Följande studie granskar kommunikationen från tobaksfria nikotinföretag på Instagram. Syftet är att inom forskningsfältet marknadskommunikation, undersöka den visuella kommunikationen och kompletterande textuella element på Instagram och vilka kommunikativa strategier företagen använder sig av. Vår studie granskar den visuella kommunikationen på Instagram och utgår från företagen Vont, Volt och Zone X 20 senast publicerade bilderna på Instagram. Uppbyggnaden av visuell kommunikation inom tobaksindustrin undersöks för att se vilka komponenter som bidrar till bildens estetiska uttryck och varumärkets identitet. Resultatet från studien önskar bidra med ett nytt perspektiv för att få en bredare förståelse för hur den visuella kommunikationens uppbyggnad kan vara en bidragande faktor till varför konsumtion av tobaksfria nikotinprodukter ökat bland kvinnor. Detta genomförs med hjälp av en semiotisk bildanalys med kompletterande textanalys och med förankring i teorier om identitetsskapande, Symbolic brand strategies, trender och färgpsykologi. Med hjälp av ovanstående metod och teori visar studiens resultat att den visuella kommunikationen innehåller komponenter som kan kopplas till aktuella trender samt till strategier som bygger på att skapa en emotionell anknytning till mottagaren. Resultatet visar även att produkten som marknadsförs porträtteras som en del av ett sammanhang eller som en accessoar. Vidare kunde man se att den visuella kommunikationen var mer grundad i storytelling eller att vara estetiskt tilltalande, istället för att framhäva produktens funktionalitet eller vara informativ. Sammantaget gick det inte att dra några generella slutsatser om att den visuella kommunikationen hos samtliga företag var mer riktad till en kvinnlig målgrupp. / The following study examines the communication of less established tobacco-free nicotine companies on Instagram. The purpose is to investigate, within the research field of marketing communication, the visual communication and complementary textual elements on Instagram and which communicative strategies the companies use. Our study examines visual communication on Instagram and is based on the companies Vont, Volt and Zone X’s 20 most recently published images on Instagram. The structure of visual communication in the tobacco industry is examined to see which components contribute to the aesthetic expression of the image and the identity of the brand. The result wants to contribute with a new perspective to gain a broader understanding of how the structure of visual communication can be a contributing factor to why the consumption of tobacco-free nicotine products has increased among women. This is carried out through a semiotic image and text analysis and anchored in theories of identity creation, Symbolic brand strategies, trends and color psychology. Using the above method and theory, the results of the study show that the visual communication contains components that can be linked to current trends and to strategies based on creating an emotional connection with the recipient. The results also display that the product being marketed is portrayed as part of a context or as an accessory. Furthermore, it appears that the visual communication was more based on storytelling or being aesthetically pleasing, instead of emphasizing the product's functionality or being informative. Overall, it was not possible to draw any general conclusions that the visual communication of all companies was more directed to a female target group.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

Anestesisjuksköterskan möter i sitt arbete på kritiska händelser vilket för anestesisjuksköterskan kan leda till fysiska och psykiska yttringar vilka i sig kan leda till att de inte kan prestera normalt vilket påverkar patientvården. Forskning inom detta är framförallt internationell och mot bakgrund av detta behövs även forskning inom detta område även i Sverige. Syfte med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser efter en kritisk händelse i samband med anestesi. Studien är av kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Vid analys av data användes kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier; Känslomässig reaktion som anestesisjuksköterska; Behov av stöd; Anestesisjuksköterskans arbete förändrades. En slutsats kan utifrån studien dras att anestesisjuksköterskan i sitt arbete möter på händelser som framkallar känslomässig rektion och att anestesisjuksköterskan har ett behov av stöd. Händelsen påverkar anestesisjuksköterskans arbete och stödet är av vikt både för anestesisjuksköterskans hälsa och för fortsatt omvårdnadsarbete.

