Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare. Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen. Pedagogerna menar även att alla konflikter i största mån måste ges uppmärksamhet, även om man inte nödvändigtvis måste ingripa i alla konfliktsituationer. Barnen måste också ges utrymme och möjlighet att bearbeta konflikter själva. Ett sådant arbetssätt förutsätter en lyhördhet hos pedagogerna. Att tyda barns känslor i en konfliktsituation kan också kräva mycket eftertanke, än mer komplicerat blir det ifall barnet inte kan sätta ord på vad det är barnet upplever som frustrerande, menar pedagogerna. Mot bakgrund av pedagogernas upplevelser har denna studie visat att barnets förmåga att uttrycka sig verbalt kan ha betydelse för hur barnet reagerar i en konflikt.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna.Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig.Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten.Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse. Den goda kommunikationen handlar om att lyssna på föräldrarna, att som lärare vara rak, uppriktig och inte försköna verkligheten. De hade alla en upplevelse av att mötet med föräldrar blivit bättre med åren. En säkerhet i den egna yrkesrollen samt en personlig mognad var enligt de intervjuade orsaken till att mötet med föräldrarna upplevdes som både lättare och bättre.Min fråga hur ett fruktbart möte mellan föräldrar och lärare kan komma till stånd besvarades inte tillfredställande nog av intervjuerna. Orsaken till detta är enligt min uppfattning att lärarna ser föräldrakontakten ur sitt perspektiv, lärarna för ingen diskussion med föräldrarna kring varför det är så viktigt med ett fruktbart möte mellan lärare - föräldrar. / The aim of this paper is to examine, from a techers perspektive, how teachers in junior levels consider contacts between families and schools ought to be designed and how they schould develop. The work gives an insight in previus research about the importance of parents, in learning, to mature emotionaly and in the art of conversation. Using interviews I wanted to get a picture of how teachers consider the contact with parents of pupils serves, and how teachers planned to expound these contacts. To sum up, the results of this essey, points to, that the teachers were pleased with the model they were working with, regarding evaluation talks, parent-teacher meetings and informal meetings.

<p>Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.