Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande. Ålder kan vara en bättre prediktor än känslomässig instabilitet för arbetssökande beteende i en svensk population. / The relationship between personality and job search behavior has mostly been investigated among students before. This study investigated if neuroticism affected job search behaviors for 123 unemployed non-students between 20-65 years. The survey used consisted of Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), measuring personality based on the five-factor model, and Job Search Behavior (Blau, 1994), measuring preparatory and active job search behaviors. There was a relationship between neuroticism and both job search behaviors. Neuroticism alone could, however, not predict which job search behavior individuals choose, but along with age neuroticism could predict preparatory job search, and age could even solely predict preparatory job search. Age may be a better predictor than neuroticism for job search behavior in a Swedish population.

Separationer bland föräldrar har tidigare ansetts ovanligt, skamligt och som ett misslyckande men är numera vanligt förekommande bland många svenska familjer. Även om antalet separationer minskat de senaste åren är det fortfarande ett stort antal barn som berörs. Studiens syfte är att undersöka pedagogers sätt att bemöta och arbeta med förskolebarn som har behov av en känslomässig bearbetning efter föräldrars separation. Undersökningens empiriska underlag baseras på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med pedagoger med olika utbildningar och alla var verksamma inom förskolan. Tre utav pedagogerna var utbildade förskollärare, en specialpedagog samt en barnskötare. Alla personer var kvinnor. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta inriktats på de negativa konsekvenserna som barnen får uppleva, och även hur pedagogerna arbetar med detta i förskolan. Utifrån detta finns ett intresse att studera i helhet hur och om barnen påverkas vid föräldrarnas separation samt hur det arbetas med i förskolan i praktiken. Det erhållna resultatet tyder på att pedagogerna mestadels har observerat negativa konsekvenser hos barnen vars föräldrar har separerat. Barnen i förskolan har visat sig blivit mer känsliga i konflikter, ha lättare till gråt och kan känna sig otrygga. Pedagogerna har även upplevt positiva konsekvenser som att barn har lättare att ta för sig och fungera socialt. Pedagogerna inom förskolan har olika tankar och synpunkter när det gäller att både bemöta och förhålla sig till barnen, och de arbetar alla på olika sätt. En del anser att ta första steget till att prata om separationen är en bra metod, medan andra anser att de då kan riva upp något som kanske inte redan finns. De olika synesätten har både likheter och skillnader med den tidigare forskningen.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.

480 000 children in Sweden have parents who live apart. We asked ourselves what a divorce is to a child emotinally and how the child copes with the divorce. We performed qualitative interviews with four different adults who grew up with divorced parents to find some answers. Our study shows that the divorce often make the child feel guilty over not being sufficient for one or both parents. In the long run, both parents usually feel better after the divorce which seems to have a positive effect with the childs emotional side, also how the parents themselves dealt with the divorce. We found a connection between how the informants described their parents way of coping with the divorce with their own. The amount of influence the informants had over deciscions regarding themselves and their own situation seemed to be decisive for a favorable way of coping. / Nära häften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa och 480 000 barn lever med särboendes föräldrar. Vi ställde oss frågande till vad en skilsmässa kan innebär känslomässigt för ett barn, hur ett barn hanterar föräldrarnas skilsmässa och vilka faktorer som bidrar till barnets hanteringsstrategi. För att finna svar på våra frågor genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra vuxna skilsmässobarn. Studiens resultat tyder på att skilsmässan kan ge känslor av skuld över att inte räcka till för en eller båda föräldrarna, men också harmoni. Föräldrarna mår vanligtvis bättre efter skilsmässan i långa loppet vilket tycks ha en positiv inverkan på barnets känsloliv. Föräldrarnas hanteringsstrategi tycktes också ha en avgörande roll för barnet. Vi fann tydliga samband mellan hur informanterna beskrev sina föräldrars sätt att hantera skilsmässan och deras egen hanteringsstrategi. Mängden inflytande informanterna hade över beslut rörande dem själva och livssituation tycktes också vara avgörande för en gynnsam hanteringsförmåga.

