Global ETD Search

1	Ideal och praktik : en studie av Skogsvårdsstyrelsens metodik för att avsätta skyddsvärd skog Ahl, Helga January 2005 (has links) <p>För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik.</p><p>Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.</p> Biotopskydd Naturvårdsavtal Biologisk mångfald Levande skogar INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN
2	Ideal och praktik : en studie av Skogsvårdsstyrelsens metodik för att avsätta skyddsvärd skog Ahl, Helga January 2005 (has links) För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik. Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ. Biotopskydd Naturvårdsavtal Biologisk mångfald Levande skogar Social Sciences Interdisciplinary
3	Det svenska skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden : och ett förslag på hur lärare kan undervisa om detta i gymnasieskolan Carlsson, Evelina, Danielsson, Elsa January 2016 (has links) Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan. Skogsbruk biologisk mångfald trakthyggesbruk kalhygge blädning störningar brand död ved gammal skog rödlistade arter svampar lavar mossor kärlväxter insekter fåglar däggdjur levande skogar lagstiftning exkursion fältstudie
4	Bevarandevärd natur i en svensk kontext : En fallstudie i hur landets kommuner hanterar bevarandevärda naturområden i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål. Ahlin, Filip, Wahlbom, Theodor January 2019 (has links) Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen. Miljökvalitetsmål Natura 2000-områden naturreservat nationalparker ekosystemtjänster Levande skogar Storslagen fjällmiljö Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv. Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
5	Frivilliga avsättningar i gröna skogsbruksplaner - en fallstudie av sex skogsfastigheter samt en enkätundersökning i Östergötland / Voluntarily Protected Forests in Green Management Plans – a case study of six forest estates and a query in the county of Östergötland Pettersson, Kristina January 2009 (has links) <p>Frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden är en viktig del för att nå Miljömålet ”Levande skogar”. Det finns dock tveksamheter om de naturvårdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka om den skog som avsätts frivilligt av privata skogsägare är den skogsmark som har de högsta naturvärdena på fastigheten. Vidare studerades också markägarens naturvårdskunnande, utbildningsnivå och attityd till naturvård. Detta kan påverka viljan att avsätta skog frivilligt, hur långsiktig avsättningen blir samt kvalitén på avsättningarna. Studien består av inventeringar på sex skogsfastigheter i Östergötland med frivilliga avsättningar, samt en enkätstudie till skogsägare. Det visade sig att skogsägarna i huvudsak avsatte de bestånd med högst naturvärde på fastigheten. Tre bestånd (en lövskog, en tallskog samt en källmiljö) av totalt 59 hyste högre naturvärde än de frivilligt avsatta. De avsatta skogarnas hade lägre virkestäthet än produktionsbestånden och bestod i större utsträckning av lövskog. Majoriteten av skogsägarna avsatte skogen långsiktigt för kommande generationer. När skogsägarna fick rangordna syftet med sin skogsfastighet prioriterades virke i första hand, naturvård värderades betydligt lägre. En mätning av kunskaper i tillämpad ekologi och artkännedom visade att skogsägarnas kunskaper i regel var bristfälliga när det gällde igenkänning av indikatorarter samt viktiga trädslag för artbevarande. Majoriteten av de som var negativa till att göra frivilliga avsättningar kunde tänka sig att ändra åsikt vid ”skälig ersättning”. Mer omfattande studier behövs för att avgöra om mina resultat var representativa och om de frivilliga avsättningarna verkligen hyser fastighetens högsta naturvärden och lever upp till miljömålet levande skogar.</p> / <p>Voluntarily protected forests with high nature conservation value are an important part of fulfilling the environmental objective "Sustainableforests". The aim of this study was to evaluate if the voluntarily protected forests are those with the highest conservation value for threatened species<sup>1</sup> on the estate. Another purpose was to investigate the knowledge in applied ecology among small-scale foresters, their educational level and attitudes towards conservation. The study contains inventories at six different estates in the county of Östergötland and a query targeted to small-scale forest owners. The foresters in my study set aside the areas with the highest conservation values on the estate with few exceptions. Three areas (one deciduous forest, one pine forest and a well) out of 59 had a higher conservation value than the areas set aside voluntarily. The voluntarily protected forests had less timber density than the productive areas and contained more deciduous forest. A majority of the foresters voluntarily protected forests where intended to remain for future generations. As part of my study the foresters also got to rank the purpose of the forest estate. Timber got the highest rank while nature conservation got a considerable lower rank. A measurement of the small-scale forester's knowledge in applied ecology and indicator species showed that their knowledge often was inadequate regarding indicator species. A majority of those negative to voluntary forest conservation areas on their own estate were willing to change view if they were given adequate economic compensation.</p><p>1 according to the Swedish Red list</p> attitudes nature conservation natural resource assessment small-scale forestry sustainable forests attityder levande skogar naturvård naturvärdesbedömning privata skogsägare Terrestrial ecology Terrestisk ekologi
