Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan.

Idag bor ca 35 procent av barn till separerade/skilda föräldrar växelvis varannan vecka hos respektive förälder. Med en kvalitativ intervju och fenomenologisk ansats riktar sig studien till barn som bor växelvis, en vecka vardera hos sina separerade/skilda föräldrar och hur de upplever övergången mellan hemmen. I studien deltog åtta barn i åldern 6-18 år. Intervjun baseras på halvstrukturerade frågor med intervjuguide och den berör föräldrars stöd till barnen och hur förberedelsen ser ut i samband med bytet. Resultatet visar att barnen får praktiskt stöd av sina föräldrar medan det känslomässiga ansvaret tycks vila på dem själva. Bytet mellan hemmen tycks för de flesta som deltog i studien ha blivit som en rutin bland andra rutiner men när det väl är dags för en övergång så upplever de flesta informanterna ledsenhet och motstridiga känslor. Det psykoterapeutiska förhållningssättet har lyfts upp som en viktig faktor för utfallet av barnens berättelser och vikten av att inkludera barnen och följa upp deras behov.

I den svenska vårdpraxisen ses föräldrar som en grupp individer som är med sitt sjuka barn på sjukhuset. Det finns forskning som visar att föräldrar vill vara delaktiga i vården av sina barn samt att de har förväntningar på vårdmötet. Syfte med detta arbete är att belysa föräldrars upplevelser när deras barn vårdas på sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att föräldrarna vill vara delaktiga i vården av sitt barn, samtidigt som det finns för-väntningar på föräldrarna att medverka. Att lyfta fram föräldrarperspektivet är en viktig del i vård sammanhanget. En så bra som möjlig vårdsituation kan bidrar till mindre li-dande för alla parter och vidga vyer för vårdvetenskapen. Olika faktorer är betydelseful-la för föräldrarnas upplevelser när deras barn vistas på sjukhus. Stöd, information, väl fungerande delaktighet, bemötande och professionell kunskap från sjuksköterskor är ett stort behov i föräldrars turbulenta livsskede. Den goda kommunikationen spelar en vik-tig roll från första vårdmötet. Ord som hopp och kärlek blir till styrkor i svåra livssitua-tioner samt beskriver vad som är viktig i vården för oss människor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

<p>Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.</p>

<p>Separationer bland föräldrar har tidigare ansetts ovanligt, skamligt och som ett misslyckande men är numera vanligt förekommande bland många svenska familjer. Även om antalet separationer minskat de senaste åren är det fortfarande ett stort antal barn som berörs.</p><p>Studiens syfte är att undersöka pedagogers sätt att bemöta och arbeta med förskolebarn som har behov av en känslomässig bearbetning efter föräldrars separation. Undersökningens empiriska underlag baseras på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med pedagoger med olika utbildningar och alla var verksamma inom förskolan. Tre utav pedagogerna var utbildade förskollärare, en specialpedagog samt en barnskötare. Alla personer var kvinnor.</p><p>Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta inriktats på de negativa konsekvenserna som barnen får uppleva, och även hur pedagogerna arbetar med detta i förskolan. Utifrån detta finns ett intresse att studera i helhet hur och om barnen påverkas vid föräldrarnas separation samt hur det arbetas med i förskolan i praktiken.</p><p>Det erhållna resultatet tyder på att pedagogerna mestadels har observerat negativa konsekvenser hos barnen vars föräldrar har separerat. Barnen i förskolan har visat sig blivit mer känsliga i konflikter, ha lättare till gråt och kan känna sig otrygga. Pedagogerna har även upplevt positiva konsekvenser som att barn har lättare att ta för sig och fungera socialt.</p><p>Pedagogerna inom förskolan har olika tankar och synpunkter när det gäller att både bemöta och förhålla sig till barnen, och de arbetar alla på olika sätt. En del anser att ta första steget till att prata om separationen är en bra metod, medan andra anser att de då kan riva upp något som kanske inte redan finns. De olika synesätten har både likheter och skillnader med den tidigare forskningen.</p>

