Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning.Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning.Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer. Eleven är inte en isolerad person, utan hennes handlingar måste sättas i relation till omgivningen (2008). Undervisningen måste anpassas efter eleverna inte tvärtom.Den empiriska undersökningen har bestått av fem observationer i en årskurs 2 och två intervjuer med två klasslärare på en lågstadieskola. Viktigt att veta är att undersökningen endast utfördes på en skola och resultatet visar hur klasslärarna arbetar med språkbarnen just på den här skolan. Det kan alltså förekomma andra arbetsätt och verktyg på andra skolor.Resultatet visar att dessa klasslärare arbetar ungefär likadant med språkbarnen. De använder sig av AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation), i form av tecken som stöd. De arbetar med en ansvarspedagog, som endast har hand om eleverna med språkstörning och som stöttar dem i undervisningen. Språkbarnen arbetar vid vissa tillfällen tillsammans med ett så kallat dragarbarn, en elev som har en normal språkutvecklingskurva. Klasslärarna använder sig av mycket bildstöd i sin undervisning med hjälp av dator, Ipads och Smartboard. I arbetet med elever med språkstörning är det viktigt att vara en tydlig och strukturerad ledare och skapa en trygg miljö i klassrummet, vilket gynnar språkbarnens språkutveckling.