Bakgrund Dynamate Industrial Services (DIS) är en organisation som levererar tjänster till produktions- och tillverkningsindustrin. De arbetar inte uttalat med innovation men intresset och vetskapen om dess relevans för organisationens överlevnad i dagens ekonomiska samhälle ligger till grund för det här examensprojektet. Problemformulering Utmaningen är att identifiera och visa kopplingar till teorier om innovation och vilka konkurrensfördelar de ger. På så vis kan DIS uttalat utveckla innovationsarbetet och stå sig bättre på marknaden. Syfte Huvudsyftet med examensprojektet är att tydliggöra de interna processerna på DIS som potentiellt faller inom ramen för innovation och eventuellt ge förbättringsförslag kopplade till innovation. Syftet kopplat till lärandemålen är också att få kunskap och förståelse för innovativa processer och hur dessa tar sig uttryck i arbetslivet. Metod Det empiriska materialet i examensprojektet inhämtades genom en kreativ övning samt fem semistrukturerade intervjuer. Den empiriska informationen har därefter vägts mot den teori som selekterats och är av relevans för denna typ av studie. Detta för att kunna besvara studiens syfte samt forskningsfrågor. Slutsatser Vi anser att mycket i DIS ageranden stämmer väl in med hur valda teorier förespråkar att innovativa organisationer bör agera. Dock finns förbättringspotential, exempelvis i att uttalat ha en innovationsstrategi. / Background Dynamate Industrial Services (DIS) is an organization that delivers services to the production- and manufacturing industry. They do not explicitly work with innovation but they do have the interest and knowledge about innovations importance for the organization. In the economic climate of today organizations survival depends on creativity and innovation. It is this that forms the foundation of this study. Challenge The challenge is to identify and show the connections to the theories about innovation and which competitive advantage it brings. Thus may DIS, pronounced, develop innovation work and gain competitive advantage on the market. Purpose The main purpose of the study is to clarify the internal processes of DIS that fall within the frames of innovation and if possible provide suggestions for improvement related to innovation. The purpose linked to the learning objectives is also to gain knowledge and understanding for innovative processes and how these manifests in a working environment. Method The empirical data consists of a creative exercise and five semi-structured interviews. The empirical information has therefore been weighed against the theories which were selected and is of relevance for this type of study. This is to answer the purpose of the study and research questions. Conclusions We believe that much of DIS approach agrees well with the chosen theories advocate that an innovative organization should act. However, there is potential for improvement, such as developing an innovation strategy.

I skolans uppdrag ingår att förbereda elever för att verka i samhället och möta en komplex verklighet som snabbt förändras. Många av de problem som samhället ställs inför kräver lösningar med bidrag från flera olika discipliner. Ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som hjälper elever att se sammanhang och helheter och inkluderas i många länders läroplaner, även Sveriges. I de svenska läroplanerna finns ambitioner om att arbeta ämnesövergripande men på vilket sätt och i vilken utsträckning framgår inte. Den här undersökningen har syftat till att undersöka vilka erfarenheter och attityder lärare som undervisar i svenskämnet har av ämnesövergripande undervisning. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som besvarades av 89 lärare på högstadie- eller gymnasienivå. Undersökningen tyder på att det finns urskiljbara mönster i hur ämnesövergripande undervisning genomförs. Samarbetet sker oftast i form av ett temaarbete där svenskan i hög utsträckning står för formen, t.ex. genom att skriva en text eller muntlig framställning. Respondenterna anser att svenskämnet oftast samverkar genom ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen. Det finns stora likheter mellan respondenternas syn på för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning som framkommit i tidigare forskning. I den här undersökningen har det också framkommit nya perspektiv som tycks vara karaktäristiska för just svenskämnet, såsom att alla elever i samma klass kan läsa olika svenskkurser och att svenskämnet i större utsträckning tycks fungera som ett ”hjälpämne” jämfört med andra ämnen. Detta kan motivera ytterligare forskning där svenskämnet ligger i fokus.

