From the early 1990s, psychosocial illness has become an increasing problem in our society. During this period several factors affected the development of the Swedish labor market and created lack of job security. For example, the competition between companies increased, aswell as an increase of demands, efficiency and rationalization. This led to a higher pace in the workplace, and it was noticeably especially in the public sector. According to studies, stress is the main reason for psychosocial illness and affects more women than men. The main reason that it affects more women is that their most common work has high demands, high pace and small opportunity to influence their work situation. The employer has the responsibility to prevent the employees from being exposed to illness and accidents, yet statistics show that psychosocial illness is still increasing. One reason is that the legalization is not fully developed regarding the psychosocial field. Therefore, the employer has not the resources needed to prevent psychosocial illness. Swedish politicians has been debated whether a reduced workingtime is needed to prevent the psychosocial illness. However, there are no studies showing that it affects the physical health or sickleave, yet it allowed the workers to experienced reduced stress and pain, which led to increased well-being.

Långtidsarbetslöshet och psykosocial ohälsa medför ekonomiska och sociala problemför både samhället och individen. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösasom befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder ser på sin situation som arbetslös och hur deskattar sin egen psykosociala (o)hälsa.Den kvalitativa studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som bearbetatsmed hermeneutisk meningstolkning och språkanalys. Studien bygger på ett strategiskturval av informanter då syftet med studien är att den skall representera helapopulationen av långtidsarbetslösa. Teoretiska begrepp och koncept som används istudien är Jahodas deprevationsteori, Prekariatet och Anomi.Studiens resultat pekar på att det finns en koppling mellan långtidsarbetslöshet ochpsykosocial ohälsa i form av stress, nedstämdhet, isolering, utanförskap ochskamkänslor. Den psykosociala ohälsan verkar främst bero på den avsaknad av strukturoch sociala sammanhang som arbetslösheten för med sig. Långtidsarbetslöshet lederäven till ekonomiska konsekvenser för individen vilket verkar öka den psykosocialaohälsan ytterligare. Trots den svåra situationen som långtidsarbetslösa befinner sig i harde en positiv syn på framtiden och upplever inte sin situation som helt hopplös. / Long-term unemployment and psychosocial ill-health contributes to economic andsocial problems to both society and the individual. The aim of this study is toqualitatively examine how long-term unemployed describe their social situation andtheir psychosocial ill-health.The qualitative study is based on ten semi-structured interviews that have beenprocessed with hermeneutic meaning interpretation and language analysis. This study isbased on a strategic selection of informants in order for the study to represent the entirepopulation of the long-term unemployed. Theoretical concepts and concepts used in thestudy are: Jahoda's depravation theory; Precariat and Anomie.The results of this study indicate that there is a link between long-termunemployment and psychosocial ill-health in terms of stress, depression, isolation,exclusion and shame. Key indicators for the psychosocial ill-health among unemployedindividuals is the lack of daily routine/structure as well the lack of social environments.In addition, long-term unemployment may also lead to economic difficulties for theindividual, which generates an increased risk for psychosocial ill-health. In spite thedifficult situation long-term unemployed individuals face, they have a positive view oftheir future and do not experience their situation as completely hopeless.

<p>In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees.</p><p>The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment.</p><p>The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla. De upplever också att organisationsklimatet är kommunikativt till en viss nivå samtidigt som det råder en vi-och-dem känsla. Denna vi-och-dem känsla upplever intervjupersonerna försämrar möjligheten till kommunikation och delaktighet. Det råder skillnader bland intervjupersonerna, och därmed organisationens olika delar, när det gäller upplevelsen av att vara sedd och få feedback av närmaste chef samt organisationens ledning.</p>

<p>Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla. De upplever också att organisationsklimatet är kommunikativt till en viss nivå samtidigt som det råder en vi-och-dem känsla. Denna vi-och-dem känsla upplever intervjupersonerna försämrar möjligheten till kommunikation och delaktighet. Det råder skillnader bland intervjupersonerna, och därmed organisationens olika delar, när det gäller upplevelsen av att vara sedd och få feedback av närmaste chef samt organisationens ledning.

In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees. The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment. The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet. Metoden var kvantitativ och genomfördes via en webbenkät. 80 arbetstagare inom offentlig och privat verksamhet bjöds in att deltaga i studien, svarsfrekvens var 51,25%. Resultaten visar att det är små skillnader mellan grupperna avseende hur de skattar såväl arbetsrelaterat överengagemang som återhämtning. Ju mer tid för återhämtning desto lägre inverkan har arbetsrelaterat överengagemang. Korrelationsanalys visar att respondenter som ofta kommer i tidsnöd i sitt arbete och försämrad återhämtning på kort sikt har ett signifikant samband. Även hos respondenter där de närmaste säger att de offrar för mycket för arbetet fanns ett signifikant samband avseende brist på återhämtning efter en natt. / Previous research shows that health problem due to psychosocial health at work has increased. One explanation for this may be that the more flexible labor market means that the worker's boundaries between work and leisure blur. High work commitment, work over-commitment (WOC) has in previous studies been shown to have a negative impact on the psychosocial work environment. Lack of recovery is a factor often mentioned in relation to health problem due to psychosocial health. The aim of this study is to investigate the relationship between work-related overcommitment and recovery, and if there´s a difference between respondents in the private and public sectors. The study was quantitative and web questionnaire was distributed via e-mail. Invitation was send to 80 participants and the response rate was 51.25%. The results show that there are small differences between the groups regarding how they estimate both the work commitment and the recovery. The more time for recovery, the lower impact has work commitment. Correlation analysis shows that respondents who frequent lack of time in their work and increased recovery during short time has a significant correlation. Even among respondents where the relatives say they sacrifice too much for their work was a significant correlation of lack of recovery after one night.

Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen för distansledarskapets utmaningar med att förebygga och hantera psykosocial ohälsa vid Trafikverket. För att uppnå syftet har ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod där intervjuer skett med både chefer och medarbetare. Studien bidrar till att lyfta fram viktiga faktorer som kan vara avgörande för att chefer ska kunna upptäcka och hantera psykosocial ohälsa. Resultatet visar att relationer, kommunikation och en hög interaktionsfrekvens är avgörande för chefens förebyggande arbete gällande den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar även att fysisk närvaro inte är avgörande för huruvida chefen upplevs som närvarande, istället handlar det om att chefen i sina interaktioner är psykosocialt närvarande. / The purpose of this study was to deepen the understanding of the challenges of distance leadership in preventing and managing psychosocial illness at the Swedish Transport Administration. In order to achieve the purpose, a qualitative choice of method with semistructured interviews has been used as a data collection method where interviews have been conducted with both managers and employees. The study contributes to highlighting important factors that can be crucial for managers in order to detect and manage psychosocial illness. The result shows that relationships, communication and a high frequency of interaction are crucial for the manager's preventive work regarding the psychosocial work environment. The result also shows that physical presence is not necessary for whether the manager is perceived as present, instead, it becomes important that the managers are psychosocially present in their interactions.