• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vem vill gå en mil för att skänka sin textil?

Westerdahl, Sandra, Bernson, Amanda January 2014 (has links)
Att världens konsumtion leder till stora påfrestningar på miljön är ingen nyhet, och eftersom det årligen produceras cirka 80 miljarder plagg är textilbranschen en stor bidragande faktor. Kläder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhälle, innan konsumenterna väljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och få mer plats i garderoben. En stor mängd av bortskaffade kläder ges bort eller skänks till bättre behövande. Dock finns det fortfarande kläder som också slängs i hushållssoporna, trots att upp till 95 procent av slängda plagg skulle kunna återanvändas eller återvinnas.Syftet med denna studie var därför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör när de bortskaffar kläder, och varför de väljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar kläder som de har tröttnat på, som är trasiga eller som upplevs som ofräscha. Som tidigare studier visat var det mest förekommande alternativet att bortskaffa på att skänka kläderna vidare, vilket dock endast gällde hela och rena plagg. Av de plagg som kvinnorna ansåg att ingen annan skulle vilja bära slängde de flesta sina gamla kläder i soporna. Detta berodde framförallt på brist på kunskap om andra möjliga alternativ. Dessutom framkom även att kvinnorna generellt valde de sätten att bortskaffa kläder på som de ansåg vara enklast, varför tillgängligheten av alternativ också var en avgörande faktor.Studien bidrar till att skapa förståelse för konsumenters beteende vid bortskaffning av kläder. / Program: Kandidatutbildning i Textilekonomiutbildning
2

Ett trendigt kretslopp : en studie om konsumenters attityder kring att lämna in sina avlagda kläder till modebutiker / A fashionable life cycle : a study on consumer attitudes towards submitting their unwanted clothing to fashion stores

Weilöv, Amanda, Källqvist, Matilda January 2015 (has links)
I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera. Syftet med denna uppsats var därför att ta reda på konsumenters attityder kring alternativet att lämna in sina avlagda kläder till modebutiker för återvinning och återanvändning. Vi har också velat identifiera vilka faktorer som motiverar konsumenter till att lämna in sina kläder till butikerna, för att ta reda på hur producentledet på bästa sätt kan bemöta konsumenternas önskemål. För att ta reda på konsumenternas attityder kring alternativet att lämna in sina avlagda kläder till modebutiker har vi utfört en enkätundersökning där vi ställde frågor om konsumenternas bortskaffningsvanor i dagsläget, anledningar till vanorna samt om deras övergripande åsikter kring att lämna in kläder till modebutiker. Resultatet av vår enkätundersökning visar att de flesta konsumenter, framför allt de kvinnliga, har en positiv attityd till att lämna in sina kläder till modebutiker, även om de inte väljer alternativet i dagsläget. De flesta respondenter saknade dock kunskap och erfarenhet kring modebutiker som insamlingsplats, vilket gör det svårare att fastställa deras attityd gentemot alternativet. Faktorer som information, lättillgänglighet och att hjälpa andra behövande identifierades som viktiga hos konsumenterna vid val av bortskaffningsalternativ, och bör således tas i beaktning av modebutikerna i insamlingsprocessen. / As the consumption of clothing and textiles increase in the world, people tend to throw away more and more clothing into the household waste. Studies show that the average Swedish person buys about 15 kg of clothing every year, of which 8 kg end up in the trashcan. Only 20 % of the total textile waste is being recycled. In spite of the fact that textile recycling has more environmental benefits than for example recycling of newsprint, there is no producer responsibility in the textile industry today, which means that all collecting of textiles is voluntary. Whether a producer responsibility will be mandatory in the industry in the future or not, it requires that all party, both consumer and producer engage in the process of collecting textiles in order for it to work. The purpose of this study was therefor to examine consumers’ attitudes towards the option to submit their unwanted clothing to fashion stores for recycling and reuse. We also wanted to identify the major factors that motivate consumers to submit their clothing to fashion stores in order to find out how producers can respond to consumers preferences. To find out what attitudes consumers' have towards the option to submit their unwanted clothing to fashion stores, we made a survey that contained questions concerning their behaviour; how they presently get rid of their unwanted clothing, the underlying reasons for their habits and their over all opinions regarding the option to submit their unwanted clothing to fashion stores. The result from our survey showed that most consumers, especially women, had a positive attitude towards submitting their unwanted clothing to fashion stores, even though most stated that they had never considered it as an option before our study took place. The fact that most of the respondents lacked knowledge and experience about the possibility to submit their unwanted clothing to fashion stores, made it a bit difficult for us to determine their attitude towards it as an alternative. Factors such as information, accessibility and to help others in need were identified as important by consumers when choosing how to get rid of their unwanted clothing, and should therefore be taken into consideration by fashion stores in the collecting process.
3

