Kläder är material-intensiva produkter som i dagens samhälle konsumeras i snabb takt, vilket bidragit till att klädindustrin har en stor miljömässig påverkan vid produktion, distribution och underhållning av kläder. För att skapa en mer hållbar klädindustri behöver de kläder som redan är tillverkade ha en längre livslängd med ett förändrat konsumentbeteende. Utifrån tidigare forskning upptäcktes ett empiriskt gap inom användandet av konsumenters kläder i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga konsumenters användningsfas av kläder, samt att identifiera olika faktorer som kan påverka plaggets livslängd och beslut om bortskaffning av plagget. Det empiriska materialet samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer med ett urval baserat på kvinnliga konsumenter i åldern 25 till 35 år. En sammanställning av den insamlade datan genomfördes med tematisk kodning, där gemensamma teman identifierades. Resultaten från studien visar att konsumenters användningsfas av plagg på olika sätt påverkas av ångrade klädköp, symbolisk föråldring av plagg samt känslomässig anknytning till plagg. Gällande bortskaffning tenderar samma konsument att välja metoder som både anses mer hållbara och metoder med större miljöpåverkan. Utifrån det empiriska materialet gick det att påvisa att konsumenters förhållande till hållbarhet på många plan är motsägelsefullt, vilket tenderar att utgöra ett gap mellan konsumenters positiva attityd till hållbarhet och det verkliga beteendet. Dessutom framgick det att konsumenter tenderar att vara mer benägna att reflektera över hållbarhet vid köptillfället och bortskaffning av plagg än vid användningsfasen. / Clothing are material intensive products that in today’s society are consumed at a rapid pace, which has contributed to a great environmental concern for the clothing industry when it comes to producing, distributing and maintaining clothes. In order to create a more sustainable clothing industry, the life span of already produced clothing needs to be longer. An empirical gap was identified within the field of wardrobe practice and clothing utilization among Swedish consumers. The purpose of this study was to investigate the use phase of female consumers’ clothing and to identify different factors that can have an impact on the life span of the clothes and the decision of disposal. The empirical data was collected through 15 semi-structured interviews with a sample of female consumers aged between 25 and 35. A compilation of the collected data was carried out with thematic coding, where common themes were identified. The findings of this study showed that the use phase of clothing in various ways are affected by regretted clothing purchases, symbolic obsolescence and emotional attachment. At the stage of disposal, the study revealed that the same consumer can choose different methods, where some of them are considered more sustainable and others cause a greater environmental impact. Based on the empirical data, it was possible to demonstrate that consumers’ relationship towards sustainability is contradictory on many levels, with a tendency to identify a gap between consumers’ positive attitude towards sustainability and their actual behaviour. Furthermore, the findings showed that consumers tend to reflect more on sustainability when making a clothing purchase and during the disposal phase rather than the use phase of clothing.

Circular economy (CE) is widely seen as a potential solution to negative impacts caused by thelinear economy; however, companies must integrate CE principles into the business modeldeeper to achieve sustainable development. The Product-Service System (PSS) businessmodel is a potential solution to the superficial implementation of CE due to shifting the focusto delivering functionality rather than ownership. However, several researchers point out thatPSS systems, whilst promoted as sustainability alternatives, rarely have enough quantitativedata supporting these outcomes and where the research field widely highlight the need tofurther develop assessment methods for PSS, with the use phase being a specifically criticalarea to monitor due to companies increased responsibility. This master’s thesis, therefore,aims to evaluate how companies monitor and assess their use-oriented PSS during the usephase to safeguard the intended increase in sustainability performance. To achieve theseobjectives, a qualitative, multiple case study was employed, where four companies wereinterviewed following a semi-structured approach, creating in-depth knowledge in each case. The case studies reveal that the different companies' primary methods to safeguard theirsustainability ambitions were through data collection, which, however, lacked the structuralsupport of Key Performance Indicators (KPIs). The different case studies could be seen tomainly collect performance data for proactive maintenance and consumer behaviour data toadjust their services and, by that, reduce environmental impact. However, only Volvo CarMobility did try to reduce the risk of unforeseen rebound effects by investigating