Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer i organisationer arbetar för att utveckla samt tillvarata sin egen och de anställdas kreativitet i organisationerna. Fyra intervjuer genomfördes med chefer i fyra organisationer. Två av organisationerna var företag inom reklam och marknadsföringsbranschen som tjänar pengar på att vara just kreativa. De andra organisationerna var en hotellkedja samt en idéburen organisation som man vid första anblicken inte förknippar med kreativitet. Resultatet som kom fram var att samtliga chefer ansåg att kreativitet var något viktigt som de försökte utveckla inom sin organisation. För att främja kreativitet hos sina anställda så framkom det att det var viktigt att idéer som de anställda hade togs emot och uppskattades samt även att det inom organisationen var högt i tak. Något annat som uppdagades var att cheferna inte upplevde sig som mest kreativa då de var på arbetsplatsen. De upplevde sig som mest kreativa på andra platser där de kände mer frihet och kunde slappna av. Kreativitet ansågs inte alltid vara något positivt. Detta var när det blev för mycket kreativitet och att upplevelsen då var att det snarare blev rörigt än att det tillförde något till organisationen.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen. Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen.

Bakgrund Dynamate Industrial Services (DIS) är en organisation som levererar tjänster till produktions- och tillverkningsindustrin. De arbetar inte uttalat med innovation men intresset och vetskapen om dess relevans för organisationens överlevnad i dagens ekonomiska samhälle ligger till grund för det här examensprojektet. Problemformulering Utmaningen är att identifiera och visa kopplingar till teorier om innovation och vilka konkurrensfördelar de ger. På så vis kan DIS uttalat utveckla innovationsarbetet och stå sig bättre på marknaden. Syfte Huvudsyftet med examensprojektet är att tydliggöra de interna processerna på DIS som potentiellt faller inom ramen för innovation och eventuellt ge förbättringsförslag kopplade till innovation. Syftet kopplat till lärandemålen är också att få kunskap och förståelse för innovativa processer och hur dessa tar sig uttryck i arbetslivet. Metod Det empiriska materialet i examensprojektet inhämtades genom en kreativ övning samt fem semistrukturerade intervjuer. Den empiriska informationen har därefter vägts mot den teori som selekterats och är av relevans för denna typ av studie. Detta för att kunna besvara studiens syfte samt forskningsfrågor. Slutsatser Vi anser att mycket i DIS ageranden stämmer väl in med hur valda teorier förespråkar att innovativa organisationer bör agera. Dock finns förbättringspotential, exempelvis i att uttalat ha en innovationsstrategi. / Background Dynamate Industrial Services (DIS) is an organization that delivers services to the production- and manufacturing industry. They do not explicitly work with innovation but they do have the interest and knowledge about innovations importance for the organization. In the economic climate of today organizations survival depends on creativity and innovation. It is this that forms the foundation of this study. Challenge The challenge is to identify and show the connections to the theories about innovation and which competitive advantage it brings. Thus may DIS, pronounced, develop innovation work and gain competitive advantage on the market. Purpose The main purpose of the study is to clarify the internal processes of DIS that fall within the frames of innovation and if possible provide suggestions for improvement related to innovation. The purpose linked to the learning objectives is also to gain knowledge and understanding for innovative processes and how these manifests in a working environment. Method The empirical data consists of a creative exercise and five semi-structured interviews. The empirical information has therefore been weighed against the theories which were selected and is of relevance for this type of study. This is to answer the purpose of the study and research questions. Conclusions We believe that much of DIS approach agrees well with the chosen theories advocate that an innovative organization should act. However, there is potential for improvement, such as developing an innovation strategy.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla. De upplever också att organisationsklimatet är kommunikativt till en viss nivå samtidigt som det råder en vi-och-dem känsla. Denna vi-och-dem känsla upplever intervjupersonerna försämrar möjligheten till kommunikation och delaktighet. Det råder skillnader bland intervjupersonerna, och därmed organisationens olika delar, när det gäller upplevelsen av att vara sedd och få feedback av närmaste chef samt organisationens ledning.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla. De upplever också att organisationsklimatet är kommunikativt till en viss nivå samtidigt som det råder en vi-och-dem känsla. Denna vi-och-dem känsla upplever intervjupersonerna försämrar möjligheten till kommunikation och delaktighet. Det råder skillnader bland intervjupersonerna, och därmed organisationens olika delar, när det gäller upplevelsen av att vara sedd och få feedback av närmaste chef samt organisationens ledning.