Föreliggande studie är en integrativ litteraturöversikt som undersöker befintlig forskning inom området föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Yrkesverksamma inom socialt arbete kommer ofta i kontakt med familjer i behov av stöd vilket inkluderar både föräldrar med och utan funktionsnedsättning. För att kunna stötta dessa familjer är det betydelsefullt att undersöka eventuella riskfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning samt viktiga skyddsfaktorer för dessa barn. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning utgör risk för barnet på grund av sin funktionsnedsättning och i så fall på vilket sätt. Utgångspunkt kommer att vara föräldrarnas förmåga till grundläggande omsorg av barnet, känslomässig tillgänglighet till barnet samt viktiga skyddsfaktorer. De valda delarna har tagit grund i Socialstyrelsens arbetssätt Barns behov i centrum (BBIC) som tillämpas hos majoriteten av Sveriges socialtjänster. Totalt har 14 artiklar inkluderats i studien och den systematiska litteratursökningen presenteras i en tematisk sammanställning. Analys har genomförts utifrån Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi, Bowlbys anknytningsteori samt risk och skydd. Resultatet visar att det förekommer risker inom samtliga undersökta delområden. Det framkommer att risk- och skyddsfaktorer interagerar med varandra och påverkar effekter på barnets utveckling. Forskningen visar också att det finns viktiga skyddsfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, i form av bland annat stöd utom familjen. Sammanfattningsvis kan konstateras att alla individer har individuella egenskaper vilket kan göra framkomna risker svåra att generalisera. Avslutningsvis kommer därmed studien även att lyfta förslag till vidare forskning.

The outbreak of the coronavirus pandemic has influenced in an unprecedented way society and human health on a global scale. Government policies and recommendations from health authorities across the world have been implemented in the effort to limit the spread of the disease. The aim of this study is to examine the relation of public perceptions on COVID19 with the adoption of behavioural actions focusing on the role of emotion and also to explore whether temporal perspectives regarding the coronavirus pandemic interact with emotional distress. Two sample from Greece (n = 85) and Sweden (n = 85) participated in a web survey. An online questionnaire was used to gather responses during a period of two weeks. Results indicated that the perception of emotion was related positively to infection management behaviour in Swedish and Greeks participants, while trust in authorities was found to be significant different in the two samples. When reflecting on the pandemic situation from a temporal point of view, both samples populations tend to focus more on their ideal future and less in the concrete impact of the pandemic situation. / Utbrottet av coronaviruspandemin har globalt påverkat samhällen och människors hälsa på ett aldrig tidigare skådat sätt. Regeringsbeslut och rekommendationer från hälsomyndigheter världen över har implementerats världen över i syfte att begränsa virusspridningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan allmänhetens uppfattningar av covid-19 och beteendemönster med fokus på känslors roll och även undersöka eventuella samband mellan tidsperspektiv beträffande coronaviruspandemin och upplevelse av känslomässig nöd. Två populationer fokuseras i studien varav den ena representerar Grekland (n= 85) och den andra Sverige (n= 85). Respondenterna deltog i en webbenkät som fanns tillgänglig på internet under en tvåveckorsperiod. Resultaten visade ett positivt samband mellan känsloupplevelse och beteende för att hantera smittrisken såväl beträffande den svenska populationen som den grekiska. Förtroende för myndigheter skiljde sig däremot signifikant mellan populationerna. Sett i ett temporalt perspektiv verkar båda populationerna såtillvida att respondenterna fokuserade på en ideal framtid och mindre på den konkreta påverkan av pandemisituationen.

Sammanfattning: Forskning visar att den fysiska miljöns utformning på förskolan påverkar barnet på olika sätt. Byggandet av förskolor har emellertid inte alltid sett som så viktigt, då synen på barnet i samhället inte alltid ansetts så hög. Successivt har det dock börjat ske en förändring och arkitekter har börjat rita förskolehus åt barn. För att få en bild av hur den förskolemiljö som barn dagligen vistas i kan tänkas komma att utformas så undersöks i denna uppsats hur arkitekter resonerar om den fysiska miljön och dess påverkan på barnet. Genom att undersöka resonemanget så är förhoppningen att en större kunskap kommer att skapas om vad som påverkar utformningen av dagens och morgondagens förskolor, vilket i sin tur kan ge en föreställning om hur det kommer att påverka barnet Syfte: Syftet med denna studie är undersöka arkitekters resonemang om hur förskolans fysiska miljö påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt Metod: Kvalitativ metod, webbaserad enkät, via SUNET Survey med öppna frågor till aktiva arkitekter, som arbetar med förskolor, i Sverige Resultat: I studien deltog nio arkitekter. Arkitekterna som deltog i undersökningen anser att den fysiska förskolemiljön på olika sätt påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt, beroende på hur den fysiska miljön är utformad. I resultatet beskrivs bland annat att flertalet av arkitekterna anser att miljöns utformning ska vara varierad och tillgänglig för att barnet ska ha valmöjligheter och känna sig inkluderad. Uppfattningen är att genom rummets utformning, fönsters placering och färg i miljön, kan barnets känsla av trygghet och välbefinnande påverkas liksom barnets möjlighet att kunna dra sig undan, möta andra barn och orientera sig i miljön. Flera av arkitekterna anser att barn ska få vistas i en välbyggd och estetisk förskolemiljö, som får barnet att känna sig viktig och betydelsefull.

