Today, textile products are designed with a “built-in obsolescence” to only last for a shorttime. The intention of this is to allow or even to encourage the customer to get rid of it assoon as possible and buy a new item. This has led to the discussed matter of increase indemand and hence overconsumption of textiles causing a lack of raw materials. Upcycling oftextile materials is a possible solution to this problem, where textile waste is re-used to makea new product. The purpose of this thesis is to view the penetrating power of upcycling oftextile materials and to define the potential of solely selling upcycled textile products. Up-todatetheoretical data has been collected together with three qualitative interviews withretailers and a manufacturer, all selling upcycled textile products. The potential of solelyselling upcycled textile products lies in the mind of the consumer and the dedication of thevendor. The younger generation makes a challenging potential and the emotional attachmentto the products generated by story telling and surprising factors contribute to this potential.The fact that the textile industry is facing severe challenges is also seen as a potential to covernew and substantial market shares.Textila produkter designas idag med ett inbyggt föråldrande med en kort livstid som syfte.Avsikten med detta är att tillåta eller till och med uppmuntra kunden att tröttna och göra sigav med produkten så snart som möjligt för att därefter köpa en ny. Den här processen harresulterat i det diskuterade ämnet om efterfrågeökning och överkonsumtion av textilier, sominnebär en råvarubrist i textilindustrin. Förädling (upcycling) av textila material är en möjliglösning till det här problemet, då textilavfall återanvänds och görs till en ny produkt. Syftetmed den här uppsatsen är att studera genomslagskraften upcycling av textila material har ochatt genom det kunna definiera vad det finns för potential att enbart sälja upcyclade textilaprodukter. Aktuell teoretisk information har samlats in tillsammans med tre kvalitativaintervjuer med två återförsäljare och en producent av upcyclade textila produkter. Utsikterna iatt enbart sälja upcyclade textila produkter ligger i kundens sinne och hos säljarens hängivelsetill fenomenet. Den yngre generationen utgör en utmanande potentiell målgrupp, och denkänslomässiga relationen till produkten som erhålls genom att förmedla historien bakomprodukten samt produktens överraskningsförmåga innebär möjligheter. Det faktum atttextilindustrin står inför allvarliga utmaningar ses också som en möjlighet att täcka nya ochomfattande marknadsandelar. / Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med studien var att beskriva socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation i förhållande till möjligheter och utmaningar i arbetet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som sedan presenterades utifrån en tematisk analys. Resultaten visade att socialsekreterares arbetssituation påverkas av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och av denna anledning uppstod svårigheter att upprätta tydliga skiljelinjer mellan temana. Ett viktigt resultat var att uppfattningen av arbetsbelastningen inte endast bör mätas i kvantitativa mått, utan att även aspekter som ärendets komplexitet påverkar hur arbetsbelastningen uppfattas. Ett annat fynd var betydelsen av socialt stöd från kollegor. Resultatet visar att detta lyfts fram som den viktigaste stödformen för upplevelsen av trivsel och välbefinnande i arbetet, men att höga nivåer av stöd inte kan kompensera för en ohållbar arbetssituation. Vidare finns det flera skäl att fortsätta arbetsmiljöarbetet på socialtjänsten, inte bara för att förbättra socialsekreterares arbetssituation och välbefinnande, utan även för att en osund arbetssituation medför konsekvenser för såväl klienter som för organisationen i helhet. / The aim of this study was to describe social workers' experience of their work situation in relation to opportunities and challenges in their work. Data were collected through semi-structured interviews which were then analyzed based on a thematic analysis. The results showed that the work situation of social workers is affected by several factors that mutually affect each other and for this reason, difficulties arose in establishing distinct dividing lines between the themes. A significant finding was that the perception of the workload cannot only be measured in quantitative measures, but that aspects such as the complexity of the case affect how the workload is perceived. Another key finding was the importance of peer social support. The result shows that this is highlighted as the most important form of support for comfort and well-being at work, however, high levels of support cannot replace a sustainable work environment. Furthermore, there are several reasons to continue improving the working environment at social services, not only to improve social workers' work situation and well-being, but also because it has negative consequences for both clients and the organization as a whole.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares strategier och uppfattningar till deras icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässiga reglering, hos de barn som är 1–2 år som inte har ett utvecklat talspråk. Anledningen till studien är att förstå och undersöka hur betydelsefullt det är att besitta en fungerande kommunikation mellan förskollärare och barn. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: Vilka uppfattningar har förskollärare om icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässig reglering? Vilka strategier uppfattar förskollärare som viktiga i arbetet med icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslomässiga reglering? För att få svar på studiens frågor används en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer och ljudinspelningar som står för det insamlade empiriska materialet. Materialet analyseras med stöd av tematisk analys och studien tar inspiration från affektteorin och affektutbrottsmodellen. Resultatet presenteras i tre teman som lyder: Förskollärares bemötande när barn är i affekt, Förskollärares tillvägagångssätt för att främja barns känslor och Förskollärares uppfattningar om barns känslomässiga reglering vilket innefattar underrubriker för att studien ska få en konkret struktur. Studiens resultat tydliggör att förskollärare har olika uppfattningar om icke-verbal kommunikation för att stötta barns känslor och de använder olika strategier för att stötta barns känslomässiga reglering. I resultatet synliggörs även förskollärares likformiga strategier och uppfattningar om icke-verbal kommunikation. I forskningsstudiens slutsats skrivs det fram hur väsentligt det är för förskollärare att vara medvetna om användningen av icke-verbal kommunikation för att stötta barn i deras känslomässiga reglering. / The purpose of this study is to examine preschool teachers' strategies and perceptions of their non-verbal communication to support children's emotional regulation, in children aged 1-2 years who do not have a developed spoken language. The reason is to understand the importance of having effective communication between preschool teachers and children. The questions that underlie the study are: What are preschool teachers' perceptions of non-verbal communication to support children's emotional regulation? What strategies do preschool teachers perceive as important in working with non-verbal communication to support children's emotional regulation? In order to get answers to the study's questions, a qualitative method is used with the help of interviews and audio recordings that represent the collected empirical material. The material was then analyzed with the support of thematic analysis and the study takes inspiration from affect theory and the affect outbreak model.  The results are presented in three themes that read: Preschool teachers' response when children are in affekt, Preschool teachers' approach to promoting children's emotions and Preschool teachers' perceptions of children's emotional regulation, which also have subheadings to give the study a concrete structure. The results of the study make it clear that preschool teachers have different perceptions of non-verbal communication to support children's emotions and they use different strategies to support children's emotional regulation. In the result, preschool teachers' uniform strategies and perceptions of non-verbal communication are also made visible. In the conclusion of the research study, it is stated how essential it is for preschool teachers to be aware of the use of non-verbal communication to support children in their emotional regulation. / ¨

