Global ETD Search

1	Implementeringen av IFRS 16 : En kvalitativ studie som granskar företagens beslutsfattande vid implementeringen Gustafsson, David, Sigurdson, Patrik January 2019 (has links) De internationella redovisningsstandarderna, utgivna av IASB, är väsentliga för regleringen av redovisning. För att förbättra användbarheten och jämförbarheten bland företagen, måste dessa standarder revideras. Den senaste standarden som revideras är den som behandlar företagens leasing, nämligen IAS 17 som ersätts av IFRS 16. Det är ett nytt regelverk som fundamentalt förändrar hur företagen ska redovisa sin leasing. I samband med implementeringen av IFRS 16 måste nämligen företagen som redovisar enligt IFRS ta upp sin leasing som en tillgång i balansräkningen. Tidigare forskning på området har bland annat kommit till slutsatsen att företagens nyckeltal i hög utsträckning kommer att förändras. Vår uppsats har fokuserat på hur företagen förbereder sig för IFRS 16 samt också på att analysera hur företagen resonerar vid deras beslutsfattande vid implementeringen. Det är en studie som antagit en kvalitativ forskningsansats. Primärdata består av intervjuer med företag medan sekundärdata består av granskning av företagens årsredovisningar samt dokument från IASB och hemsidorna för the big four. För att besvara studiens frågeställningar har författarna dels använt sig av en implementeringsmodell som är hämtad från PwC, dels en teoretisk referensram som behandlar två olika beslutsteorier. Studiens resultat visar att företag i hög utsträckning följer de rekommendationer som ges ut av ledande revisionsbyråer och företagen i studien har således följt implementeringsmodellen. Studien har också kommit till slutsatsen att det är möjligt att förklara företagens beslutsfattande om beslutsteorierna bryts ner till deras beståndsdelar. Studien fann att företag resonerar snarlikt när beslut rörande implementeringen av IFRS 16 tas. IFRS 16 Implementering Beslutsteori Leasing Implementeringsmodell Business Administration Företagsekonomi
2	Elektronisk Handel : Framtagning av två implementeringsmodeller Lindgren, Sandra, Pettersson, Erik January 2010 (has links) No description available. Elektronisk handel EDI webb-EDI VAN-företag implementeringsmodell
3	Elektronisk Handel : Framtagning av två implementeringsmodeller Lindgren, Sandra, Pettersson, Erik January 2010 (has links) No description available. Elektronisk handel EDI webb-EDI VAN-företag implementeringsmodell
4	Implementering av Human Robot Collaboration i line feedingen i fordonsindustrins monteringprocess : En fallstudie på Scania CV AB Oskarshamn / Implementation of Human Robot Collaboration in line feeding in automotive industry assembly process : A case study at Scania CV AB Oskarshamn Anderfors, Tilly, Bjuringer, Maja January 2022 (has links) Background: For several decades companies have had their focus on automation and to make the processes more effective. Today's companies are thinking about how to streamline and automate processes with upcoming new technology. A new way to automate processes is to use automation in combination with employees, this can be done with the help of HRC. At the moment HRC is something that Scania CV AB would like to have in order to be able to automate and improve its working methods. Scania CV AB want to investigate how HRC can be used most effectively as a step in their automation and digitization roadmap. Research questions: 1. What are the advantages, limitations and requirements for human robot collaboration to be able to be implemented in line feeding in the automotive industry's assembly process? 2. In which activity at Scania CV AB Oskarshamn truck cab assembly factory in line feeding could human robot collaboration be implemented and why? 3. What can an implementation process look like for human robot collaboration in the selected activity at Scania Oskarshamn's truck cab assembly factory? Purpose: The purpose of the work has been to discuss the advantages limitations and requirements of implementing human robot collaboration in line feeding in the automotive industry. Furthermore, a decision basis has been produced in the work to implement human robot collaboration as a step in that Scania CV AB wants to automate and improve its working methods. With the help of the decision basis, a suitable activity has emerged. An implementation model has been created for the selected activity at Scania CV AB Oskarshamn. Implementation: This work is a case study at Scania CV AB in Oskarshamn. The authors have used goal-directed selection and snowball selection where semi-structured and unstructured interviews have been conducted. The work has used the deductive approach and used the qualitative research as method Conclusion: In this case study, three research questions have been analyzed. The first research question is aimed at the entire automotive industry, while the other two are aimed at Scania CV AB, however, all three research questions can provide value to stakeholders both internally at Scania CV AB and externally. The first research question has discussed the advantages, limitations and requirements for implementing HRC. Furthermore, in connection with the work’s second research question, a decision basis has been produced for the classification of suitable articles to be handled by HRC. Finally, the third research question has led to the development of an implementation model for activity for the selected article. Contributions/value: This work has contributed to both theoretical and contributions in the form of the authors having developed an implementation model that can be used by both Scania CV AB and other companies in the automotive industry. It also contributes by giving stakeholders a broader perspective, including benefits, limitations and requirements that should be borne in mind when implementing HRC. HRC implementeringsmodell traditionell industriell robot line feeding human robot collaboration cobot Business Administration Företagsekonomi