Slit och släng eller spara och bevara? : En kvalitativ studie om kvinnliga konsumenters förhållande till hållbarhet utifrån användningsfas och bortskaffning av kläder / A qualitative study concerning female consumers’ relationship towards sustainability based on the use phase and disposal of clothing

Zhu, Yangyi, Jonsson, Sara, Hagström, Malin January 2021 (has links)
Kläder är material-intensiva produkter som i dagens samhälle konsumeras i snabb takt, vilket bidragit till att klädindustrin har en stor miljömässig påverkan vid produktion, distribution och underhållning av kläder. För att skapa en mer hållbar klädindustri behöver de kläder som redan är tillverkade ha en längre livslängd med ett förändrat konsumentbeteende. Utifrån tidigare forskning upptäcktes ett empiriskt gap inom användandet av konsumenters kläder i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga konsumenters användningsfas av kläder, samt att identifiera olika faktorer som kan påverka plaggets livslängd och beslut om bortskaffning av plagget. Det empiriska materialet samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer med ett urval baserat på kvinnliga konsumenter i åldern 25 till 35 år. En sammanställning av den insamlade datan genomfördes med tematisk kodning, där gemensamma teman identifierades. Resultaten från studien visar att konsumenters användningsfas av plagg på olika sätt påverkas av ångrade klädköp, symbolisk föråldring av plagg samt känslomässig anknytning till plagg. Gällande bortskaffning tenderar samma konsument att välja metoder som både anses mer hållbara och metoder med större miljöpåverkan. Utifrån det empiriska materialet gick det att påvisa att konsumenters förhållande till hållbarhet på många plan är motsägelsefullt, vilket tenderar att utgöra ett gap mellan konsumenters positiva attityd till hållbarhet och det verkliga beteendet. Dessutom framgick det att konsumenter tenderar att vara mer benägna att reflektera över hållbarhet vid köptillfället och bortskaffning av plagg än vid användningsfasen. / Clothing are material intensive products that in today’s society are consumed at a rapid pace, which has contributed to a great environmental concern for the clothing industry when it comes to producing, distributing and maintaining clothes. In order to create a more sustainable clothing industry, the life span of already produced clothing needs to be longer. An empirical gap was identified within the field of wardrobe practice and clothing utilization among Swedish consumers. The purpose of this study was to investigate the use phase of female consumers’ clothing and to identify different factors that can have an impact on the life span of the clothes and the decision of disposal. The empirical data was collected through 15 semi-structured interviews with a sample of female consumers aged between 25 and 35. A compilation of the collected data was carried out with thematic coding, where common themes were identified. The findings of this study showed that the use phase of clothing in various ways are affected by regretted clothing purchases, symbolic obsolescence and emotional attachment. At the stage of disposal, the study revealed that the same consumer can choose different methods, where some of them are considered more sustainable and others cause a greater environmental impact. Based on the empirical data, it was possible to demonstrate that consumers’ relationship towards sustainability is contradictory on many levels, with a tendency to identify a gap between consumers’ positive attitude towards sustainability and their actual behaviour. Furthermore, the findings showed that consumers tend to reflect more on sustainability when making a clothing purchase and during the disposal phase rather than the use phase of clothing.

Page generated in 0.087 seconds