6	Frivilliga avsättningar i gröna skogsbruksplaner - en fallstudie av sex skogsfastigheter samt en enkätundersökning i Östergötland / Voluntarily Protected Forests in Green Management Plans – a case study of six forest estates and a query in the county of Östergötland Pettersson, Kristina January 2009 (has links) Frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden är en viktig del för att nå Miljömålet ”Levande skogar”. Det finns dock tveksamheter om de naturvårdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka om den skog som avsätts frivilligt av privata skogsägare är den skogsmark som har de högsta naturvärdena på fastigheten. Vidare studerades också markägarens naturvårdskunnande, utbildningsnivå och attityd till naturvård. Detta kan påverka viljan att avsätta skog frivilligt, hur långsiktig avsättningen blir samt kvalitén på avsättningarna. Studien består av inventeringar på sex skogsfastigheter i Östergötland med frivilliga avsättningar, samt en enkätstudie till skogsägare. Det visade sig att skogsägarna i huvudsak avsatte de bestånd med högst naturvärde på fastigheten. Tre bestånd (en lövskog, en tallskog samt en källmiljö) av totalt 59 hyste högre naturvärde än de frivilligt avsatta. De avsatta skogarnas hade lägre virkestäthet än produktionsbestånden och bestod i större utsträckning av lövskog. Majoriteten av skogsägarna avsatte skogen långsiktigt för kommande generationer. När skogsägarna fick rangordna syftet med sin skogsfastighet prioriterades virke i första hand, naturvård värderades betydligt lägre. En mätning av kunskaper i tillämpad ekologi och artkännedom visade att skogsägarnas kunskaper i regel var bristfälliga när det gällde igenkänning av indikatorarter samt viktiga trädslag för artbevarande. Majoriteten av de som var negativa till att göra frivilliga avsättningar kunde tänka sig att ändra åsikt vid ”skälig ersättning”. Mer omfattande studier behövs för att avgöra om mina resultat var representativa och om de frivilliga avsättningarna verkligen hyser fastighetens högsta naturvärden och lever upp till miljömålet levande skogar. / Voluntarily protected forests with high nature conservation value are an important part of fulfilling the environmental objective "Sustainableforests". The aim of this study was to evaluate if the voluntarily protected forests are those with the highest conservation value for threatened species1 on the estate. Another purpose was to investigate the knowledge in applied ecology among small-scale foresters, their educational level and attitudes towards conservation. The study contains inventories at six different estates in the county of Östergötland and a query targeted to small-scale forest owners. The foresters in my study set aside the areas with the highest conservation values on the estate with few exceptions. Three areas (one deciduous forest, one pine forest and a well) out of 59 had a higher conservation value than the areas set aside voluntarily. The voluntarily protected forests had less timber density than the productive areas and contained more deciduous forest. A majority of the foresters voluntarily protected forests where intended to remain for future generations. As part of my study the foresters also got to rank the purpose of the forest estate. Timber got the highest rank while nature conservation got a considerable lower rank. A measurement of the small-scale forester's knowledge in applied ecology and indicator species showed that their knowledge often was inadequate regarding indicator species. A majority of those negative to voluntary forest conservation areas on their own estate were willing to change view if they were given adequate economic compensation. 1 according to the Swedish Red list attitudes nature conservation natural resource assessment small-scale forestry sustainable forests attityder levande skogar naturvård naturvärdesbedömning privata skogsägare Terrestrial ecology Terrestisk ekologi
7	Skadelindringshierarkin, ett verktyg för kommuners arbete mot miljökvalitetsmålet Levande skogar / Mitigation Hierarchy a tool to the municipalities’ work towards the environmental objective, Sustainable forest Erlandsson, Josefin January 2023 (has links) 2015 antog världens länder 17 globala mål och Agenda 2030. I Sveriges nationella miljömålssystem fanns riktlinjer som gick i linje med Agenda 2030. Miljömålssystemet bestod bland annat av 16 miljökvalitetsmål. Denna studie fokuserade på ett av miljökvalitetsmålen, levande skogar och om skadelindringshierarkin kunde anses vara en metod för att uppnå detta mål. Skadelindringshierarkin består av fyra steg, 1. Undvika, 2. Minimera, 3. Återställa på plats, 4. Kompensera på annan plats. Tidigare studier hade visat att metoden var relativt ny i Sverige och att vissa problem fanns. Detta gjorde det intressant att redogöra för hur kommuner inom Örebro län arbetade med och tolkade metoden. En kvalitativ studie genomfördes där kommuner i Örebro län intervjuades. Resultatet visade att skadelindringshierarkin som begrepp var okänt, men att konceptet användes. Kommunerna ställde sig även positiva till metoden och ansåg att metoden kunde vara ett verktyg för kommunerna för att uppnå miljökvalitetsmålet levande skogar. Mitigation Hierarchy Environmental objective Sustainable Forest Nature conservation work Biodiversity offsets Ecological compensation Skadelindringshierarkin Miljökvalitetsmål Levande skogar Naturvårdsarbete Ekologisk kompensation Forest Science Skogsvetenskap
