Purpose: The purpose of the study is that from an employee perspective examine the organizational climate of AF (Arbetsförmedlingen) södra Västmanland (Köping, Arboga, Kungsör). The results will include innovation improvement proposals, which are intended to raise employees needs in the project Förnyelseresan (translated to “A travel of change towards an innovative organizational climate”) within the area Self-leadership and culture. Hence AF södra Västmanland has got the possibility to use the improvement proposals as complementary basis to achieve their goals within the mentioned area. Research question: Which changes, from an employee perspective, may AF södra Västmanland implement with the purpose of managing Förnyelseresan’s category Self-leadership and culture in order to promote an innovative organizational climate? Limitations: The authors limit the study to investigate the pronounced and visible part of the organizational climate of AF södra Västmanland. The study's main focus is to investigate the opinions, thoughts and ideas of their employees concerning the topic and to allow them to provide their approach of the organizational environment. Method: The main focus field of the study is designed as a case study, based on a qualitative research, which includes an inductive approach and openness to interpretation. The study's empirical data is collected from semi-structured interviews with employees from AF södra Västmanland, observations from a workshop and interaction with contacts within the organization. Results and conclusions: The results of the study show that AF södra Västmanland needs to do several changes and implement corresponding improvements with the help of the employees in order to change the organizational climate aiming to respond to the targets of Förnyelseresan. The conclusion is that workload combined with lack of time does affect the organizational climate and the capacity to innovate negatively. The improvement proposals involve themes including climate, transparency and time for creativity. / Syfte: Syftet med studien är att ur ett medarbetarperspektiv undersöka organisationsklimatet på AF (Arbetsförmedlingen) södra Västmanland (Köping, Arboga, Kungsör). Studiens resultat kommer att innehålla innovationsfrämjande förbättringsförslag med avsikt att lyfta medarbetares behov inom Förnyelseresans område Självledarskap och kultur. AF södra Västmanland har därefter möjligheten att använda förbättringsförslagen som kompletterande underlag för att nå sina uppsatta mål inom det nämnda området. Forskningsfråga: Vilka förändringar ur ett medarbetarperspektiv kan AF södra Västmanland genomföra i syfte att hantera Förnyelseresans mål inom kategorin Självledarskap och kultur för att främja ett innovativt organisationsklimat? Avgränsning: Författarna avgränsar studien till den explicita och synliga delen av organisationsklimatet hos AF södra Västmanland. Studiens huvudsakliga fokus läggs vid att undersöka medarbetares åsikter, tankar och idéer om ämnet och låta dem tillskriva sin omgivning och sitt synsätt. Metod: Studien utformas som en fallstudie och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och ett induktivt synsätt med öppenhet för tolkning. Studiens empiriska data har samlats in från semistrukturerade och kvalitativa intervjuer med medarbetare från AF södra Västmanland. Interaktion med kontaktpersoner inom organisationen och observationer från en workshop bidrog även till det empiriska materialet. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att AF södra Västmanland kan genomföra ett antal förändringar och implementera motsvarande förbättringar framtagna med hjälp av medarbetarna i organisationen för att förändra organisationsklimatet och bemöta Förnyelseresans mål. Författarna drar slutsatsen att stor arbetsbelastning i kombination med tidsbrist påverkar organisationsklimatet och innovationsförmågan negativt. Framtagna förbättringsförslag berör teman som inkluderande klimat, öppenhet och tid för kreativitet.

