Purpose: The purpose of the study is that from an employee perspective examine the organizational climate of AF (Arbetsförmedlingen) södra Västmanland (Köping, Arboga, Kungsör). The results will include innovation improvement proposals, which are intended to raise employees needs in the project Förnyelseresan (translated to “A travel of change towards an innovative organizational climate”) within the area Self-leadership and culture. Hence AF södra Västmanland has got the possibility to use the improvement proposals as complementary basis to achieve their goals within the mentioned area. Research question: Which changes, from an employee perspective, may AF södra Västmanland implement with the purpose of managing Förnyelseresan’s category Self-leadership and culture in order to promote an innovative organizational climate? Limitations: The authors limit the study to investigate the pronounced and visible part of the organizational climate of AF södra Västmanland. The study's main focus is to investigate the opinions, thoughts and ideas of their employees concerning the topic and to allow them to provide their approach of the organizational environment. Method: The main focus field of the study is designed as a case study, based on a qualitative research, which includes an inductive approach and openness to interpretation. The study's empirical data is collected from semi-structured interviews with employees from AF södra Västmanland, observations from a workshop and interaction with contacts within the organization. Results and conclusions: The results of the study show that AF södra Västmanland needs to do several changes and implement corresponding improvements with the help of the employees in order to change the organizational climate aiming to respond to the targets of Förnyelseresan. The conclusion is that workload combined with lack of time does affect the organizational climate and the capacity to innovate negatively. The improvement proposals involve themes including climate, transparency and time for creativity. / Syfte: Syftet med studien är att ur ett medarbetarperspektiv undersöka organisationsklimatet på AF (Arbetsförmedlingen) södra Västmanland (Köping, Arboga, Kungsör). Studiens resultat kommer att innehålla innovationsfrämjande förbättringsförslag med avsikt att lyfta medarbetares behov inom Förnyelseresans område Självledarskap och kultur. AF södra Västmanland har därefter möjligheten att använda förbättringsförslagen som kompletterande underlag för att nå sina uppsatta mål inom det nämnda området. Forskningsfråga: Vilka förändringar ur ett medarbetarperspektiv kan AF södra Västmanland genomföra i syfte att hantera Förnyelseresans mål inom kategorin Självledarskap och kultur för att främja ett innovativt organisationsklimat? Avgränsning: Författarna avgränsar studien till den explicita och synliga delen av organisationsklimatet hos AF södra Västmanland. Studiens huvudsakliga fokus läggs vid att undersöka medarbetares åsikter, tankar och idéer om ämnet och låta dem tillskriva sin omgivning och sitt synsätt. Metod: Studien utformas som en fallstudie och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och ett induktivt synsätt med öppenhet för tolkning. Studiens empiriska data har samlats in från semistrukturerade och kvalitativa intervjuer med medarbetare från AF södra Västmanland. Interaktion med kontaktpersoner inom organisationen och observationer från en workshop bidrog även till det empiriska materialet. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att AF södra Västmanland kan genomföra ett antal förändringar och implementera motsvarande förbättringar framtagna med hjälp av medarbetarna i organisationen för att förändra organisationsklimatet och bemöta Förnyelseresans mål. Författarna drar slutsatsen att stor arbetsbelastning i kombination med tidsbrist påverkar organisationsklimatet och innovationsförmågan negativt. Framtagna förbättringsförslag berör teman som inkluderande klimat, öppenhet och tid för kreativitet.

Svensk militär verksamhet organiseras och leds i ett normalläge, för att snabbt kunna möta och hantera en hastigt uppkommen påfrestning. På motsvarande sätt finns annan verksamhet i samhället som verkar under liknande förutsättningar. Vad kännetecknar en militär organisation som skall hantera påfrestningar med hög operativ effekt, och vad utmärker metoden för att leda verksamheten vid påfrestning? Vilka utmaningar och lösningar kan identifieras? I syfte att vidga perspektiven gjordes en jämförelse i kontrasterande syfte mellan ett militärt förband och ett akutsjukhus. Genom en induktivt driven ansats och kvalitativ metod, genomfördes sju semistrukturerade djupintervjuer vid Luftstridsskolan i Uppsala och Lokal katastrofledning vid Gävle sjukhus. Likheterna mellan de undersökta enheterna avseende organisation och ledningsmetod samt utmaningar och lösningar kopplade till detta var stor. Med utgångspunkt i begreppen High Reliability Organizations och Ambidextrous Organizations diskuteras resultaten, som ger förutsättningar att utveckla organisation och ledningsmetod främst vid författarnas förband Luftstridsskolan. För att nå detta är författarnas konkreta rekommendationer, med stöd i empiri och litteratur, bl.a. att i högre utsträckning nyttja tvärfunktionellt sammansatta ledningsgrupper för att hantera påfrestningar eller komplexa planeringsuppgifter och därigenom minska stuprörstänkande, att sträva mot förbättrad gemensam lägesbild vid flottiljstab och att avkräva lojalitet mot beslutad organisation och ledningsmetod. Detta bedöms leda till ökad operativ effekt vid förbandet. / Swedish armed forces are normally organized for education and training on a daily basis, for the purpose of rapidly being able to deal with sudden events or strains. What signifies a military organization and command dealing with these kinds of strains whilst maintaining a high level of operational effect? What challenges do they face and what kinds of solutions are available? In order to expand the perspective a comparison was made with a military unit and an emergency hospital. This study was carried out withan inductive and qualitative method, and seven semi-structured interviews were conducted. By the perspectives of High Reliability Organizations and Ambidextrous Organizations, the results are discussed. The resemblances between the two researched units are surprisingly striking in the investigated areas of interest. In order to improve organization and command at the researched military unit, the authors recommend the following actions: the use of joint functions command groups to a greater extent in order to enhance the ability to handle strains and sudden events, to strive for a greater level of situational awareness on all levels in the organization and the demand for loyalty to organization and structure of management decided by the commander. These actions are deemed to increase the level of operational effect at the unit.