Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsförmedlarna i studien upplever förutsättningarna lärandet på Arbetsförmedlingen som arbetsplats, vad de beskrev vara drivkraften för sitt individuella lärande och hur deras upplevelser kunde förstås som en balans mellan det reproduktiva respektive utvecklingsinriktade lärandet och utförandets respektive utvecklingens logik. Tanken var att resultatet av studien skulle kunna användas i fortsatta diskussioner kring lärandestrategier i ett föränderligt arbetsliv. Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem arbetsförmedlare och visade att kärnan för lärandet kretsar kring viljan att göra ett bra jobb gentemot kunderna. En hög förändringstakt och en hög arbetsbelastning beskrevs som påtaglig i arbetsmiljön men hanteras med hjälp av lärande och är en källa till lärande. Dubbelheten att vara del av en myndighet med dess ramar och krav på enhetlighet och samtidigt möta unika individer, beskrevs vara en väsentlig faktor i lärandemiljön, där utförandets respektive utvecklingens logik existerar i ett spänningsförhållande. Vissa arbetsmoment beskrevs präglas av ett reproduktivt lärande, för att skapa utrymme åt utvecklingsinriktat lärande, som möjliggör ett utvecklingstänk som gagnar kunderna. Arbetsförmedlarna beskrev tydligt lösningsfokus där arbetssätt och verktyg att göra ett bra jobb hittas i verksamhetens lärandemiljö, som övervägande byggde på informella lärandenätverk.

Abstrakt Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor förekommer på akutmottagningar världen över. Anställda inom hälso- och sjukvård är i stor omfattning utsatta för detta och den yrkeskategori som i högst grad blir drabbade är sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat fysiskt och psykiskt våld på akutmottagningar. Metod: Uppsatsen har genomförts som en litteraturstudie. Kvalitativ data har eftersökts på databaserna CINAHL och PubMed. Vald analysmetod var inspirerad av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde frustration i samband med och efter våldsamma händelser. En del drabbades även av olika konsekvenser till följd av våld. Sjuksköterskor uttryckte också ett behov av stöd i samband med dessa situationer. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde ilska och otrygghet på arbetsplatsen i samband med hot och våld. Konsekvenser av våldet uppstod också. Slutsatser kan även dras gällande att sjuksköterskor behövde stöd i våldsamma situationer. Ytterligare forskning skulle behövas inom detta ämne. Det är viktigt eftersom att sjuksköterskor möter våld på sin arbetsplats, vilket kan göra att deras omvårdnadsarbete påverkas. / Abstract Background: Threats and violence against nurses are common amongst emergency departments all over the world. Healthcare workers are at high risk of becoming victims of violence and nurses are the most exposed. Objective: The aim of the literature study was to illustrate nurses experiences of workplace violence, physical and psychological violence in emergency departments. Design: The literature study has been conducted by collecting qualitative data from the databases CINAHL and PubMed. The analysis was executed with inspiration of Fribergs method of analysis. Results: The study’s result showed that the nurses experienced frustration in relation to violent events. Furthermore, consequences due to the violence were obtained. Some nurse’s also expresses a need for support in connection to these events. Conclusion: When encountering threats and violence, the nurses experienced feelings such as anger and insecurity. The need for support in relation to the violence were also apparent. Further research concerning the topic is relevant due to a limited set of found qualitative articles. This is important since nurses encounter violence in their workplace, thus then rendering the nursing to being affected.

Studiens syfte var att undersöka om arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade utmattning och om detta samband skiljde sig åt för män och kvinnor. Syftet var också att undersöka om överengagemang positivt predicerade alla sex dimensionerna av utmattning (kognitiv utmattning, störd sömn, trötthet, somatiska symtom, irritabilitet, känslomässig påverkan) och om dessa samband skiljde sig åt mellan män och kvinnor. Genom en kvantitativ studie skickades elektroniska enkäter ut till tre företag inom bank- och försäkringsbranschen i Mellansverige som innehöll en mätskala för överengagemang och en för utmattning. Resultaten analyserades med hjälp av enkla regressionsanalyser och modereringsanalyser och visade att arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade utmattning och att det inte fanns någon signifikant modereringseffekt av deltagarnas kön. Vidare visade resultatet att arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade alla de sex dimensionerna av utmattning och att det inte fanns någon signifikant modereringseffekt av deltagarnas kön.

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.