customers'changed mobility behaviour. All of the companies did during the interviews refer to KPIs thatthey used to ensure that their sustainability goals were met; however, only one of the casestudies had an indicator that could meet the requirements of KPIs, whereas others lackedspecified targets, were vaguely defined or were irregularly collected. Additionally, the casestudies confirmed different strategic reasons for implementing their PSS other thansustainability and whether all sustainability goals could be connected to economic incentives.These different drivers confirm the PSS attraction and suitability for companies; however, italso emphasises the importance of implementing a system perspective to mitigate risks ofburden shifting and loss of the potential to contribute to sustainable development. Future research could further evaluate the importance of information and communicationtechnologies (ICT) when collecting data on PSS consumers, how AI-supported technologycould facilitate the recognition of consumer behaviour, and how this data collection shouldbe efficiently managed in the organisation. Additionally, another interesting avenue for futureinvestigation would be the overall consumer behaviour of society and its impact on businessmodels such as PSS. In conclusion, this master's thesis confirms and extends previous assertions on theimportance and complexity of use-oriented PSS and adds to the emerging literature on the subject through the information from the case studies. The findings also point to the holisticinsights and performance assessments required to optimise the potential and ensure thesustainability of the services. / Cirkulär ekonomi (CE) betraktas allmänt som en potentiell lösning på den negativa påverkansom den linjära ekonomin orsakar. För att uppnå en hållbar utveckling är det nödvändigt förföretag att djupare integrera CE-principer i affärsmodellen. Affärsmodellen förprodukttjänstsystem (product service system - PSS) anses vara en potentiell lösning när CEytligt implementerats i företag, detta genom att fokusera på att leverera funktionalitetsnarare än äganderätt. Dock pekar flera forskare på att PSS-system, trots att de främjas somhållbarhetsalternativ, sällan har tillräckligt med kvantitativ data som stödjer dessa resultat.Inom PSS forskningsfältet betonas behovet av att vidareutveckla bedömningsmetoder(Nakada et al., 2020), där användningsfasen anses vara ett specifikt kritiskt område attkontrollera på grund av företagens ökade ansvar. Denna masteravhandling syftar därför tillatt utvärdera hur företag kontrollerar och bedömer sina användningsorienterade PSS underanvändningsfasen för att säkerställa den avsedda ökningen i hållbarhetsprestanda. För attuppnå dessa mål användes en kvalitativ, flerfallstudie där fyra företag intervjuades med ettsemistrukturerat förhållningssätt, vilket skapade mer djupgående kunskap om vardera fall. Fallstudierna visar att de olika företagens huvudsakliga metod för att säkerställa sinahållbarhetsambitioner var genom datainsamling, men detta saknade dock det strukturellastödet av nyckeltal (Key Performance Indicators - KPI:er). De olika fallstudierna kunde sessamla prestandadata främst för proaktivt underhåll och konsumentbeteendedata för attjustera sina tjänster och därigenom minska miljöpåverkan. Endast Volvo Car Mobility försökteminska risken för oförutsedda rekyleffekter genom att undersöka kunders ändraderörelsebeteende. Samtliga företag hänvisade under intervjuerna till KPI:er som de användeför att säkerställa att deras hållbarhetsmål uppnåddes, men endast företaget som hyrde utbilbarnstolar hade en indikator som kunde uppfylla KPI-kraven, medan de andra fallensaknade specificerade objektiv, var vagt definierade eller insamlades oregelbundet.Dessutom bekräftade fallstudierna olika strategiska skäl för att implementera sina PSS utöverhållbarhet, och alla hållbarhetsmål kunde kopplas till ekonomiska incitament. Dessa olikadrivkrafter bekräftar PSS attraktion och lämplighet för företag, men betonar också vikten avatt implementera ett systemperspektiv för att minska riskerna för tunnelseende ochförskjutning av belastningen (s.k. burden shifting) och förlora potentialen att bidra till enhållbar utveckling. Framtida forskning kan rikta sig mot att ytterligare utvärdera betydelsen av informations- ochkommunikationsteknologier (Information and Communication Technology - ICT) vid insamlingav data om PSS-konsumenter, hur AI-stödd teknik kan underlätta igenkänning avkonsumentbeteende och särskilt hur denna datainsamling bör hanteras effektivt iorganisationen. Dessutom skulle en annan intressant väg för framtida undersökningar kunnavara samhällets övergripande konsumentbeteende och dess påverkan på affärsmodeller somPSS.   Sammanfattningsvis bekräftar denna masteravhandling tidigare påståenden omanvändningsorienterade PSS betydelse och komplexitet och bidrar till den växandelitteraturen om ämnet genom information från fallstudierna. Resultaten pekar också på deholistiska insikter och prestandabedömningar som krävs för att optimera potentialen ochsäkerställa tjänsternas hållbarhet.