480 000 children in Sweden have parents who live apart. We asked ourselves what a divorce is to a child emotinally and how the child copes with the divorce. We performed qualitative interviews with four different adults who grew up with divorced parents to find some answers. Our study shows that the divorce often make the child feel guilty over not being sufficient for one or both parents. In the long run, both parents usually feel better after the divorce which seems to have a positive effect with the childs emotional side, also how the parents themselves dealt with the divorce. We found a connection between how the informants described their parents way of coping with the divorce with their own. The amount of influence the informants had over deciscions regarding themselves and their own situation seemed to be decisive for a favorable way of coping. / Nära häften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa och 480 000 barn lever med särboendes föräldrar. Vi ställde oss frågande till vad en skilsmässa kan innebär känslomässigt för ett barn, hur ett barn hanterar föräldrarnas skilsmässa och vilka faktorer som bidrar till barnets hanteringsstrategi. För att finna svar på våra frågor genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra vuxna skilsmässobarn. Studiens resultat tyder på att skilsmässan kan ge känslor av skuld över att inte räcka till för en eller båda föräldrarna, men också harmoni. Föräldrarna mår vanligtvis bättre efter skilsmässan i långa loppet vilket tycks ha en positiv inverkan på barnets känsloliv. Föräldrarnas hanteringsstrategi tycktes också ha en avgörande roll för barnet. Vi fann tydliga samband mellan hur informanterna beskrev sina föräldrars sätt att hantera skilsmässan och deras egen hanteringsstrategi. Mängden inflytande informanterna hade över beslut rörande dem själva och livssituation tycktes också vara avgörande för en gynnsam hanteringsförmåga.

Bakgrund: Njurtransplantation är det medicinskt bästa behandlingsalternativet vid terminal njursvikt. 'Quality of life’ ökar efter en transplantation men når inte upp till samma nivåer som hos en frisk befolkning. Mottagaren av en njure kan även uppleva ångest och depression. En djupare inblick i vad som orsakar dessa känslor, samt vilka andra känslor en njurtransplanterad patient kan uppleva, är av värde för att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stötta dessa individer.  Syfte: Syftet var att beskriva känslor och upplevelser efter att ha genomgått njurtransplantation från en levande eller avliden donator. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats, publicerade i PubMed eller CINAHL. Samtliga artiklar kvalitetsgranskas med SBU:s mall för kvalitativa studier och analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt baseras på 12 kvalitativa originalartiklar utförda i 7 olika länder. Tre huvudkategorier med 7 underkategorier återfanns. Huvudkategorierna var: 1. Den inre resans toppar och dalar, 2. En bergochdalbana av känslor gentemot donatorn, 3. Integrering och isolering i sociala relationer. Arbetet fann att deltagarna upplevde en bred variation av känslor som hopp, frihet, nedstämdhet och rädsla. Det var vanligt förekommande med komplexa känslor gentemot donatorn där både tacksamhet och skuld kunde existera samtidigt. I relation till omgivningen upplevde många avsaknad av stöd, medan andra kände stöd från familj, vänner eller andra njurtransplanterade. Slutsats: Njurtransplanterade patienter kan uppleva en bred variation av känslor. Återkommande utmaningar i livet efter transplantation kan vara förändringar kring ens identitet, rädslor för framtiden, skuld gentemot donatorn och upplevelser av att inte känna sig förstådd av omgivningen. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta och stötta dessa patienter. / Background: Kidney transplantation is the best medical treatment option for end-stage renal failure. Quality of life improves after a transplant but does not reach the same levels as in a healthy population. Kidney recipients may also experience anxiety and depression. A deeper understanding of the causes of these emotions, as well as the range of other emotions experienced by kidney transplant patients, is valuable for nurses to be able to address and support these individuals. Aim: The aim was to describe the emotions and experiences following kidney transplantation from a living or deceased donor. Method: A general literature review based on 12 scientific articles, using a qualitative approach, published in PubMed or CINAHL. All articles were assessed for quality using the SBU’s template for qualitative studies and analyzed using an inductive approach. Result: The findings in this literature review are based on 12 qualitative original articles conducted in 7 different countries. Three main categories with 7 subcategories were identified. The main categories were: 1. Highs and lows of the inner journey, 2. A rollercoaster of emotions towards the donor, 3. Integration and isolation in social relationships. The study found that participants experienced a wide range of emotions including hope, freedom, distress, and fear. Complex emotions towards the donor, where both gratitude and guilt could coexist simultaneously, were common. In relation to the surroundings, many experienced a lack of support, while others felt supported by family, friends, or other kidney transplant recipients. Conclusion: Kidney transplant patients may experience a wide range of emotions. Recurring challenges in life after transplantation can include changes in one’s identity, fears for the future, guilt towards the donor, and experiences of not feeling understood by others. The nurse plays a crucial role in acknowledging and supporting these patients.