En akutmottagning är en arbetsplats med hög risk att råka ut för arbetsrelaterat hot och våld. Dynamiken som uppstår i oväntade situationer, där patienter drabbats av akut sjukdom eller livshotande trauma, kan påverka deras och nära anhörigas förmåga att uppträda behärskat. Det är inte ovanligt att sjuksköterskor, som möter och hanterar dessa patienter i behov av vård, är de som riskerar att utsättas för dessa hotfulla situationer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat hot och våld på akutmottagning. Författarna har använt sig av en integrativ litteraturöversikt för att komma fram till ett resultat. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. I resultatet identifierades fem olika teman kring sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterat hot och våld; support, kompetensbrist, utsatthet, kommunikation samt coping. Det framgick att sjuksköterskor utsätts för hot och våld på akutmottagning och att många ser på det som en del av arbetet. Sjuksköterskorna saknar kunskap om hur de ska hantera och rapportera arbetsrelaterat hot och våld och de saknar ofta stöd hos ledning och chefer. De söker främst support hos kollegor och familj efter en hotfull situation och många hanterar händelsen genom att acceptera att det är en del av vardagen. Slutsatsen är att det behövs mer utbildning i hur man förebygger, hanterar och anmäler arbetsrelaterat hot och våld samt ett tydligare stöd från ledningen för att ändra attityderna kring vad som är en rimlig arbetsmiljö på akutmottagning.