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa. Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna. För att besvara forskningsfrågan har semistrukturerade intervjuer gjorts där respondenterna fick möjlighet att fördjupa sig i varje fråga. Totalt fyra intervjuer genomfördes på fyra olika projektledare, varav två arbetade på samma byrå. I studien ges en djupare förståelse för kreativitet, motivation, organisationsklimat och ledarskap, och är de fyra teoriavsnitt som studien är uppbyggd kring och som presenteras i teorikapitlet. Analysen använder sedan samma indelning vid genomgången av empirin. Undersökningen visade bland annat att projektledare på en reklambyrå upplever en ständig, men samtidigt stimulerande utmaning, då projektgruppen ska vara kreativ inom vissa ramar, önskemål och förväntningar. Med den press som byråerna har att alltid prestera och leverera nya idéer är det viktigt att organisationsklimatet och projektledaren främjar samt motiverar kreativiteten bland de anställda. Studien fann inget gemensamt arbetssätt eller ledarskap för att stötta kreativa idéer och att motivera för kreativitet. Varje projektledare anpassar sitt ledarskap utifrån hur mycket motivation som behövs. Studien visar tydligt att samtliga är helt överens om vikten av kreativt arbete i projekten, men att mångfalden av hur den hanteras är slående. Exempel på hur olika projektledarna motiverar sina projektdeltagare är att ledarna inspirerar dem genom att sprida positiv energi, skapa en vi-känsla och att själva delta i det kreativa arbetet. Trots att det finns olika teorier om hur en ledare bör agera för att hantera kreativa människor använder projektledarna i denna studie ingen särskild metod, utan ser varje individ som unik. De anser att alla har olika behov, motiv och personligheter, samt att de också behöver motivera efter situation och projekt. / The focus in the advertising business is on creating original solutions. Advertising is all about affecting an individual and to make reactions, which could lead to a person buying the promoted product or service. The everyday life of an advertising agency is to work with multiple quests in different sizes and the project manager can manage up to twenty projects at a time. The project group has a constant challenge to excel not only themselves but also the wishes of the client to break through the market and reach out to the consumer. The project manager has therefore an important role in this process to both manage their coworkers and motivate for creativity. The purpose of this study is to find examples of how a project manager at an advertising agency motivates their coworkers to be creative. Semi structured interviews have been used to answer this research’s question, where the respondents had the opportunity to develop their answers. A total of four interviews were made with four different project managers, where two of them work at the same agency. The theoretical foundation of the study is based on four different areas; creativity, motivation, organizations climate and leadership. The same areas are used in the analysis when handling the empirical results. The study revealed that project managers at an advertising agency experience a persistent, but at the same time stimulating challenge. The team needs to be very creative, and at the same time adhere to certain boundaries, requests and expectations. With the pressure that the teams face to perform and deliver original ideas, it is important for the project managers to motivate their coworkers to be creative and to create an organizational climate that stimulates creativity. The study didn’t find a common view among the project managers’ on leadership or on how to stimulate the creativity of their colleagues. Each project manager had their own way of managing their coworkers’ creativity and they adapt their leadership to the level of motivation that the group needs. The study clearly shows that the project managers agree upon the importance of creativity in their projects. Nevertheless the diversity of how this is handled is striking. To inspire with positive energy, to create a “we-feeling” in the group and to participate in the creative process are some examples of how the project managers motivate their coworkers. Even though there are different theories on how a manager should handle creative people, the project managers’ in this study see every individual as unique instead of using a particular method. They consider that everybody has different needs, motives, personalities and that they need to adapt the level of motivation to every situation and project.

