De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt. Detta kopplas sedan till studier kring platskänsla, platsidentitet och vindkraftens konflikt med landskapet. Studien har visat att vindkraftverken i de svenska fjällen har en signifikant visuell påverkan på de obrutna fjällen och att miljömålet Storslagen fjällmiljö i dagsläget inte ser ut att uppnås. Dock måste nämnas att hur den framtida förändringen av landskapsbilden i de svenska fjällen kommer att uppfattas till stor grad beror på varje individs koppling till landskapet som förändras. / In the Swedish mountains the government has established 13 areas, covering around 10 % of the country, as areas of undisturbed mountain regions. These areas are to be protected against activities threatening environmental and cultural values. There is also an environmental goal aiming to maintain the originality of the Swedish mountains called Storslagen fjällmiljö, in translation: A magnificent mountain landscape. These two factors are being threatened by the future plans of increasing the number of wind turbines in these areas. In this study the visual effects of the existing and not yet existing wind turbines are being examined by performing a GIS-analysis. This is analyzed based on place sensitivity and people’s relation to their surrounding landscape. The study has shown that wind turbines have a significant visual impact on the undisturbed mountain regions and that the environmental goal aiming to keep the originality of the mountains does not reach its target. However, it must be pointed out that this future change in the scenic landscape of the Swedish mountains also can be seen as something good, this depending strongly on your relationship with the landscape.

Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.