Bakgrund: Hot och våld utgör idag ett problem inom hälso- och sjukvård, då sjuksköterskor löper en stor risk att exponeras på grund av det patientnära arbete som professionen innebär. Den normalisering som utvecklas kring våldshandlingar ses medföra en komplexitet i yrkesutövandet. Faktorer som påverkar uppkomsten av våldshandlingar är bland annat arbetsmiljörelaterade faktorer, yrkeserfarenhet samt tidigare exponering. Mörkertalet ses vara stort, en bidragande faktor är dålig rapportering av incidenter. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan påverkas av att själv bli utsatt för psykiskt och fysiskt våld av patienter på sin arbetsplats. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt, sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed och Cinahl. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid granskningen av de 15 artiklar vilka var av både kvalitativ samt kvantitativt slag, därefter användes en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades genom negativa känslor samt somatiska besvär efter våldsexponeringarna. En påverkan identifierades inte enbart på arbetsplatsen utan även i sjuksköterskans privata relationer. Vid vissa situationer sågs sjuksköterskor ha en ökad tolerant inställning mot våldshandlingar, men en ambivalens utvecklades mellan yrkesutövningen och den egna personen. Detta påverkade sjuksköterskans beteende, förhållningssätt samt viljan att fortsätta arbeta inom professionen. Slutsats: Sjuksköterskan påverkades både fysiskt såväl som psykiskt av våld på arbetsplatsen, vilket medför ett flertal olika konsekvenser för sjuksköterskan. Att bli utsatt för våldshandlingar bidrog till en försämrad arbetsmiljö, sämre arbetshälsa och försvårande omständigheter kring det ständiga moraliskt och etiskt ställningstagandet. Därav utmynnade ett mönster som visade på svårigheter att verka inom sin profession samt bibehålla sin professionalism.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ”bär” med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande.   Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign. Till studien har valts observation och kvalitativ intervju.   Vi närmar oss problemet utifrån olika teman som; personalens föreställningar om hur hot och våld skapas, personalens definition av hot och våld samt hur hot och våld upplevs av personal inom akutsjukvård De vi har pratat med under våra intervjuer och observationer har en del olika förklaringar till varför en situation ibland blir aggressiv, hotfull och kanske våldsam. Mycket handlar om själva situationen, exempelvis i samband med bedömningen av vårdbehovet. Andra aspekter som framträder handlar om väntan, makt och vanmakt, bemötande samt överträdelser mot sjukhusets ordning. Personalen har olika gränser för och definitioner av vad som är hotfullt och vad som är våld. Intervjupersonernas berättelser visar hur potentiellt hotfulla och våldsamma individer kan klassificeras. Vi använder våra erfarenheter av andra människor för att tolka varandra i det mellanmänskliga samspelet, vilket påverkar hur situationen utvecklas. Osäkerheten kring vad man kan förvänta sig i en situation är framträdande i intervjuerna. När man inte kan förutspå den andres beteende och handlingar skapas en känsla av kontrollförlust som kan bidra till en upplevd hotbild.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och hos den yrkesverksamma befolkningen, i åldrarna 20–69 år, är en stor del av sjukfrånvaron kopplad till arbetsrelaterad stress. Att upprätthålla och förbättra medarbetarnas välbefinnande är en viktig komponent kring psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. En rapport av Försäkringskassans finns ett stort behov av kunskap om möjliga åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Syfte:Föreliggande studies syfte är att undersöka anställdas upplevelser av huruvida deras arbetsrelaterade välbefinnande har påverkats av att ha använt ett kombinerat verktyg för välbefinnande. Metod: Studiens datamaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har tagits fram genom tematisk analysmetod. Resultat:Resultatet av studien visade att respondenterna upplevde att deras välbefinnande på arbetet hade förbättrats efter att ha använt verktyget, detta på grund av att de fått nya insikter, upplevde minskad stress, mer återhämtning och ökad fysisk aktivitet. Vidare går det att utläsa av resultatet att dessa delar har lett till att respondenterna har mer energi, är mer produktiva och mår bättre på arbetet. Slutsats: Denna studie bidrar med kunskap och ger en djupare förståelse gällande hur anställda upplever hur deras välbefinnande på arbetet påverkats av att använda ett kombinarerat interventionsverktyg. Dock bör resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsad överförbarhet till arbetslivet i stort. Verktyget kan vara till hjälp för arbetsgivare att arbeta strategiskt med välmående och arbetsmiljöfrågor. Resultatet bidrar till ett hälsofrämjande perspektiv genom att medvetandegöra faktorer som kan främja välbefinnande på arbetet. Om medarbetare mår bra skulle detta kunna påverkar sjukfrånvaron, personalomsättning och lönsamheten på organisationsnivå.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna. Dessa består av; Kvinnornas uppfattning om livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av bevarad livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av handeksemets fysiska påverkan på livskvaliteten, Kvinnornas upplevelse av handeksemets psykiska påverkan på livskvaliteten och Kvinnornas upplevelse av hantering av påverkan på livskvaliteten. Resultatet visade att handeksem upplevdes som en begränsning hos kvinnor med arbetsrelaterat handeksem. Det som påverkade livskvaliteten negativt var de begränsningar som handeksem medför. De begränsningar som kvinnorna upplevde var påverkan på handfunktionen som medförde begränsningar som att  det är svårt att ta i saker. Kvinnorna upplevde även att det var plågamt att arbeta med handeksem och att arbetsuppgifter förvärrade symtomen. Begränsningarna innefattade även en psykisk påverkan av handeksemet som yttrade sig i inre känslor som irritation, frustration, skamkänsla eller känslor av oro och rädsla samt funderingar på hur andra människor uppfattade handeksemet. Det som påverkade livskvaliteten positivt var de goda relationer, bra arbete och berikande fritid som kvinnorna upplevde att de hade. Kvinnorna hanterade sina besvär genom att kämpa och de upplevda begränsningarna av handeksemet hanterades genom att inte se dessa som något hinder. Slutsats är att den kliniska nyttan med studien är att ökad kunskap och förståelse av begreppet livskvalitet , kan skapa nya strategier för att hjälpa individer med arbetsrelaterade handeksem. / The purpose of this study was to describe how women with work-related hand eczema perceive their quality of life. The study has a descriptive design with an inductive approach and qualitative research interview as a method. The interviews were conducted by a strategic choice and themed issius. The analysis was conducted with content analysis accored Graneheim & Lundman, (2004), on the manifest and latent level and resulted in an overall theme with the five underlying categories. These consist of: Women`s perceptions of quality of life, Women`s experience of maintaining quality of life, Women`s experience of hand eczema physical impact on the quality of life and Women`s experience of managing the impact on quality of life. The results show that living with hand eczema was seen as a restriction in women with occupational hand eczema. It has affected the quality of life negatively was the restriction of hand eczema leads. The limitations that women experienced were the effect on hand function, which led to restrictions that make it difficult to take in things. The women also felt that it was painful to work with hand eczema and the work exacerbated the symtoms. Limitations included a psychological impact of hand eczema, wich spoke of the inner feelings of irritation, frustration, shame or feelings of anxiety and fear, and thougts on how other people perceive hand eczema. It has affected the quality of life positively, they were good relationships, good work and enriching leisure time that the women felt that they had. The women managed their problems by fighting and the perceived limitations of hand eczema were handled by not seeing them as an obstacle. The conclusion is that the clinical be´nefit of this study is that increaséd knowledge and understanding of the concept of quality of life can create new strategies to assist individuals with work-related hand eczema, and through this reduce the risk of long-term psychosocial disability.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet. Metoden var kvantitativ och genomfördes via en webbenkät. 80 arbetstagare inom offentlig och privat verksamhet bjöds in att deltaga i studien, svarsfrekvens var 51,25%. Resultaten visar att det är små skillnader mellan grupperna avseende hur de skattar såväl arbetsrelaterat överengagemang som återhämtning. Ju mer tid för återhämtning desto lägre inverkan har arbetsrelaterat överengagemang. Korrelationsanalys visar att respondenter som ofta kommer i tidsnöd i sitt arbete och försämrad återhämtning på kort sikt har ett signifikant samband. Även hos respondenter där de närmaste säger att de offrar för mycket för arbetet fanns ett signifikant samband avseende brist på återhämtning efter en natt. / Previous research shows that health problem due to psychosocial health at work has increased. One explanation for this may be that the more flexible labor market means that the worker's boundaries between work and leisure blur. High work commitment, work over-commitment (WOC) has in previous studies been shown to have a negative impact on the psychosocial work environment. Lack of recovery is a factor often mentioned in relation to health problem due to psychosocial health. The aim of this study is to investigate the relationship between work-related overcommitment and recovery, and if there´s a difference between respondents in the private and public sectors. The study was quantitative and web questionnaire was distributed via e-mail. Invitation was send to 80 participants and the response rate was 51.25%. The results show that there are small differences between the groups regarding how they estimate both the work commitment and the recovery. The more time for recovery, the lower impact has work commitment. Correlation analysis shows that respondents who frequent lack of time in their work and increased recovery during short time has a significant correlation. Even among respondents where the relatives say they sacrifice too much for their work was a significant correlation of lack of recovery after one night.