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the recruitment process and its complexity. The study also aims to examine whether there are any problem areas with a recruitment process which is emotionally based and if so, how these can be resolved. Four issues have been presented, in regard to solving the study’s purpose and problem definition. Theoretical framework: The chapter begins by briefly illustrate the concept of employee turnover and the economic aspects a staff turnover can bring. Thereafter, the importance of a formal preparatory work for recruitment is presented. The chapter concludes by explaining the concepts of competence, corporate culture and introduces some common sources of error. Method: This study follows a qualitative method and the research approach is interactive induction. Conclusion: The earlier research presented in the study is adaptable to the investigated company. Through analysis, the authors have been able to draw conclusions that the investigated company has a lack of structure in both the preparation of recruitment and selection of candidates. The result also shows that there is inadequate knowledge of the consequences of miscalculation. Furthermore, the authors have found that the emotionally-based recruitment process involves several pitfalls, which can be pre-built with a more formal recruitment process. Finally, the authors present a proposal for improvements in the recruitment process for the investigated company, in the form of a model. / Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för rekryteringsprocessen och dess komplexitet. Studien avser även att besvara problemformuleringen kring vilka problem som finns med en känslomässigt baserad rekryteringsprocess och hur dessa kan lösas. Fyra frågeställningar har även utarbetats i avseende att besvara studiens syfte och problemformulering.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med att kort belysa begreppet personalomsättning och vilka ekonomiska aspekter personalomsättningen kan medföra. Därefter poängteras vikten av ett formellt förarbete inför en rekrytering. Kapitlet avslutas med att förklara begreppen kompetens, företagskultur samt presentera några vanliga felkällor. Metod: Studiens undersökning går efter en kvalitativ metodteori och studiens forskningsansats är interaktiv induktion. Slutsats: Studien visar på att presenterad tidigare forskning kring problematik gällande rekrytering även är applicerbart på det undersökta företaget. Genom analysen har författarna kunnat dra slutsatser att studiens företag har bristande struktur vid både förberedelserna av rekryteringen och urvalet av kandidater. Studien påvisar även att det finns bristfällig kunskap om konsekvensen av felbedömningar. Vidare har författarna funnit att känslomässigt baserade rekryteringsprocesser innebär flera fallgropar, vilka kan förbyggas med en formell rekryteringsprocess. Slutligen har författarna presenterat ett förbättringsförslag till studiens företags rekryteringsprocess, i form av en modell

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning karaktäriseras av stark impulsivitet, långvariga känslor av tomhet, självskadebeteende och destruktiva relationer. Suicidrisken uppskattas till 8-10%. Orsaken till borderline personlighetsstörning är ej helt känd men studier har visat att barndomstrauma och negativa händelser i livet kan vara en bidragande faktor till insjuknade. Majoriteten, 75%, av de som utvecklar borderline personlighetsstörning är kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: Författarna hittade ett samband mellan barndomstrauma och kvinnornas upplevelse av låg självkänlsa, skam och identitetsförvirring. Ångest var något som vanligen präglade kvinnornas liv och detta var ofta grunden till självskadebeteende och självmordstankar. Samtidigt som kvinnorna längtade efter närhet och att bli älskade fanns ändå en rädsla för att bli utnyttjade och svikna. I mötet med vårdpersonal upplevde kvinnorna att de ofta inte blev tagna på allvar och kände sig mest till besvär. Slutsats: Kvinnor med borderline personlighetsstörning lever på gränsen mellan liv och död och har ett starkt behov av stabila relationer och omgivningar. För att kunna bemöta dessa kvinnor på rätt sätt krävs det större kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal. / Background: Borderline personality disorder is characterized by high impulsivity, long-lasting feelings of emptiness, self-injury and destructive relationships. The disease has a high suicide risk, estimated to 8-10%. The cause of borderline personality disorder is yet unknown, but studies have shown that childhood trauma and negative life events may be a contributing factor to illness. The majority of those who develop borderline personality disorder are women. Aim: The aim of the literature review was to describe women’s experience of living with borderline personality disorder. Method: A literature review was conducted in which qualitative and quantitative articles were examined. Results: The authors found a correlation between childhood trauma and women's experience of low self-esteem, shame, and identity confusion. Anxiety was something that usually characterized the lives of women and this was often the basis for self-harm and suicidal thoughts. While women were longing for closeness and to be loved, there was still a fear of being exploited and betrayed. In the meeting with the nursing staff the women felt they often were not taken seriously and felt mostly a nuisance. Conclusion: Women with borderline personality are living on the edge between life and death and have a strong need for stable relationships and surroundings. To respond to these women correctly it requires more knowledge of the disease among health professionals.

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman &amp; Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande. Ålder kan vara en bättre prediktor än känslomässig instabilitet för arbetssökande beteende i en svensk population. / The relationship between personality and job search behavior has mostly been investigated among students before. This study investigated if neuroticism affected job search behaviors for 123 unemployed non-students between 20-65 years. The survey used consisted of Personality Questionnaire (Bäccman &amp; Carlstedt, 2010), measuring personality based on the five-factor model, and Job Search Behavior (Blau, 1994), measuring preparatory and active job search behaviors. There was a relationship between neuroticism and both job search behaviors. Neuroticism alone could, however, not predict which job search behavior individuals choose, but along with age neuroticism could predict preparatory job search, and age could even solely predict preparatory job search. Age may be a better predictor than neuroticism for job search behavior in a Swedish population.