8	Frivilliga avsättningar inom småskogsbruket i Östersunds kommun : En studie av avsättningsgrad och vetskap om frivilliga avsättningar Rengman, Jonas January 2018 (has links) Miljömålet Levande skogar talar om frivilliga avsättningar som en viktig del i arbetet med att bevara skogens möjlighet att bidra med allt vad både människor och andra organismer behöver av skogen. Det är viktigt att frivilliga avsättningar genomförs, men de genomförs enbart om den som äger skog vet vad en frivillig avsättning är.Denna studie har undersökt andelen frivilliga avsättningar inom småskogsbruket i Östersunds kommun, om det finns någon skillnad i avsättningsgrad hos kvinnliga respektive manliga skogsfastighetsägare samt hur stor del av de tillfrågade som vet vad frivilliga avsättningar är. Detta för att kunna bidra med insikt i hur dagens informationsflöden kring frivilliga avsättningar ser ut.Studien bygger på en kvantitativ undersökningsmetod, där respondenter under telefonintervjuer svarat på ett antal ja- och nej-frågor rörande vetskap om frivilliga avsättningar samt avsättningsgrad inom respektive respondents skogsfastighet.Resultaten av undersökningen av den totala andelen frivilliga avsättningar har jämförts med vilken information som utgått till de som förväntas genomföra dessa avsättningar. Därefter har en analys av underskottet i genomförande av frivilliga avsättningar genomförts utifrån de informationsflöden som identifierats under studien. Studien har därutöver undersökt hur stort genomslag informationen om frivilliga avsättningar haft, genom att undersöka graden av vetskap kring frivilliga avsättningar bland fastighetsägare.Studien har kommit till slutsatsen att avsättningsgraden i det geografiska området studien behandlar ligger i på samma nivå som tidigare studier visar för Jämtland, men lägre än riket som helhet. Studien nådde också slutsatsen att det kontinuerligt utgår relativt stora mängder information gällande frivilliga avsättningar, men att dagens information inte fungerar då enbart 30 % av de undersökta fastighetsägarna har kunskaper om vad frivilliga avsättningar är. / The Swedish national environmental goal Sustainable forests suggests voluntary forest set-asides as an important part of preserving the ability of the forest to provide what humans and other organisms need from the forest. It is crucial that voluntary forest set-asides are implemented, but this can only happen if those who own the forests know about the term of voluntary forest set-asides.In this study, the small-scale forestry within Östersund municipality has been examined in relation to the share of voluntary forest set-asides, if; and to what extent, there is a difference in share of voluntary forest set-asides in forest properties controlled by female and male owners and lastly to what degree the respondents know what voluntary forest set-asides are. This in order to contribute with insight into the flows of information regarding voluntary forest set-asides.The study is based on a quantitative research method, in which the respondents during telephone interviews was asked a series of Yes- and No-questions concerning the level of knowledge in the area of voluntary forest set-asides and the rate of voluntary forest set-asides for each forest property.The result of the inquiry of the total share of voluntary forest set-asides was later compared to the information that has been distributed to those who are expected to voluntarily refrain from use of a part of their land. Thereafter, an analysis of the implementation deficit and the identified information flows was conducted. Finally, the study has examined how big of an impact the information of voluntary forest set-asides has had, by examination of the rate of knowledge of voluntary forest set-asides among the property owners.The study can conclude that the share of voluntary forest set-asides in the examined area is in line with what other studies conclude for the county of Jämtland, but lower than for the nation as a whole. The study also reached the conclusion that the flow of information is continuous and rather vast, when it comes voluntary forest set-asides, but that the current information does not work since only 30 % of the property owners have got enough knowledge of the concept of voluntary forest set-asides. / <p>2018-06-08</p> Voluntary forest set-asides Rate of voluntary forest set-asides Implementation deficit Information deficit Sustainable forests Small-scale forestry Frivilliga avsättningar avsättningsgrad genomförandeunderskott informationsunderskott Levande skogar småskogsbruk Environmental Sciences Miljövetenskap
9	Värmland levande skogar : En jämförande fallstudie om hur kommunerna Sunne och Karlstad implementerar det svenska miljömålet Levande skogar i deras samhällsplanering. / Värmlands living forests : A comparative case study of how the municipalities Sunne and Karlstad implement the Swedish climate goal Living forests in their urban planning Enqvist, Patricia January 2022 (has links) Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar? • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow: • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests? • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality. political science social planning Värmland planning municipality environmental goals case study comparative case study Sunne municipality Karlstad municipality Agenda 2030 Living forests urban planning negative development implementation forest value of the forest analysis top-down perspective bottom-up perspective implementation model detailed plan political arguments implementation process planning process priorities organizations policy policy area statsvetenskap samhällsplanering Värmland planering kommun miljömål fallstudie jämförande fallstudie Sunne kommun Karlstad kommun Agenda 2030 Levande skogar stadsplanering negativ utveckling implementering skog skogens värde analys top-down perspektiv bottom-up perspektiv implementeringsmodell detaljplan politiska argument implementeringsprocess planeringsprocess prioriteringar organisationer policy policyområde

Search results