Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna. Dessa består av; Kvinnornas uppfattning om livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av bevarad livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av handeksemets fysiska påverkan på livskvaliteten, Kvinnornas upplevelse av handeksemets psykiska påverkan på livskvaliteten och Kvinnornas upplevelse av hantering av påverkan på livskvaliteten. Resultatet visade att handeksem upplevdes som en begränsning hos kvinnor med arbetsrelaterat handeksem. Det som påverkade livskvaliteten negativt var de begränsningar som handeksem medför. De begränsningar som kvinnorna upplevde var påverkan på handfunktionen som medförde begränsningar som att  det är svårt att ta i saker. Kvinnorna upplevde även att det var plågamt att arbeta med handeksem och att arbetsuppgifter förvärrade symtomen. Begränsningarna innefattade även en psykisk påverkan av handeksemet som yttrade sig i inre känslor som irritation, frustration, skamkänsla eller känslor av oro och rädsla samt funderingar på hur andra människor uppfattade handeksemet. Det som påverkade livskvaliteten positivt var de goda relationer, bra arbete och berikande fritid som kvinnorna upplevde att de hade. Kvinnorna hanterade sina besvär genom att kämpa och de upplevda begränsningarna av handeksemet hanterades genom att inte se dessa som något hinder. Slutsats är att den kliniska nyttan med studien är att ökad kunskap och förståelse av begreppet livskvalitet , kan skapa nya strategier för att hjälpa individer med arbetsrelaterade handeksem. / The purpose of this study was to describe how women with work-related hand eczema perceive their quality of life. The study has a descriptive design with an inductive approach and qualitative research interview as a method. The interviews were conducted by a strategic choice and themed issius. The analysis was conducted with content analysis accored Graneheim & Lundman, (2004), on the manifest and latent level and resulted in an overall theme with the five underlying categories. These consist of: Women`s perceptions of quality of life, Women`s experience of maintaining quality of life, Women`s experience of hand eczema physical impact on the quality of life and Women`s experience of managing the impact on quality of life. The results show that living with hand eczema was seen as a restriction in women with occupational hand eczema. It has affected the quality of life negatively was the restriction of hand eczema leads. The limitations that women experienced were the effect on hand function, which led to restrictions that make it difficult to take in things. The women also felt that it was painful to work with hand eczema and the work exacerbated the symtoms. Limitations included a psychological impact of hand eczema, wich spoke of the inner feelings of irritation, frustration, shame or feelings of anxiety and fear, and thougts on how other people perceive hand eczema. It has affected the quality of life positively, they were good relationships, good work and enriching leisure time that the women felt that they had. The women managed their problems by fighting and the perceived limitations of hand eczema were handled by not seeing them as an obstacle. The conclusion is that the clinical be´nefit of this study is that increaséd knowledge and understanding of the concept of quality of life can create new strategies to assist individuals with work-related hand eczema, and through this reduce the risk of long-term psychosocial disability.