This diploma thesis deals with the particularly vulnerable victims of crime and their protection within criminal proceedings. The situation of victim protection is one of the emerging trends in the area of criminal law and because it is a topic that has just recently been addressed by the legal order, there is a room for its assessment and an analysis of problematic areas of concerning legislation. The aim of this thesis is to clarify current legislation regarding the legal position and protection of particularly vulnerable victims of crime that is set out in Act no. 45/2013 Coll., on Victims of Crime. The text is divided into five chapters that are further divided into sub-chapters and the research was done mainly through legislation, explanatory memorandums and concerning comments, specific legal literature and legal journal articles. The first chapter is concerning the historical development, leading to the current legislation regarding the protection of victims of crime within the Czech legal order as well as the international legal order. The second chapter defines important terms for this thesis (victim and particularly vulnerable victim) as stated in the current legislation. It also shortly describes the term criminal proceedings and its specifications in the context of the legal position of...

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för komplexiteten av att beskriva arbetsplatsrelaterat hot respektive våld mot poliser som arbetar i särskilt utsatta områden, med utgångspunkt i den begreppsmässiga problematiken. Genom semi-strukturerade intervjuer med fem poliser som arbetar i särskilt utsatta områden fann vi att det råder en begreppsförvirring avseende arbetsplatsrelaterat hot respektive våld. Det framkom att hot var mer svårdefinierat än våld samtidigt som det var möjligt att identifiera en ambivalens som påvisade att inget av begreppen erhöll en självklar definition. Definitionen baserades dels på vilka uttryck och handlingar som inkluderades respektive exkluderades, dels på vem som sätter gränserna för hot respektive våld. Definitionen baserades även på vem som utför handlingarna. Studiens viktigaste slutsats var att det inte med säkerhet bör gå att dra slutsatser kring omfattning och karaktär utan att ta hänsyn till den begreppsmässiga problematiken som råder avseende arbetsplatsrelaterat hot respektive våld i särskilt utsatta områden. / The purpose of this study was to create an understanding regarding the complexity of describing workplace violence against police officers who work in particularly vulnerable areas, based on the definitional problem. Through semi-structured interviews with five police officers who work in particularly vulnerable areas, we found that there is a definitional confusion regarding workplace violence. It emerged that threats were more difficult to define than violence, while it was possible to identify an ambivalence that showed that none of the concepts received a definite definition. The definition was based partly on which expressions and actions were included and excluded, respectively, on who sets the boundaries regarding threat and violence, but was also based on who is performing the actions. The main conclusion of the study was that it may not be possible to draw conclusions about range and character with certainty, without taking into account the definitional problem that prevails regarding workplace violence in particularly vulnerable areas.

The theme of my thesis is "The concept of an average consumer in the Czech and European law." The concept of a consumer and its evolution is explained in the first chapter. In the Czech legislation, I focused on the consumer in terms of private and public law. The notion of the consumer is explained from the perspective of the Czech law, the French legislation and, ultimately, the European legislation. Furthermore the French Consumer Code is discussed and its advantages and disadvantages in a light of the German model of consumer law, which is included in the Czech legislation. Finally, I have studied the impact of the European case law on the development of the concept of the consumer and possible proposals for consumer law de lege ferenda. In the second part, the attention is paid to the average consumer. The work deals with its origins in the Czech, German and European case law. Thesis describes a development from an empirical approach, when sociological surveys were used in assessing the impact of business practices, to the normative concept of an average consumer, which is applied consistently with regard to the decision-making practice of the Court of Justice of the EU. The average consumer is a legal construct, an exemplary consumer, from which is expected a certain degree of attention,...

Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.

This study is about investigating how police and social workers from the social services work together to prevent socially destructive behaviors such as crime and its consequences. The focus of the study is limited to a specific, geographical area, where both a vulnerable and a particularly vulnerable area are represented. The emphasis of the study is on the challenges and success factors regarding collaboration between mainly the police and social services, reflections on the vulnerable / particulalry vulnerable areas and its impact on the operational work.  The issues that have been addressed have included how the police and social services work to prevent crime in the area, what challenges there are regarding collaboration in preventive work och how the police and social services feel that their efforts affect crime in the area. The study is conducted based on a qualitative method where six interviews have been conducted, two with the police and four with the social services. The results have been analyzed through previous research as well as the selected theories of interaction theory and systemms theory. The results of the survey show that both social services and the police describe that secrecy legislation can be an obstacle to good cooperation, that it is also important to understand each others´s professional roles. Furthermore, the results show that the participants in the study feel that their preventive work has a good impact in a positive direction in terms of crime in the area.  Keywords: Collaboration, crime, particularly, vulnerable, police, preventive, social service, vulnerable