I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål. Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor. Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

<p>Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig. Sjukvården kunde hjälpa till att hantera väntan genom att anpassa informationen till varje individs tempo och behov. Stöd från familj,sjukvårdspersonal och medpatienter var viktigt för att orka vänta på transplantationen. Att bli placerad på transplantationslistan gav patienterna en ny chans och ett nytt hopp. Patienterna pratade om betydelsen av att göra varje dag meningsfull. Diskussion:Resultatet har knutits samman med Aaron Antonovskys hälsoteori KASAM som utgårfrån de tre centrala begreppen, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Slutsats:För att omvårdnaden kring transplantationspatienterna ska kunna utvecklas ochförbättras krävs det idag mer forskning. Forskningen är begränsad gällande patientensupplevelse av tiden före en organtransplantation.</p> / <p>Background: Few areas in medicine today are facing so many difficult ethical problems as transplant surgery. The seriously ill people who get the opportunity to undergo a transplant surgery will get the chance for a new life. It is important that health care professionals understand how patients experience waiting so that they can give good treatment and good care. Aim: The aim of the literature study was to describe the emotional experience of waiting for an organ transplant from a patient perspective. Method: The literature study was based on eight research articles with qualitative method. Result: To wait for an organ transplant was described as painful, but at the same time it gave the patients time to prepare. Health care professionals could help the patients deal with the wait by adapting the information to each individual's pace and needs. Support from family, medical staff and fellow-patients were important to get the energy while waiting for the transplantation. To be placed on the transplant list, gave the patients a new chance and new hope. Patients talked about the importance ofmaking each day meaningful. Discussion: The results have been linked together with Aaron Antonovsky’s health theory, KASAM wich is based on three key concepts: Comprehensibility, Manageability and Meaningfulness. Conclusion: Research is limited concerning how patients experience time before an organ transplant. To develop and improve the care to this patient’s requires further research.</p>

Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar: -Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning? -Behövs EQ i skolan? -Hur kan man arbeta med EQ i skolan? Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.

The purpose of this Bachelors thesis is to investigate teachers' work and attitude to life in relation to the curriculum. Furthermore, how teachers look at students' emotional/social development in their general development. The thesis also reviews the criticism from The Swedish School of Authority on various programs primarily SET (social and emotional training) Three qualitative interviews and four observations at three different schools with teachers have been conducted. Using theories of social constructivism, deliberative conversation and social and emotional skills, the intention is to interpret the gathered material. The results show that the teachers see knowledge of life in school as important in the foundation of students´ emotional/social development. One teacher follows the SET program and two teachers’ took inspiration from various other programs and ideas. All the teachers proceed from core values, curriculum and their own goals in teaching life skills. Two teachers particularly emphasized on how the students developed emotionally and socially. Teachers were receptive to the National Agency’s criticism, and emphasized the importance of method selection, student adjustment, self-interest and that the Agency support the work. The teachers furthermore were able to handle sensitive situations.  This study focuses on teachers´ different views for and against the work program. Teachers who did not follow any program were perceived to have the best knowledge and education, and were most suited to the student body, where evaluation exercises were common. The SET program hinders teacher adaptation to the students because of its restrictive form. Life skills in school curricula have been considered important by the government, teachers and parents. There seems to be an increasing concern among students and greater demands of society. Agency's lack of clarity regarding value application has meant that the manual-based program SET, is sold as aid to schools by private operators. The Agency is now critical of these programs that they consider not to be sufficiently scientifically proven.

Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig. Sjukvården kunde hjälpa till att hantera väntan genom att anpassa informationen till varje individs tempo och behov. Stöd från familj,sjukvårdspersonal och medpatienter var viktigt för att orka vänta på transplantationen. Att bli placerad på transplantationslistan gav patienterna en ny chans och ett nytt hopp. Patienterna pratade om betydelsen av att göra varje dag meningsfull. Diskussion:Resultatet har knutits samman med Aaron Antonovskys hälsoteori KASAM som utgårfrån de tre centrala begreppen, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Slutsats:För att omvårdnaden kring transplantationspatienterna ska kunna utvecklas ochförbättras krävs det idag mer forskning. Forskningen är begränsad gällande patientensupplevelse av tiden före en organtransplantation. / Background: Few areas in medicine today are facing so many difficult ethical problems as transplant surgery. The seriously ill people who get the opportunity to undergo a transplant surgery will get the chance for a new life. It is important that health care professionals understand how patients experience waiting so that they can give good treatment and good care. Aim: The aim of the literature study was to describe the emotional experience of waiting for an organ transplant from a patient perspective. Method: The literature study was based on eight research articles with qualitative method. Result: To wait for an organ transplant was described as painful, but at the same time it gave the patients time to prepare. Health care professionals could help the patients deal with the wait by adapting the information to each individual's pace and needs. Support from family, medical staff and fellow-patients were important to get the energy while waiting for the transplantation. To be placed on the transplant list, gave the patients a new chance and new hope. Patients talked about the importance ofmaking each day meaningful. Discussion: The results have been linked together with Aaron Antonovsky’s health theory, KASAM wich is based on three key concepts: Comprehensibility, Manageability and Meaningfulness. Conclusion: Research is limited concerning how patients experience time before an organ transplant. To develop and improve the care to this patient’s requires further research.

<p>Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar:</p><p>-Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning?</p><p>-Behövs EQ i skolan?</p><p>-Hur kan man arbeta med EQ i skolan?</p><p>Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.</p>

Sjukskrivningar med anledning av stressrelaterade åkommor har ökat stort de senaste åren och det skiljer sig i antalet mellan kvinnor och män. Tidigare forskning visade på att medarbetare med högt organisatoriskt engagemang hade en starkare vilja till att utöva större arbetsinsatser och ansträngningar på uppdrag av organisationen. Det fanns dock en risk med att den anställda gjorde en så stor ansträngning att det påverkade återhämtningen, som i sin tur kunde leda till stressrelaterade sjukdomar. Studier på arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning, dock har få studier undersökt sambanden mellan variablerna organisatoriskt engagemang och arbetsrelaterad stress. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ studie gjorts där datainsamlingen skedde genom både onlinebaserad enkät samt pappersenkäter med totalt 25 påståenden. Enkäten bestod av två etablerade frågeformulär; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) samt Perceived Stress Scale 10-items (PSS) som avsåg att mäta engagemang på arbetsplatsen samt arbetsrelaterad stress. Totalt deltog 233 personer i studien (M= 34,9 år, SD= 10,2 år, åldersintervall 18–68 år, 63% kvinnor). Variablerna visade på en normalfördelning och därför kunde en enkel linjär regression göras. Resultatet visade på ett negativt statistiskt signifikant samband mellan engagemang och stress hos kvinnor, dock inte hos män. Engagemangsnivåer kan i högre utsträckning predicera stressnivåer hos kvinnor än hos män. / Sick leave due to stress-related problems has increased in recent years and the number of sick leave days varies between women and men. Previous research has shown that employees with high organizational commitment had a stronger desire to practice greater work efforts and efforts on behalf of the organization. However, there was a risk that the employee made such an effort that it affected the recovery, which in turn could lead to stress-related illnesses. Studies on work-related stress occur to a large extent, however, few studies have done research on the correlations between organizational commitment and work-related stress. A quantitative study was conducted to answer the research questions; data collection was done through both online- and paper questionnaires with a total of 25 items. The survey was designed by two established questionnaires; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) and Perceived Stress Scale 10-items (PSS) that were intended to measure workplace engagement and work-related stress. A total of 233 people participated in the study (M = 24.9 years, SD = 10.2 years, range of ages 18-68 years, 63% women). The variables showed a normal distribution and therefore a simple linear regression was conducted. The results showed a negative statistically significant correlation between commitment and stress for women, but not for men. Engagement levels can to a greater extent predict stress levels in women than in men.