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat. Enkäten besvarades av 84 industriarbetare och fyra produktionsledare intervjuades, för att ta del av upplevelser och uppfattningar kring ledarskapet i förbättringsarbetet ur olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen resulterade i sex ledarskapsfaktorer som hade ett signifikant samband till kreativa prestationer. Den kvalitativa undersökningen resulterade i ytterligare fyra avgörande faktorer som nämndes av samtliga intervjupersoner. Den avgörande faktorn var ledarens förmåga att (1) själv uppvisa och främja motivation bland medarbetarna.  Resterande nio identifierade kreativitetsfrämjande ledarskapsfaktorer är följande: (2) Kunskaper och kreativa förmågor hos ledare och medarbetare. Ledarens förmåga att (3a) tillämpa ett närvarande och stödjande ledarskap (3b) ge feedback och uppmärksamma resultat, (4) främja ansvars- och initiativtagande, (5) få medarbetare att vilja utmana sig själva, (6) skapa en jämn arbetsbelastning, (7) eliminera upplevda organisationshinder, (8) skapa förståelse och samsyn kring mål, (9)  stimulera tvärfunktionellt arbete, (10) skapa relationer av tillit och trygghet. Både de kvantitativa och kvalitativa resultaten visar på att den studerade organisationen brister i samtliga ledarskapsfaktorer och har stora möjligheter att uppnå utökad framgång i förbättringsarbetet vid utveckling av ledarskapet. Organisationen bör särskilt beakta medarbetarnas motivation samt de ledarskapsfaktorer som har likheter med det transformativa ledarbeteendet. Andra organisationer bör även kunna öka den organisatoriska kreativitetsnivån vid hänsyn till samtliga identifierade ledarskapsfaktorer. Studien anses bidra till forskningen med en ökad förståelse för innebörden av vilka ledarskapsfaktorer som kan vara av betydelse för att främja kreativitet inom leanorganisationer. / Present day leaders have a crucial role in enhancing creative performances to obtain organizational competitiveness and success, due to the rapidly changing outside world. The creativity stimulating leadership is still not fully explored and requires further research to obtain an enhanced understanding of its meaning. The purpose of this study was to identify critical leadership factors that stimulate creativity in the work of improvements in a lean manufacturing organization.  In order to answer the research questions a case study research methodology with both quantitative and qualitative methods was used. A questionnaire was designed based on previous research about leadership that creates a creative organizational climate. The questionnaire was answered by 84 blue collars and interviews were performed with four production managers, to explore experiences and perceptions of the leadership from different perspectives. The quantitative analysis resulted in six leadership factors that had a significant relation to creative performances. The qualitative analysis resulted in four additional factors that were mentioned by all interviewed respondents. The most critical leadership factor was (1) the leader’s ability to demonstrate and create motivation and commitment among the employees. The other nine identified creativity stimulating leadership factors were: (2) employee and manager skills and creative abilities. The leader´s ability to (3a) support and integrate in the daily work, (3b) give feedback and recognize results, (4) stimulate initiatives and responsibility by employees, (5) stimulate the ambition of taking challenges, (6) level out the workload pressure, (7) eliminate experienced organizational obstacles, (8) engender an understanding and consensus on work goals, (9) promote cross-functional work, (10) create a climate of strong relationships and trust. The quantitative and qualitative findings indicate that the studied organization is insufficient concerning all identified leadership factors, and has great potential to achieve increased success related to the work of improvements if developing the leadership. The organization should in particular consider the leadership factors that have similarities with the transformational leadership behavior. Other organizations should also be able to enhance the organizational creativity level if considering all identified leadership factors. The findings of this study are considered to contribute to the research with an enhanced understanding of the leadership factors that may be important to consider to stimulate creativity in lean manufacturing organizations.