Syftet med studien är att undersöka om vittnesbenägenheten skiljer sig åt mellan ett “särskilt utsatt område” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) och ett “tryggt område” (Västra Hamnen) i Malmö samt om benägenheten påverkas beroende på vilken brottstyp som bevittnats. Vidare syftar studien även till att undersöka huruvida kännedomen skiljer sig åt mellan områdena om att det råder allmän vittnesplikt och det stöd som finns att tillgå i en rättsprocess. Studien använder sig av såväl kvantitativ som kvalitativ data, detta i form av enkäter samt intervjuer. Totalt besvarade 162 individer enkäten och intervjuer genomfördes med totalt sex individer där både män och kvinnor deltog. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys vilket presenterades i gemensamma teman. Resultaten visar på att det råder skillnad i vittnesbenägenhet områdena emellan. Den återkommande uppfattningen gällande bidragande faktorer till detta var medierapportering, rädsla för repressalier och låg tillit till myndigheter. Majoriteten var eniga gällande att rädslan upplevs vara högre när det kommer till gängkriminalitet eller annan grövre brottslighet. Kännedomen om den allmänna vittnesplikten samt vittnesstödsverksamheten skiljde sig även det åt mellan områdena. Majoriteten av respondenterna uppgav däremot att de var medvetna om att det råder allmän vittnesplikt i Sverige. Detta resultat överensstämmer inte med den information som framkommit under intervjuerna som menade att kunskapen är bristfällig och i en del fall helt obefintlig. Majoriteten var öppna för att använda sig av vittnesstöd, det förekom en överrepresentation vad gäller kvinnor. / The aim of the study is to examine if the propensity to testify differs between a “particularly vulnerable area” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) and a “safe area” (Västra Hamnen) in Malmö and if the propensity is affected depending on the type of crime. The study also aims to investigate whether the knowledge differs between the areas where there is a general duty to testify and the support that is available in a legal process. The study uses both quantitative and qualitative data, web surveys were used to receive knowledge from a public perspective. A total of 162 individuals answered the survey. A total of six interviews took place with relevant participants. The interviews were analyzed on the basis of a thematic analysis, which was presented in common themes. The results prove that there is a difference in the tendency of witnesses between the areas. The recurring perception for this was media reporting, fear of reprisals and low trust in authorities. The majority agreed that the fear is perceived to be higher regarding gang related crime or other more serious crime. Knowledge of the general duty to testify and the witness support service also differed between the areas. The majority of the respondents, on the other hand, stated that they were aware that there is a general duty to testify in Sweden. This did not correspond with the information from the interviews, which entailed that the knowledge was deficient and, in some cases, completely non-existent. The majority were open to using witness support, there was an over-representation of women.

This report examines the risk and protective factors that the students who live and attend school in a particularly vulnerable area have, according to the “school personnel”, that are linked to antisocial and norm-breaking behavior. A particular targeting has been made for the girl’s risk- and protective factors. Semi-structured interviews have been conducted at a school for children between 6-12 years old, which is presented and analyzed using a thematic analysis and literature. The report uses the ecological explanatory model as a theoretical background. The conditions are different for children living and attending school in a particularly vulnerable area, where the students risk factors significantly outnumber their protective factors, that increase the student’s risk of developing anti-social and/or norm-breaking behavior such as drug use, violence and criminality. School personnel are positive about their own work and the school's role as a protective factor but illustrate several challenges for their work. In the discussion, the student’s risk- and protective factors are problematized, and the Swedish language is presented to be the factor that has the greatest impact on the student’s future without antisocial and/or norm breaking behavior. / Denna rapport undersöker risk- och skyddsfaktorer, kopplade till antisocialt och normbrytande beteende, som skolpersonal identifierar hos sina elever, som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. En särskild fördjupning görs gällande flickornas risk- och skyddsfaktorer. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer på en låg- och mellanstadieskola, som redovisas och analyseras med hjälp av en tematisk analys och befintlig litteratur/forskning. Rapporten har den ekologiska förklaringsmodellen som teoretisk bakgrund. Förutsättningarna är annorlunda för de barn som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. Dessa elever exponeras för betydligt fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, vilket ökar risken för eleven att utveckla antisocialt och/eller normbrytande beteende såsom droganvändning, våld och kriminalitet. Skolpersonalen förhåller sig positiva till sitt eget arbete och skolans roll som skyddsfaktor men belyser även ett flertal utmaningar i sitt arbete. I diskussionen problematiserats elevens risk- och skyddsfaktorer och det svenska språket redovisas vara den faktor som har störst betydelse för elevens framtid utan ett antisocialt och/eller normbrytande beteende.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.

