Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö. Detta ska avslutas i ett förslag på en Skilodge (hotellanläggning) i Hundfjällets centrum. Ett planprogram har tagits fram efter möten med Skistar AB för att få fram eftersträvade funktioner och utrymmen. Områdesinventering har gjorts på plats i Hundfjällets centrum där rådande förutsättningar, bebyggelse och omgivning inspekterats.Referenser har studerats i litteratur och via internet, men också på plats i alpincentrum i Sälen. Referensobjekt av större hotellanläggningar, stugor m.m. i fjällmiljö har studerats för att få en uppfattning om hur boende i fjällvärlden ser ut. Lagar och regler för hotellanläggningar har beaktats samt begreppet ”Storslagen Fjällmiljö” då dessa anläggningar ofta ligger i ekologiskt känsliga områden där hänsyn måste beaktas för djur och natur. Ett förslag har tagits fram efter dessa förutsättningar med hänsyn till byggnadens inverkan på omgivningen och trolltemat i Hundfjället. Förslaget kommer att presenteras för Skistar AB. Turistboende i fjällmiljö ligger ofta avlägset och påverkar därför funktionerna i boendet med fokus på självhushåll. En tydlig återspegling av naturen återfinns i material av trä och sten. / Sälen is the biggest ski resort in northern Europe and is under development to meet the tourist requirements. Skistar AB own and manage ski resorts in Sweden and Norway. Skistar AB is planning for a new Skilodge in Hundfjället housing 300 beds to enhance the area as a ski resort.The purpose of our final thesis work is to gather knowledge about how tourist housing in ski resort works. The aim is to investigate controlling factors when you exploit a tourist housing in the mountains. This will end up in a proposition of a Skilodge in the centre of Hundfjället. After meetings with Skistar AB diagrams with wanted functions and spaces have been worked out. Inventories of the area have been done at the site in the centre of Hundfjället where buildings and surroundings have been inspected.Reference projects have been studied in literature and on the Internet, but also on site in Sälen. Different types of housing have been studied to get an understanding about housing in the mountains. Laws and rules have been investigated as well as the expression “Storslagen Fjällmiljö” because these resorts lies in sensitive ecological environments and animals and environments needs to be taken under consideration. Based on these conditions and the troll theme in Hundfjället a proposition of a Skilodge has been designed. This proposition will later on be presented for Skistar AB. Tourist housing in the mountains are often located in remote locations and that influences the functions to be compared with regular apartments, houses etc. and its functions. Natural material as wood and stone are reflected in the buildings.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer. Att använda sig av läroplaner och läroplansteori blir naturligt, då jag utgår från kursplanen i idrott och hälsa när lärarna ska tolka begrepp, när det handlar om vilken position friluftslivet har i läroplanen. Hur man arbetar med friluftsliv analyserar jag därmed genom läroplansteori, men även genom teori om meningsskapande processer. En slutsats är att ett ämnesövergripande arbetssätt, tillsammans med en friluftslivspedagogisk inventering och didaktisk diskussion, skulle kunna utveckla både friluftslivsverksamheten och idrottsämnets status och roll, något som jag ser som absolut nödvändigt för att kunna möjliggöra en likvärdig och natur- och miljöupplevelsefokuserad undervisning.

<p>Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.</p>

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt. Detta kopplas sedan till studier kring platskänsla, platsidentitet och vindkraftens konflikt med landskapet. Studien har visat att vindkraftverken i de svenska fjällen har en signifikant visuell påverkan på de obrutna fjällen och att miljömålet Storslagen fjällmiljö i dagsläget inte ser ut att uppnås. Dock måste nämnas att hur den framtida förändringen av landskapsbilden i de svenska fjällen kommer att uppfattas till stor grad beror på varje individs koppling till landskapet som förändras. / In the Swedish mountains the government has established 13 areas, covering around 10 % of the country, as areas of undisturbed mountain regions. These areas are to be protected against activities threatening environmental and cultural values. There is also an environmental goal aiming to maintain the originality of the Swedish mountains called Storslagen fjällmiljö, in translation: A magnificent mountain landscape. These two factors are being threatened by the future plans of increasing the number of wind turbines in these areas. In this study the visual effects of the existing and not yet existing wind turbines are being examined by performing a GIS-analysis. This is analyzed based on place sensitivity and people’s relation to their surrounding landscape. The study has shown that wind turbines have a significant visual impact on the undisturbed mountain regions and that the environmental goal aiming to keep the originality of the mountains does not reach its target. However, it must be pointed out that this future change in the scenic landscape of the Swedish mountains also can be seen as something good, this depending strongly on your relationship with the landscape.

Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.