Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns känsloutveckling är en viktigprocess. Förskollärarna är överens om att vuxnas känslomässiga samspel med barn och entrygg och lärorik miljö på förskolan spelar en stor roll i den här processen. Pedagogerna anserockså att känsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkänsla och inlevelsesamt förebyggande av aggressivitet. Resultatet visar att lärarna arbetar aktivt medkänsloutbyte med barn och känslomässiga interaktioner, men observationer på förskolan visaratt det saknas olika aktiviteter som berör känslor och som strävar efter att bredda barnskunskap och förståelse.