La communauté internationale considère certaines personnes déplacées comme étant des migrants irréguliers. Cette étude démontre le caractère contraint du départ pour trois catégories de personnes, à savoir les personnes fuyant les conséquences aveugles d’un conflit armé international ou non international, les personnes fuyant les catastrophes environnementales de causes anthropiques ou naturelles et les personnes fuyant une situation économique ou sociale désastreuse. L’approche catégorielle classique du droit international public ne permet pas de garantir une protection à ces personnes. Aucun statut particulier ne leur étant attribué, ces personnes se trouvent dans une situation de vulnérabilité. De quelle manière est-il alors possible d’assurer une protection effective à ces personnes vulnérables déplacées ? Actuellement, la plupart des Etats s’inscrivent dans une démarche sécuritaire, contrôlant strictement la gestion des flux migratoires et appliquant peu ou prou les instruments juridiques internationaux protecteurs. Une complémentarité des différents régimes juridiques (droit international des réfugiés, droit international humanitaire, droit international des droits de l’homme) est par conséquent nécessaire et une interprétation extensive des textes existants est recommandée. Pour pallier les insuffisances du droit positif, le recours à la notion de vulnérabilité, transversale à ces diverses situations, est invoqué, permettant ainsi de dépasser l’approche catégorielle classique. Pas encore reconnue comme une source du droit international, la notion est devenue, depuis quelques années, incontournable sur la scène internationale. Elle apparaît ponctuellement dans les textes conventionnels et est fréquemment utilisée dans les instruments de droit mou. Prise en compte progressivement par les jurisprudences internationales et régionales, mais aussi par la doctrine, elle figure allègrement dans le discours des organisations humanitaires et des médias. Le développement de la notion de vulnérabilité en droit mou, précisément en des lignes directrices garantirait une meilleure protection des personnes déplacées vulnérables permettant de prévenir le déplacement, d’octroyer un statut temporaire ou définitif ou encore de fournir des conditions d’accueil dignes dans les Etats ou les régions hôtes. Ces lignes directrices servant de guide aux Etats laissent envisager par la suite l’adoption de règles contraignantes protectrices de ces personnes déplacées. La distinction entre personnes vulnérables déplacées et personnes particulièrement vulnérables doit également être prise en compte à ce stade. De surcroît, il convient d’engager la responsabilité des auteurs ayant contribué au déplacement contraint ou ayant commis des exactions sur ces personnes déplacées devant des instances judiciaires internationales, régionales ou encore nationales pour lutter contre l’impunité. En conséquence, une réparation juste pour le préjudice subi doit être garantie à ces personnes. / The international community considers some displaced persons as irregular migrants. This study demonstrates that the departure is undeniably forced concerning three groups of people : the persons fleeing blind violence and the collateral effects of an international or non international armed conflict, the persons fleeing man-made or natural environmental disasters, and the persons fleeing difficult economical or social situations. The classical approach of public international law based on distinct categories does not guarantee effective protection to these persons. As no particular international status is given to these persons, they are in a situation of vulnerability. In which way an effective protection could be a guarantee to these vulnerable displaced persons? Currently, most of the States defend a safe approach, strictly controlling the management of migration flows and applying more or less protective international legal instruments. Complementarity of different legal systems (international refugee law, international humanitarian law, international law of human rights) is therefore necessary and a broad interpretation of existing texts is recommended. To overcome the shortcomings of positive law, the use of the concept of vulnerability, crossing different situations, is invoked, in order to exceed the traditional categorical approach. Not yet recognised as a source of international law, the term “vulnerability” has become an essential notion on the international scene in recent years. It appears occasionally in conventional instruments and is frequently used in soft law. It has been gradually developed through the international and regional jurisprudence and also by the doctrine. The discourse of humanitarian organizations and the media often refers to the notion. The development of the concept of vulnerability in soft law, specifically in the shape of guidelines would ensure a better protection of vulnerable displaced persons. In this regard, guidelines could prevent people fleeing, grant a temporary or a permanent status and provide dignified reception conditions in the host States or regions. This instrument of soft law would be used as a guide for States subsequent to the adoption of protective binding rules. The distinction between vulnerable displaced persons and particularly vulnerable persons has to be taken into account at this stage. Furthermore, the responsibility of the authors who have contributed to the forced displacement or who have committed atrocities against the displaced persons should be brought before the international, regional or national judicial authorities, in order to fight against impunity. Consequently, a fair compensation for the damage suffered must be guaranteed to these persons.