Inom flera industrier står företag inför utmaningar i form av ökad konkurrens och förändringar inom marknader. Deras förmåga att förhöja kreativitet och innovation har identifierats som en viktig faktor för att uppnå konkurrenskraftighet och långsiktigt överlevnad. Ett företags innovationsklimat avgör dess förmåga att utveckla idéer till användningsbara applikationer, och påverkas av vilken industri den är verksam inom. Den högteknologiska industrin kräver en anpassning till marknader som förändras snabbt, vilket ställer krav på att företag utvecklar innovativa lösningar för att uppfylla kunders förväntningar. Följaktligen, uppmuntran av kreativitet och innovation kan anses vara en stor utmaning och nödvändighet för de flesta företagen i framtiden. Detta examensarbete redovisar en bedömning av innovationsklimatet inom ett högteknologiskt företag som är verksam inom försvarsindustrin, nämligen Saab AB. Dessutom bidrar den med forskning inom ett relativt slutet och outforskat område, vilken har en brist på djupgående undersökningar. Arbetet är begränsat till att omfatta en bedömning av organisationen inom produktområdet Gripen vid affärsenheten Electronic Warfare Systems. Inledningsvis genomfördes mätningar för att uppskatta organisationens relativa grad av kreativitet och innovation. Därefter användes den erhållna informationen till att jämföra organisationens ställning i förhållande till andra industrier. Slutligen utvärderades organisationen, varvid dess relativa styrkor och svagheter identifierades. Utöver detta fastställdes en rimlig nivå av innovation, samt åtgärder till förbättringar. Studiens resultat visar att organisationen har ett kreativt och innovativt klimat, men att det finns områden som måste förbättras för att ytterligare främja innovation. Organisationens innovationsförmåga är stark i jämförelse med andra industrier, och används framgångsrikt till att producera och implementera nya och användbara idéer. Även om organisationen inte arbetar aktivt med innovation på en kontinuerlig basis, visar studien att innovationsförmåga finns vid behov. Detta uttalande stämmer överens med de mätningar som utfördes, där organisationen har en god grund för innovation, men stundtals saknar motivationen för att uppnå denna. För att förbättra den nuvarande ställningen behöver organisationen fokusera mer på innovation och uppmuntra kreativitet inom hela organisationen. / In many industries, companies are facing challenges in terms of increased market change and competition. Their ability to increase creativity and innovation has been identified as an important factor to achieve competitive success and long-term survival. A company’s innovation climate determines its ability to incorporate ideas into useful applications, and is affected by the type industry it operates within. In particular, the high technology industry requires adaption to rapidly changing markets, in which companies have to develop innovative solutions to fulfil customers’ expectations. Thus, the encouragement of creativity and innovation could be considered a major challenge and necessity for many companies in the future. This master’s thesis provides an assessment of the innovation climate within a highly technological company that operates within the area of military defense, namely Saab. In addition, it contributes with deductive research connected to a relatively closed and unexploited area, in which there currently is an absence of in-depth investigations. The thesis is limited to include an assessment of the organization within Product Area Gripen at the Business Unit Electronic Warfare Systems. Initially, measurements were produced to estimate the organization’s relative degree of creativity and innovation. Secondly, the obtained data was used to compare the organization’s standings in relation to other industries. Lastly, the findings from the study were used to evaluate the organization, in which its relative strengths and weaknesses were identified. In addition, a suitable level of innovation was established, and measures of improvements determined. The study’s findings indicate that the organization has a creative and innovative climate, but there are areas that have to be improved in order to further stimulate innovation. In addition, the organization’s innovative capabilities are strong in comparison to other industries, and are used to successfully produce and implement novel and useful ideas. Although, the organization does not actively innovate on a continuous basis, it demonstrates that innovative capabilities exist when they are needed. This statement is consistent with the measurements that were performed, in which the organization has a foundation for innovation, but occasionally lacks the motivation to achieve it. In order to improve the current standings, the organization has to increase its orientation towards innovation, and encourage creativity throughout the entire organization.

Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2016.   Authors: Louise Rosenqvist and Michael Dohrnér   Advisor: Hans Wessblad   Examinator: Mikael Lundgren   Title: ”Där alla tänker lika blir det inte mycket tänkt” – En kvalitativ studie om mångfald och inkludering i organisationer   Purpose: The purpose of the study is to describe how inclusive organizations perceive diversity and inclusion, both as concepts and in terms of practical action.   Method: Semi-structured interviews have been conducted with representatives from six different inclusive organizations. The study has had a qualitative focus. The study's interview questions have been based on a deductive approach.   Conclusion: Previous research showed that there was a lack of qualitative research on diversity and inclusion work in organizations. The study showed that organizations that aim to be inclusive work actively to minimize biases that could lead to exclusion. The study also confirms that factors such as culture, climate, leadership and responsibility all play an important role when organizations work to be inclusive.   This study has also shown that much of the theory surrounding inclusive organizations can be translated into a Swedish context. We believe that more inductive studies on diversity and inclusion in organizations could provide a higher level of explanation, and provide other perspectives, to the work being carried out.   Keywords: Inclusion, diversity, exclusion, integration, organizational culture, organizational climate, leadership.