<p>Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig. Sjukvården kunde hjälpa till att hantera väntan genom att anpassa informationen till varje individs tempo och behov. Stöd från familj,sjukvårdspersonal och medpatienter var viktigt för att orka vänta på transplantationen. Att bli placerad på transplantationslistan gav patienterna en ny chans och ett nytt hopp. Patienterna pratade om betydelsen av att göra varje dag meningsfull. Diskussion:Resultatet har knutits samman med Aaron Antonovskys hälsoteori KASAM som utgårfrån de tre centrala begreppen, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Slutsats:För att omvårdnaden kring transplantationspatienterna ska kunna utvecklas ochförbättras krävs det idag mer forskning. Forskningen är begränsad gällande patientensupplevelse av tiden före en organtransplantation.</p> / <p>Background: Few areas in medicine today are facing so many difficult ethical problems as transplant surgery. The seriously ill people who get the opportunity to undergo a transplant surgery will get the chance for a new life. It is important that health care professionals understand how patients experience waiting so that they can give good treatment and good care. Aim: The aim of the literature study was to describe the emotional experience of waiting for an organ transplant from a patient perspective. Method: The literature study was based on eight research articles with qualitative method. Result: To wait for an organ transplant was described as painful, but at the same time it gave the patients time to prepare. Health care professionals could help the patients deal with the wait by adapting the information to each individual's pace and needs. Support from family, medical staff and fellow-patients were important to get the energy while waiting for the transplantation. To be placed on the transplant list, gave the patients a new chance and new hope. Patients talked about the importance ofmaking each day meaningful. Discussion: The results have been linked together with Aaron Antonovsky’s health theory, KASAM wich is based on three key concepts: Comprehensibility, Manageability and Meaningfulness. Conclusion: Research is limited concerning how patients experience time before an organ transplant. To develop and improve the care to this patient’s requires further research.</p>

Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig. Sjukvården kunde hjälpa till att hantera väntan genom att anpassa informationen till varje individs tempo och behov. Stöd från familj,sjukvårdspersonal och medpatienter var viktigt för att orka vänta på transplantationen. Att bli placerad på transplantationslistan gav patienterna en ny chans och ett nytt hopp. Patienterna pratade om betydelsen av att göra varje dag meningsfull. Diskussion:Resultatet har knutits samman med Aaron Antonovskys hälsoteori KASAM som utgårfrån de tre centrala begreppen, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Slutsats:För att omvårdnaden kring transplantationspatienterna ska kunna utvecklas ochförbättras krävs det idag mer forskning. Forskningen är begränsad gällande patientensupplevelse av tiden före en organtransplantation. / Background: Few areas in medicine today are facing so many difficult ethical problems as transplant surgery. The seriously ill people who get the opportunity to undergo a transplant surgery will get the chance for a new life. It is important that health care professionals understand how patients experience waiting so that they can give good treatment and good care. Aim: The aim of the literature study was to describe the emotional experience of waiting for an organ transplant from a patient perspective. Method: The literature study was based on eight research articles with qualitative method. Result: To wait for an organ transplant was described as painful, but at the same time it gave the patients time to prepare. Health care professionals could help the patients deal with the wait by adapting the information to each individual's pace and needs. Support from family, medical staff and fellow-patients were important to get the energy while waiting for the transplantation. To be placed on the transplant list, gave the patients a new chance and new hope. Patients talked about the importance ofmaking each day meaningful. Discussion: The results have been linked together with Aaron Antonovsky’s health theory, KASAM wich is based on three key concepts: Comprehensibility, Manageability and Meaningfulness. Conclusion: Research is limited concerning how patients experience time before an organ transplant. To develop and improve the care to this patient’s requires further research.