I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag.

Intraprenörskap är ett relativt okänt begrepp i jämförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stå för förnyelse och mervärdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen “Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?” besvarades forskningsfrågorna Finns det några gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete? Går det att identifiera några särskilda kontextuella förutsättningar som krävs för att intraprenörskap ska uppstå? Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten? Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anställda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete. Dessa intervjuades genom semistrukturerad intervju. Den teoretiska referensramen som upprättats applicerades sedan på empiri. Behandlingen av empiri skedde först genom tematisk analys, för att sedan använda teoritriangulering. Resultatet visade att intraprenören i undersökta fall behöver stöd från en överordnad för att lyckas, men att det ej krävdes en ursprungligen intraprenöriell organisatorisk kontext för framgången. Ingen enskild skapare av kontexten har kunnat urskiljas. Vidare uppdagades att en intraprenör kan skapa en gynnsam intraprenöriell kontext i sin omgivning, för att på så vis lyckas genomföra sin handling vilket utgjorde studiens forskningsbidrag. Detta kontextskapande kan ge upphov till att medarbetare börjar agera intraprenöriellt. Intraprenören kan således, efter att stöd givits från en överordnad, främja ytterligare intraprenörskap inom organisationen. / The word intrapreneur is not as well-known as its counterpart entrepreneur. Intrapreneurship can contribute to renewal and added value within the organization. To answer the question of this study “Which impact and meaning can the individual and the organizational context have for intrapreneurship?” three research questions where formed: Can any personal attributes between the intrapreneurs be distinguished which has affected their work? Can any contextual prerequisites be identified as necessary for intrapreneurship to develop? Can there be a creator of the intrapreneurial organizational context? The study was conducted through a qualitative approach with hermeneutic interpretation, where interviews were performed with a few respondents, in this paper referred to as cases. This sample consisted of six employed individuals within different organizations who have been awarded with award for intrapreneurship by the recruitment company Talentia AB. Interviews were conducted with the award winners, and these were conducted in a semi-structured fashion. The empirical findings were processed through a theoretical framework, and divided into three separate themes for further analysis via theory triangulation. The results showed that the intrapreneur needed a superior sponsor to succeed in all studied cases, but he does not need a foregoing intraprenerial context to be successful. No sole creator of the intraprenerial context could be identified, in the study. However the authors did discover that the intrapreneur is able to create an intraprenerial context within the work group after the intraprenerial process has started. This type of context has given rise to intrapreneurial action from other employees within the organization. Accordingly the intrapreneur can, with the support from a superior, encourage further intrapreneurial action.

Purpose: The purpose of the study is that from an employee perspective examine the organizational climate of AF (Arbetsförmedlingen) södra Västmanland (Köping, Arboga, Kungsör). The results will include innovation improvement proposals, which are intended to raise employees needs in the project Förnyelseresan (translated to “A travel of change towards an innovative organizational climate”) within the area Self-leadership and culture. Hence AF södra Västmanland has got the possibility to use the improvement proposals as complementary basis to achieve their goals within the mentioned area. Research question: Which changes, from an employee perspective, may AF södra Västmanland implement with the purpose of managing Förnyelseresan’s category Self-leadership and culture in order to promote an innovative organizational climate? Limitations: The authors limit the study to investigate the pronounced and visible part of the organizational climate of AF södra Västmanland. The study's main focus is to investigate the opinions, thoughts and ideas of their employees concerning the topic and to allow them to provide their approach of the organizational environment. Method: The main focus field of the study is designed as a case study, based on a qualitative research, which includes an inductive approach and openness to interpretation. The study's empirical data is collected from semi-structured interviews with employees from AF södra Västmanland, observations from a workshop and interaction with contacts within the organization. Results and conclusions: The results of the study show that AF södra Västmanland needs to do several changes and implement corresponding improvements with the help of the employees in order to change the organizational climate aiming to respond to the targets of Förnyelseresan. The conclusion is that workload combined with lack of time does affect the organizational climate and the capacity to innovate negatively. The improvement proposals involve themes including climate, transparency and time for creativity. / Syfte: Syftet med studien är att ur ett medarbetarperspektiv undersöka organisationsklimatet på AF (Arbetsförmedlingen) södra Västmanland (Köping, Arboga, Kungsör). Studiens resultat kommer att innehålla innovationsfrämjande förbättringsförslag med avsikt att lyfta medarbetares behov inom Förnyelseresans område Självledarskap och kultur. AF södra Västmanland har därefter möjligheten att använda förbättringsförslagen som kompletterande underlag för att nå sina uppsatta mål inom det nämnda området. Forskningsfråga: Vilka förändringar ur ett medarbetarperspektiv kan AF södra Västmanland genomföra i syfte att hantera Förnyelseresans mål inom kategorin Självledarskap och kultur för att främja ett innovativt organisationsklimat? Avgränsning: Författarna avgränsar studien till den explicita och synliga delen av organisationsklimatet hos AF södra Västmanland. Studiens huvudsakliga fokus läggs vid att undersöka medarbetares åsikter, tankar och idéer om ämnet och låta dem tillskriva sin omgivning och sitt synsätt. Metod: Studien utformas som en fallstudie och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och ett induktivt synsätt med öppenhet för tolkning. Studiens empiriska data har samlats in från semistrukturerade och kvalitativa intervjuer med medarbetare från AF södra Västmanland. Interaktion med kontaktpersoner inom organisationen och observationer från en workshop bidrog även till det empiriska materialet. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att AF södra Västmanland kan genomföra ett antal förändringar och implementera motsvarande förbättringar framtagna med hjälp av medarbetarna i organisationen för att förändra organisationsklimatet och bemöta Förnyelseresans mål. Författarna drar slutsatsen att stor arbetsbelastning i kombination med tidsbrist påverkar organisationsklimatet och innovationsförmågan negativt. Framtagna förbättringsförslag berör teman som inkluderande klimat, öppenhet och tid för kreativitet.

<p>The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber. Our result show that the communication between both co-workers and the branch head is the most important tool for conflict management. Here lies a well functioning dialogue where the co-workers get the chance to question, be heard and mark their limit. Based on the interviews we saw that no matter how the branch head treat and lead the co-workers, conflict will rise. However, there are a few things pointed out as important to ease the effect on conflict and that is to communicate with straight and forward messages, inform the co-workers what goal the organization has and strive after a mutual relationship between everyone in the organization. The response then show a group of prosperous co-workers that accept the fact that they can have different opinions and yet work in harmony together and come to decisions that benefit the client. Most of our interviewing persons believe that leadership is about self-reflection, humbleness to oneself and others and to know the right time when to set clear boundaries.</p>

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber. Our result show that the communication between both co-workers and the branch head is the most important tool for conflict management. Here lies a well functioning dialogue where the co-workers get the chance to question, be heard and mark their limit. Based on the interviews we saw that no matter how the branch head treat and lead the co-workers, conflict will rise. However, there are a few things pointed out as important to ease the effect on conflict and that is to communicate with straight and forward messages, inform the co-workers what goal the organization has and strive after a mutual relationship between everyone in the organization. The response then show a group of prosperous co-workers that accept the fact that they can have different opinions and yet work in harmony together and come to decisions that benefit the client. Most of our interviewing persons believe that leadership is about self-reflection, humbleness to oneself and others and to know the right time when to set clear boundaries.