Frågeställningar: Hur påverkas deltagarnas kreativitet när agila metoder används i praktiken? Hur påverkar agila arbetsmetoder innovationsförmågan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett litet IT-företag arbetar med att främja kreativitet genom att arbeta enligt det agila arbetssättet, för att på så sätt kunna påverka innovationsförmågan. Metod: Denna studie baseras på en fallstudie. Företaget är ett litet IT-konsultföretag som arbetar med systemutveckling. Företaget har 15 anställda och arbetar enligt det agila arbetssättet och de har två Scrum-team. Detta arbete har sin grund i den kvalitativa metoden med influenser av ett deduktivt förhållningssätt, då studien huvudsakligen baseras på semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Slutsatserna som kan dras är att det agila arbetssättet påverkar kreativiteten genom att öka deltagarnas motivation. Det agila arbetssättet påverkar kreativiteten hos de anställda, då det är fritt att plocka de uppgifter som man själv vill i varje sprint bidrar det till att det kan öka både motivationen och nyfikenheten. En annan slutsats är att det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet då det ger de anställda en mer frihet att planera sitt arbete och ger de möjligheten att själva lösa sin arbetsuppgift på sitt sätt, genom att exempelvis testa nya tekniker. Det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet på så sätt att det kan minska stressen utifrån för själva arbetsgruppen. Detta på grund av att det är produktägaren som har den främsta kontakten med slutkunden.Det agila arbetssättet påverkar innovationsförmågan genom att i och med att det ständigt kommer in nya arbetsuppgifter som arbetsgruppen ska lösa och då arbetsuppgifterna skiljer sig mycket åt, bidrar det till en ökad dynamik och utmaning. En intressant slutsats var att produktägarna skapade en ometveten utmaning kopplat till de anställdas arbetsuppgifter då de anställda ansåg att kravspecifikationerna som de fick var svåra att förstå. Sista slutsatsen som kan dras är att det agila arbetssättet skapade en frihet hos de anställda att själva kunna prioritera bland sina arbetsuppgifter och metoden som de ska lösas på. / Research questions: How are participants' creativity affected when agile methods are used in practice? How do agile methods affect the ability to innovate? Purpose: The purpose of this study is to investigate how a small IT company works to increase creativity by working according to the agile approach, in order to be able to affect the capacity for innovation. Method: This study is based on a case study. The company is a small IT consulting company that works with system development. The company has 15 employees and works according to the agile approach and they have two Scrum teams. This work is based on the qualitative method with influences of a deductive approach, since the study is mainly based on semi-structured interviews and observations. Conclusions: The conclusions are that the agile methods affect creativity by increasing the participants' motivation. The agile way of working affects the creativity of the employees, as it is free to pick the tasks that you want in each sprint, it contributes to increase both motivation and curiosity. Another conclusion is that the agile methods affects the participants' creativity as it gives the employees more freedom to plan their work and gives them the opportunity to solve their task in their own way, for example by testing new technologies. The agile methods affect the participants' creativity in such a way that it can reduce the stress from outside the workgroup itself. This is because it is the product owner who has the main contact with the end customer.The agile way of working affects the ability to innovate because it is constantly entering new tasks that the working group has to solve, and the tasks are very different to each other, it contributes to increased dynamism and challenge. An interesting conclusion was that the product owners created an unconscious challenge linked to the employees' tasks, as the employees felt that the requirement specifications that they received were difficult to understand. The final conclusion is that the agile methods created freedom for the employees to be able to prioritize themselves among their tasks and choose how to solve the tasks.