Den föreliggande studien ämnade undersöka elever på estetiska programmets uppfattningar av musikaliska kunskaper samt deras tolkningar av kunskapssynen i läroplanen. För att undersöka detta genomfördes sex halvstrukturerade gruppintervjuer med tre elever i varje grupp på tre skolor utspridda i Sverige. Data analyserades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där fokuslåg på att finna likheter och skillnader i elevernas uppfattningar. Resultatet i studien visar på att eleverna har en subjektiv syn på musikaliska kunskaper där känslor och förmedlingen av dessa känslor i musicerandet är centralt. Musikaliska kunskaper definieras enligt eleverna utifrån den kontext utövaren befinner sig i och av dess åhörare, vilket menas att musikaliska kunskaper inte nödvändigtvis tolkas utifrån ett neutralt perspektiv utan musikanten har en musikalisk frihet att förmedla musik via känslomässig kommunikation och det är detta som är musikalisk kunskap. Studien visade även på elevernas uppfattningar av läroplanen som ett komplicerat dokumentsom inte alltid gynnar elevernas musikaliska utveckling. Trots det tycker eleverna att läroplanen behövs för läraren som hjälp och styrning i lärarens undervisning. Studien visar att det finns brister mellan lärare och elever i kommunikation vad det gäller förståelse av läroplanen. Denna situation har lett till att eleverna många gånger valt att inte läsa läroplanen då de upplever att det finns risk att bygga upp egna förväntningar som inte stämmer överens med lärarens förväntningar.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

Kläder är material-intensiva produkter som i dagens samhälle konsumeras i snabb takt, vilket bidragit till att klädindustrin har en stor miljömässig påverkan vid produktion, distribution och underhållning av kläder. För att skapa en mer hållbar klädindustri behöver de kläder som redan är tillverkade ha en längre livslängd med ett förändrat konsumentbeteende. Utifrån tidigare forskning upptäcktes ett empiriskt gap inom användandet av konsumenters kläder i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga konsumenters användningsfas av kläder, samt att identifiera olika faktorer som kan påverka plaggets livslängd och beslut om bortskaffning av plagget. Det empiriska materialet samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer med ett urval baserat på kvinnliga konsumenter i åldern 25 till 35 år. En sammanställning av den insamlade datan genomfördes med tematisk kodning, där gemensamma teman identifierades. Resultaten från studien visar att konsumenters användningsfas av plagg på olika sätt påverkas av ångrade klädköp, symbolisk föråldring av plagg samt känslomässig anknytning till plagg. Gällande bortskaffning tenderar samma konsument att välja metoder som både anses mer hållbara och metoder med större miljöpåverkan. Utifrån det empiriska materialet gick det att påvisa att konsumenters förhållande till hållbarhet på många plan är motsägelsefullt, vilket tenderar att utgöra ett gap mellan konsumenters positiva attityd till hållbarhet och det verkliga beteendet. Dessutom framgick det att konsumenter tenderar att vara mer benägna att reflektera över hållbarhet vid köptillfället och bortskaffning av plagg än vid användningsfasen. / Clothing are material intensive products that in today’s society are consumed at a rapid pace, which has contributed to a great environmental concern for the clothing industry when it comes to producing, distributing and maintaining clothes. In order to create a more sustainable clothing industry, the life span of already produced clothing needs to be longer. An empirical gap was identified within the field of wardrobe practice and clothing utilization among Swedish consumers. The purpose of this study was to investigate the use phase of female consumers’ clothing and to identify different factors that can have an impact on the life span of the clothes and the decision of disposal. The empirical data was collected through 15 semi-structured interviews with a sample of female consumers aged between 25 and 35. A compilation of the collected data was carried out with thematic coding, where common themes were identified. The findings of this study showed that the use phase of clothing in various ways are affected by regretted clothing purchases, symbolic obsolescence and emotional attachment. At the stage of disposal, the study revealed that the same consumer can choose different methods, where some of them are considered more sustainable and others cause a greater environmental impact. Based on the empirical data, it was possible to demonstrate that consumers’ relationship towards sustainability is contradictory on many levels, with a tendency to identify a gap between consumers’ positive attitude towards sustainability and their actual behaviour. Furthermore, the findings showed that consumers tend to reflect more on sustainability when making a clothing purchase and during the disposal phase rather than the use phase of clothing.