Sammanfattning/AbstractEkstrand, Linda (2018). Samverkan i elevhälsoteamet – för att möta varje elevs behov. Student Health Team in Collaboration – to meet the Need of every Child. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas öka kunskapen i vilken betydelse samverkan inom elevhälsoteam har för att kunna möta varje barns behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur samverkan i elevhälsoteam upplevs och vilken betydelse samverkan har för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.De preciserade frågeställningarna är:Hur upplever professionerna i elevhälsoteamet sina möjligheter till samverkan?Hur påverkar samverkansmöjligheterna det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet?Vilka faktorer identifieras som framgångsrika i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet? TeoriDen teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i systemteorin, där individens problem förklaras utifrån ett samspel med många olika faktorer. En organisation kan betraktas som ett system där människorna måste förstås i relation till varandra. Vidare grundas analysen i studien på Antonovskys känsla av sammanhang. KASAM, vilken utgår från ett hälsofrämjande perspektiv. MetodMetodansatsen i studien har inspirerats av fenomenologisk ansats där syftet är att fånga fenomenets kärna, den gemensamma nämnaren i det empiriska materialet. Metoden för insamlandet av empirin har skett via halvstrukturerade intervjuer med öppna svarsalternativ. Fyra olika yrkeskategorier i ett elevhälsoteam har intervjuats. Intervjumaterialet har sedan genomgått en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Dessa har resulterat i fyra underkategorier vars gemensamma nämnare utsetts till en huvudkategori, som betraktas som fenomenets essens.ResultatStudiens resultat visar att upplevelsen av möjligheter och förutsättningar till samverkan inom elevhälsoteamet till hög grad påverkas av vilken syn skolan har på elever i svårigheter, vilket anses utgöra kärnan i studiens fenomen. De specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt hamnar i blickfånget och bedöms vara samverkansmöjligheter som påverkar det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vidare visar resultatet att förutsättningarna för samverkan till stor del utgörs av hur ledningen organiserar elevhälsans arbete. Tillgängligheten och närheten till de olika yrkesprofessionerna gynnar det förebyggande arbetet i att kunna möta varje elevs behov. Det tvärvetenskapliga lärandet inom elevhälsoteamet upplevs som en värdefull faktor i elevhälsoarbetet. Slutligen visar resultaten vikten av att involvera hela skolan i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vilket till stor del utgörs av elevens perspektiv genom att ta till vara på elevernas upplevelser av sin egen skolsituation. Specialpedagogiska implikationerMöjligheterna och förutsättningarna för en specialpedagog att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande anses till stor del handla om skolans sätt att se på elever i svårigheter. Specialpedagogens uppdrag innefattar att undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön vilket kan tänkas bli ett dilemma om skolans sätt att se på elever i svårigheter tillskriver eleven som bärare av problemet. Detta kategoriska perspektiv resulterar i att lärmiljön i mindre utsträckning analyseras vilket i praktiken leder till åtgärdande insatser på individnivå.NyckelordElevhälsoarbete, elevhälsoteam, samsyn, samverkan och tvärvetenskapligt.

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS. De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor. Att arbeta tvärvetenskapligt i GIS, således mot ämnets två vetenskapliga discipliner, är inte karakteristiskt för alla respondenter. Dessutom använder ett fåtal respondenter fortfarande kartboken, eller låter eleverna rita kartor för hand.   Nästan alla respondenter anser att de vill, och behöver, öka användningen av GIS i och med utformningen av de nya kursplanerna för geografiämnet i Gy11. Emellertid hämmas respondenternas möjligheter att undervisa i geografiska informationssystem av en kombination av brist på tid, resurser och kunskap.

In recent decades, police training has undergone a professionalization process in which the training has been increasingly incorporated within the academy. The professionalization process has led to the content of police training being changed by theoretical subjects replacing practical elements. The study examines how the shift between theoretical and practical knowledge has affected police training and how police students view their training today. The theoretical framework for the study's is based on the theory of knowledge, situated learning and communities of practice. Aristotle's theory of knowledge describes the view of knowledge and explains that theoretical knowledge, episteme, must be combined with practical knowledge, techné, in order to achieve a complete understanding and wisdom, fronesis, (Sohlberg & Sohlberg 2019, p. 93). Within the police, learning largely takes place in social contexts together with other colleagues, situated learning, and the practical knowledge, techné, is in focus. Within the academy, theoretical knowledge is central and the police trainings job to unite the academic and police world lays the foundation for the theory of communities of practice. Previous research shows a complexity of training police officers and professional police officers have considered police training to be too poorly anchored in practical professional practice and experienced that police students do not learn relevant knowledge and skills during training (Ekman 1999). The study was conducted through qualitative interviews with students from the police education to examine the students' own experience of the education. The interviews were analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results showed that the students consider both the theoretical and practical knowledge to be important for the police work and that an interdisciplinary approach that unites these forms of knowledge during the education is needed. However, the students considered it important that the theoretical knowledge was not too abstract but linked to the practical action in everyday police life. In the compilation of results, there was a consensus among the students which form of teaching they valued most in connection with combining theoretical and practical knowledge during police training, scenario training. These training opportunities should therefore be increased during police training. An interdiscip- linary approach should permeate the structure of police training and greater efforts should be made to combine theoretical and practical knowledge during the training. / Polisutbildningen har under de senaste decennierna gått igenom en professionaliserings-process där utbildningen har infogats allt mer inom akademin. Professionaliseringsprocessen har lett till att innehållet i polisutbildningen har förändrats genom att teoretiska ämnen har ersatt praktiska moment. Studien undersöker hur förskjutningen mellan teoretisk och praktisk kunskap har påverkat polisutbildningen och hur polisstudenterna ser på sin utbildning idag. Studiens teoretiska ramverk utgår från kunskapsteori, situerat lärande och communities of practice. Aristoteles kunskapsteori beskriver synen på kunskap och förklarar att teoretisk kunskap, episteme, måste kombineras med praktisk kunskap, techné, för att en fullständig förståelse och klokhet, fronesis, ska uppnås (Sohlberg & Sohlberg 2019, s. 93). Inom polisen sker lärandet till stor del i sociala sammanhang tillsammans med andra kollegor, situerat lärande, och den praktiska kunskapen, techné, står i fokus. Inom akademin är den teoretiska kunskapen central och polisutbildningens arbete med att förena den akademiska och polisiära världen lägger grund för teorin om communities of pracitice. Tidigare forskning visar på en komplexitet att utbilda poliser och yrkesverksamma poliser har ansett polisutbildningen har varit för dåligt förankrad i det praktiska yrkesutövandet, då de upplevt att polisstudenterna inte lär sig relevanta kunskaper och färdigheter under utbildningen (Ekman 1999). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med studenter från polisutbildningen för att undersöka studenternas egen uppfattning av utbildningen. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visade att studenterna anser att både den teoretiska och praktiska kunskapen är viktig för det polisiära arbetet och att ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som förenar dessa kunskapsformer under utbildningen behövs. Studenterna ansåg dock att det var viktigt att den teoretiska kunskapen inte var allt för abstrakt utan kopplade an till det praktiska handlandet i den polisiära vardagen. I resultat- sammanställningen rådde en konsensus bland studenterna vilken undervisningsform de värderade högst i samband med att förena teoretisk och praktisk kunskap under polisutbildningen, scenarioträning. Dessa utbildningstillfällen bör därför utökas under polisutbildningen. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt bör genomsyra polisutbildningens upplägg och större insatser borde vidtas för att förena teoretisk och praktisk kunskap under utbildningen.