This thesis aims at investigating how consultants enable affective commitment to change amongst customers’ employees during implementation of customer relationship management (CRM) in the client organization. Further, Herscovitch and Meyers (2002) model of commitment to organizational change with an emphasis on affective commitment to change has been used as the theoretical framework to guide the empirical study conducted in the thesis. To answer the research question, a qualitative research method has been applied in which eleven semi-structured interviews with consultants at four consulting firms have been carried out.Finally, the thesis makes a contribution in terms of five guidelines that imply how consultants through change management may enable affective commitment to change amongst customers’ employees. Ultimately, these guidelines relate to managing people facing change given the organizational change that implementation of CRM entails. / Denna uppsats syftar till att undersöka hur konsulter arbetar för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare vid implementering av customer relationship management (CRM) hos kund. Vidare har uppsatsen använt Herscovitch och Meyers (2002) modell för engagemang till organisationsförändring med fokus på känslomässigt engagemang till förändring som teoretiskt ramverk. Detta för att vägleda den empiriska studien som har utförts inom ramen för uppsatsen. En kvalitativ forskningsmetod har använts och elva semistrukturerade intervjuer med konsulter på fyra konsultföretag har genomförts för att besvara uppsatsens forskningsfråga.Uppsatsen lämnar ett bidrag i form av fem riktlinjer för hur konsulter genom förändringsledning kan arbeta för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare. Detta för att skapa möjligheter för människor som står inför förändring som följd av de förändringar som implementering av CRM innebär.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma påverkas känslomässigt av att arbeta med människor som har ett självskadebeteende. Det som undersöks är hur de själva uppfattar att de påverkas samt hur de hanterar sina känslor i möten med dessa människor. Studien är av kvalitativ ansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Sammanlagt gjordes sex intervjuer med yrkesprofessionella på tre olika verksamheter. Utbildningsnivån varierade på de olika verksamheterna och bland respondenterna fanns de som var utbildade till psykolog, socionom, skötare och behandlingspedagog där ett antal även hade vidareutbildningar. I resultatet konstaterar samtliga respondenter att arbetet med människor som har ett självskadebeteende leder till en känslomässig påverkan på olika sätt. Det som visat sig vara det mest betydelsefulla sättet att hantera sina känslor i arbetet för respondenter är det kollegiala stödet samt organisatorisk handledning. Studiens slutsatser är att det förekommer skillnader gällande verksamheternas ledning och organisation samt utbildningsnivå. Yrkesprofessionella med högre utbildning var mer medvetna om sina känslomässiga konsekvenser samt hur de skulle hantera dessa i jämförelse med de som hade lägre utbildning och testade sig fram för att hitta tillvägagångsätt att hantera sina känslor.