To survive a technological shift has — on numerous occasions — proved to be difficult forincumbent firms. Quintessential examples can be found in various industries where incumbent firmshave suffered financial losses as they have failed to adapt their business model to a new technological paradigm. Despite the troubling history, instead of exploring the process, researchers have more often than not only addressed the outcome of firms' business model innovation, leaving aknowledge gap in the literature. More alarming, in the limited research addressing the innovation process scholars have argued for contradictory purposes. Business model innovation literature has concluded that firms innovate their business model through a trial-and-error process. Conversely, servitization literature has often argued that firms innovate their business model through a series of deliberate and sequential steps along a linear continuum. The thesis aims to contribute with knowledge to bridge this gap by addressing the following purpose: explore the role of servitization in the process of business model innovation in the face of a potential technology shift. The thesis is anchored in an embedded case study at an incumbent manufacturing firm in the automotive industry. Findings show that the case company is utilizing servitization on a small scaleto test multiple business model innovations simultaneously across disperse organizational units. Itindicates that servitization can be utilized on a local level within the organization as a tool to changethe organizational culture. Furthermore, findings show that the servitized business models can be utilized to create test environments to explore the commercialization of radical technological innovations, enabling an incumbent firm to learn double ambidexterity. Subsequently, findings highlight that engaging in servitization is not simply a way to create complements to products, only important when products reach maturity. Instead, findings suggest that servitization may be a tool allowing firms to understand the importance of a symbiotic interplay between technology and business model innovation, in particular in the face of a technology shift. The thesis makes three contributions. First, findings from this thesis contribute with knowledge on how an incumbent manufacturing firm is innovating its business model utilizing servitization. Second, the study contributes with an increased understanding of the innovation process of going from one business model to a new. Third, the thesis makes an analytical contribution by amalgamating the research areas of business model innovation, ambidexterity, and servitization. / Att överleva övergången till ett nytt teknikskifte har flera gånger visat sig vara en utmaning för etablerade företag. Det finns flera klassiska exempel på företag inom olika industrier som har misslyckats med denna övergång och en av följderna har blivit stora ekonomiska förluster. Trots tidigare misslyckanden så väljer forskarna vanligtvis att beskriva de slutgiltiga resultaten av innovationsprocessen istället för att beskriva själva förloppet. Därtill kan det noteras att den begränsade mängd forskning som berör förändringsprocessen beskriver motstridiga förlopp. Forskare inom företagsstrategi har argumenterat för att utveckling sker genom ett antal försök och misslyckanden. Omvänt har forskare inom tjänstefiering ofta beskrivit förloppet som en linjär process med avsiktliga utvecklingssteg. Detta examensarbete ämnar till att bidra med kunskap för att klargöra dessa motstridigheter i litteraturen genom att uppfylla följande syfte: att utforska tjänstefieringens roll under processen för utvecklandet av affärsmodellen inför ett i antågande nytt teknikparadigm. Examensarbetet redogör för tidigare forskning inom tjänstefiering, utveckling av affärsmodeller och tvåhändighet samt förankras i en ingående fallstudie på ett etablerat tillverkningsföretag i inom fordonsindustrin. Detta för att bättre förstå hur företag agerar i utvecklingen av affärsmodeller vidett stundande teknikskifte. Resultat från fallstudien visar att det undersökta företaget bedriver flertalet affärsmodeller baserat på tjänstefiering samtidigt över flera organisatoriska enheter. Empirin visar att tjänstefiering används på lokal nivå inom organisationen för att förankra en ny företagskultur och underlätta förändringsarbetet. Företaget har använt nya affärsmodeller som plattform för att skapa testmiljöer tillsammans med radikala tekniska innovationsprojekt för att lära sig hur tekniken kan användas i kommersiellt syfte. Empirin bekräftar att tjänstefiering inte nödvändigtvis bara är ett komplement när en produkt uppnått mognad på marknaden. Istället indikerar resultaten att tjänstefiering kan vara ett verktyg för företag att förstå vikten av att teknikutveckling och affärsmodellsutveckling samverkar, i synnerhet inför ett i antågande teknikskifte. Examensarbetet bidrar till forskningen på tre sätt. För det första bidrar resultatet i denna studie till teorin om hur ett etablerat tillverkningsföretag utvecklar sin affärsmodell genom att använda tjänstefiering. För det andra bidrar studien till att ge ökad förståelse om övergångsperioden mellan gammal och ny affärsmodell. För det tredje bidrar examensarbetet med ett analytiskt resonemang kring behovet av sammanflätningen mellan forskning inom affärsmodellsutveckling, tvåhändighet och tjänstefiering.