Forskning inom marknadskommunikation har traditionellt varit beläget inom den företagsekonomiska disciplinen med fokus på hur företag kommunicerar med sina kunder. Men marknadskommunikation som område innefattar även andra kommunikativa processer vilka berörs inom den medie- och kommunikationsvetenskapliga forskningen, men som inte definieras som marknadskommunikation. Genom att utmana marknadsföringsstrategin country-of-origin ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv teorigranskar studien marknadskommunikation som tvärvetenskapligt forskningsfält mellan disciplinerna. Studien är en jämförande case study som synliggör ett samband mellan vilka värden Volvo Cars och Svenska Institutet kommunicerar om Sverige. Volvo Cars värden är definierade utifrån en tematisk funktionell kvalitativ textanalys av reklamfilmen Vintersaga och Svenska Institutets värden är förankrade i deras varumärkesstrategi. Resultatet av jämförelsen, tillsammans med det medie- och kommunikationsvetenskapliga perspektivet, bidrar till en begreppsutveckling av marknadsföringsstrategin country-of-origin. Begreppsutvecklingen kontextualiseras i relation med studiens syfte; hur disciplinerna företagsekonomi och medie- och kommunikationsvetenskap kan förhålla sig till varandra genom marknadskommunikation som ett tvärvetenskapligt forskningsfält. Studien betonar vikten av kommunikativa perspektiv för marknadsföringsforskningen och vikten att ge medie- och kommunikationsvetenskapen ett tydligt område för forskning relaterad till marknader. Studien stipulerar att marknadskommunikation ska erkännas som ett tvärvetenskapligt forskningsfält mellan disciplinerna medie- och kommunikationsvetenskap och företagsekonomi. / Research in marketing communications has mainly been situated within the business administration discipline, focusing on how the company communicates towards its customers. But the marketing communications area includes other communicative processes. Processes which are reviewed in research within media and communication science but not labeled as marketing communications. By challenging the marketing strategy country-of-origin from a media and communication study-perspective this study examines how marketing communications can function as interdisciplinary field between the business administration discipline and media and communication studies. The study is a comparative case study that reveals a connection between the values Volvo Cars and Svenska Institutet communicates about Sweden. Volvo Cars values ​​are defined through a thematic functional qualitative textual analysis of the commercial Vintersaga and Svenska Institutet’s values ​​are rooted in their brand strategy. The result of the comparison, together with the media and communication perspective, contributes to the conceptual development of the marketing strategy country-of-origin. The concept development is then contextualized in relation to the purpose of the study; how business administration and media and communication studies can relate to each other through marketing communications as an interdisciplinary field of research. The study emphasizes the importance of communicative aspects for marketing as well as give media and communication a clear area for research connected to marketing. The study stipulates that marketing communications should be recognized as an interdisciplinary field of research between the disciplines of media and communication studies and business administration.