The purpose of this thesis was to, in a selected municipality, examine the position of bibliotherapy in reading groups in public libraries. To attain the purpose of the thesis the following questions were asked; What opinions does the librarians in the existing reading groups have on bibliotherapy? What kind of bibliotherapeutic elements exist in the investigated reading groups? Can the reading groups have bibliotherapeutic elements regardless if they were planned for such purposes? Could bibliotherapy be relevant to the public libraries work with the target group mental disabilities in accordance to library law? As a method seven semi-structured qualitative scientific interviews were conducted alongside one web survey. Six of the interviews were implemented with librarians in public libraries and one with two trained bibliotherapists at a hospital library. The theory used was Elizabeth Brewster’s development of Caroline Shrode’s three phases identification, catharsis and insight, where bibliotherapy is divided into four overlapping kinds of bibliotherapy: emotive bibliotherapy, informative bibliotherapy, social bibliotherapy and escapist bibliotherapy. The results show that there are distinct observations of Shrodes three phases in one of the reading groups that fit the description of Brewsters emotive bibliotherapy. In the librarians’ description of the rest of the reading groups, several elements of social, informative and escapist bibliotherapy can also be found. However, in those groups a clear identification of Shrodes theoretical phases are much more elusive, even if there are some similarities. The reading groups’ content of bibliotherapeutic elements appears to be, to some extent, independent of the librarians’ knowledge of bibliotherapeutic terms and denominations. Bibliotherapeutic work seems to be close to unknowingly performed by the librarians in the reading groups, which none the less does not seem to affect its efficiency. Further knowledge about bibliotherapy is assessed to be beneficial to the reading groups in public libraries, which in turn would contribute to the fulfilling of the goals in library law.

Barnets rätt till känslomässigt tillgängliga föräldrar synliggörs i både handböcker, riktlinjer och prejudikat. Trots det finns ingen tydlig definition eller fastställande kring hur bristande känslomässig tillgänglighet ska tillämpas rättsligt. Därför är studiens syfte att undersöka diskursen kring bristande känslomässig tillgänglighet. Detta för att få en ökad förståelse för hur förvaltningsrätten förhåller sig till begreppet i domar enligt 2 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga utan att ha en tydlig definition eller bevisbörda att utgå ifrån. Metoden som används för att studera diskursen är Faircloughs kritiska diskursanalys enligt den tredimensionella modellen. Vi vill synliggöra eventuella diskursiva skillnader gällande mammor och pappor samt socialnämnden och förvaltningsrätten. Det genomförs utifrån två genusteoretiska perspektiv, Hirdmans genuskontrakt och Bohmans teori om den “goda” och “problematiska” modern, samt Foucaults teori om makt. Resultatet visar hur diskursen skiljer sig åt mellan könen genom att benämna och belysa bristande känslomässig tillgänglighet av mammor och pappor. Resultatet påvisar även en maktordning mellan förvaltningsrätten och socialnämnden, där förvaltningsrätten har en överordnad makthierarki gentemot socialnämnden som tar sig i uttryck i ordval, formuleringar och i vilken grad av modalitet som används. Studien kompletterar nuvarande forskning och fyller ett tomrum i synliggörandet av hur bristande känslomässig tillgänglighet används i rättstillämpningen.

Gamla normer som kretsat kring kärlek och relationer har idag försvunnit och kärleken har, likt samhället, moderniserats. Relationer har blivit friare och partners har blivit utbytbara. Den känslomässiga investeringen har därmed kommit att bli svårare i moderna relationer. Men trots detta söker människor efter sin perfekta match och ett långvarigt förhållande. Gift vid första ögonkastet är ett samtida realityprogram där deltagare som längtar efter kärlek ska gifta sig med en främling. Programmet ger insyn i hur par, från att aldrig ha träffat varandra, ska gifta sig och under ett par veckor bo ihop som hustru och man. Under programmets gång ska de bygga en relation för att vid programmets slut bestämma om de vill vara fortsatt gifta eller om de ska skilja sig. För att se hur moderna relationer och känslomässig investering förmedlas i reality-TV utgår den här studien i observationer av det svenska och amerikanska Gift vid första ögonkastet. Studien visade att kärleken i Gift vid första ögonkastet utgjordes av ett stort frihetsbehov och att kommunikation både möjliggjorde och skapade problem för den känslomässiga investeringen. Det var när deltagarna visade att de var redo att släppa på delar av sin frihet och värderade tilltro till sin partner som det känslomässiga engagemanget kom att kommuniceras som allra tydligast. / Old norms that revolve around love and relationships have today disappeared and love has, like society, been modernized. Relationships have become freer and partners have become replaceable. The emotional investment has thus become more difficult in modern relationships. But despite this, people are looking for their perfect match and a long-lasting relationship. Married at First Sight is a contemporary reality show where participants who long for love are about to marry a stranger. The program provides insight into how couples, from never having met each other, gets married and live together as a wife and husband for a couple of weeks. During the program they will build a relationship so that they in the end of the program can decide whether they want to remain married or whether they want to divorce. To see how modern relationships and emotional investment are conveyed in reality TV, this study is based on observations of the Swedish and American Married at first sight. The study showed that love in Married at first sight consisted of a great need for freedom and that communication both enabled and created problems for the emotional investment. It was when the participants showed that they were ready to let go of parts of their freedom and valued trust in their partner that the emotional commitment came to be communicated most apparent.

<p>The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other.</p> / <p>Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.</p>

The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other. / Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.