5	Implementation of construction innovation : A study of a large Swedish contractor firm Bill, Cecilia, Widéen, Hanna January 2019 (has links) In the increasingly competitive market, innovation has become important if not crucial for entrepreneurial survival. The construction industry, although argued to be a bit behind, is catching on. As the ambition to become more innovative rapidly increase, several challenges must be managed within the building sector and one of them is the implementation of innovations. The aim of this study is therefore to investigate the implementation process of innovation in a construction organisation’s projects. More specifically, to increase the understanding of the important aspects, which could result in a more effective implementation in the future. This will be done in collaboration with a large contractor firm in Sweden, NCC and with the help of an implementation framework developed by Sarah E. Slaughter. The framework will be used to see how well theory reflects practice and is especially directed towards the construction industry. It describes how innovations in general should be implemented, regardless of its type. The thesis is built around a case study and where a particular project within NCC has been chosen to study more closely. The project, which is addressed as the “Pilot Project” is a collaboration between NCC and an external supplier. In this collaboration they have worked together to implement an innovation, however, the process will be looked through the contractor’s eyes. The empirics has been collected through a qualitative interview study including individuals in different positions in the pilot project but also complemented with interviews with other individuals in the firm that have in some way been involved in an implementation of an innovation. Through the empirics, a number of significant aspects could be identified in the following categories: “Commitment”, “Communication”, “Organizing teams and Creating good Conditions” and last “Evaluation”. The result was that the majority of the most important factors were in line with the framework’s stages but that it should be complemented or modified with several aspects found in the empirics. It can therefore be concluded that the model, to a large extent, reflects reality in a good sense. / I den allt mer konkurrenskraftiga marknaden har innovation blivit viktigt, om inte en nödvändighet för ett företags överlevnad. Byggindustrin som har ansett ligga efter är nu på rätt väg. Då ambitionen att bli mer innovativ snabbt ökar måste flera utmaningar hanteras inom byggsektorn där en utav dem är implementering av innovationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka implementeringsprocessen av innovation i en byggorganisations projekt. Mer specifikt att öka förståelsen för de viktiga aspekterna som möjligtvis kan resultera i en mer effektiv implementering i framtiden. Detta kommer att göras i samarbete med en stor byggentreprenör i Sverige, NCC och med hjälp av ett implementeringsramverk utvecklat av Sarah E. Slaughter. Ramverket kommer användas för att se hur bra teorin speglar praktiken och är särskilt riktat till byggindustrin. Den beskriver hur innovationer generellt ska implementeras oberoende av vilken typ det är. Uppsatsen är uppbyggd kring en fallstudie där ett specifikt projekt inom NCC har valts att studeras närmare. Projektet, som går under namnet “Pilotprojektet” är ett samarbete mellan NCC och en extern leverantör. I det här samarbetet har de tillsammans arbetat med för att implementera en innovation, dock kommer endast processen att studeras utifrån entreprenörens perspektiv. Empirin har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie där olika roller i pilotprojektet har intervjuats men också kompletterats av andra intervjuer med individer från företaget som på något sätt har varit delaktiga i implementeringen av en innovation. Genom studiens empiri kunde ett antal faktorer fastställas som återfinns i följande kategorier: “Engagemang”, “Kommunikation”, “Organisera grupp och Skapa bra Förutsättningar” och sist “Utvärdering”. Resultatet blev att majoriteten av de viktiga faktorerna var i linje med ramverkets steg men att den i viss mån behöver kompletteras eller modifieras. Det kan därför fastställas att modellen, till stor dels reflekterar verkligheten på ett bra sätt. Innovation Innovation implementation Innovation in the construction industry Implementation model Innovation Innovations implementering Innovation i byggindustrin Implementeringsmodell Engineering and Technology Teknik och teknologier
6	Värmland levande skogar : En jämförande fallstudie om hur kommunerna Sunne och Karlstad implementerar det svenska miljömålet Levande skogar i deras samhällsplanering. / Värmlands living forests : A comparative case study of how the municipalities Sunne and Karlstad implement the Swedish climate goal Living forests in their urban planning Enqvist, Patricia January 2022 (has links) Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar? • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow: • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests? • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality. political science social planning Värmland planning municipality environmental goals case study comparative case study Sunne municipality Karlstad municipality Agenda 2030 Living forests urban planning negative development implementation forest value of the forest analysis top-down perspective bottom-up perspective implementation model detailed plan political arguments implementation process planning process priorities organizations policy policy area statsvetenskap samhällsplanering Värmland planering kommun miljömål fallstudie jämförande fallstudie Sunne kommun Karlstad kommun Agenda 2030 Levande skogar stadsplanering negativ utveckling implementering skog skogens värde analys top-down perspektiv bottom-up perspektiv implementeringsmodell detaljplan politiska argument implementeringsprocess planeringsprocess prioriteringar organisationer policy policyområde

1

Page generated in 0.1524 seconds