Social control is an important element to consider when examining crime and delinquency within a neighborhood. To date, the majority of research pertaining to social control has focused on informal social control at the private level. Recent research has suggested, however, that informal social control at the parochial level is gaining significance due to changes within society. Using individuals' perceptions measured through survey data in Peoria, Illinois, this study seeks to determine if neighborhood structural and social characteristics, posited by social disorganization theory, influence parochial informal social control actions the same way they influence private informal social control actions. Results show that neighborhood structural characteristics influence citizen perceptions of parochial informal social control. Individuals' living in disadvantaged and racially/ethnically diverse neighborhoods were more likely to perceive their neighbors to participate in parochial informal social control actions, e.g. calling the police, than individuals' who live in more advantaged neighborhoods. This suggests that social disorganization theory does not explain parochial informal social control the same way that it has been shown to explain private informal social control. Future studies should rely upon a variety of theoretical perspectives to better test the determinants of parochial informal social control, as well as examine other factors (such as police-citizen relations) that may influence individuals' perceptions of their neighbors participation in parochial informal social control.

abstract: Although much has been done to examine the relationship between unemployment and crime, little consideration has been given to the impact neighborhood-level factors such as informal social control may have on the strength of unemployment as a predictor of crime. The present study seeks to fill this gap by assessing whether the declining crime rates over a period of surging unemployment under the financial crisis are due to unchanged levels of informal social control. To examine these relationships, the present study utilizes data from Uniform Crime Reports (UCR), calls for service to the police, and the United States Census and American Community Survey. These data are longitudinal in nature covering the period 2007-2011 and are all related to Glendale, Arizona. The results indicate that the financial crisis predicts lower rates of property crimes as well as lower rates of calls for service relative to UCR crimes. Additionally, the present study finds that unemployment is a significant predictor of increases in UCR property crime, UCR violent crime, and engagement in each of my measures of informal social control. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Criminology and Criminal Justice 2016

‘Knarkrondellen’, which translates to ‘Drug Roundabout’, is a known hot spot for drug trading in Malmö and the police have implemented several measures to prevent the narcotic crimes. This paper sets out to investigate the impact that the police interventions, namely enhanced police foot patrols, improved street lighting and the installation of a surveillance camera, have on the crime rates and the fear of crime at the roundabout. In a multi-method approach, quantitative data from the police register and police surveys as well as qualitative observations and interviews with the residents are analyzed. The findings show that the police interventions did not reach the desired preventative effect in the given study period and indicate the occurrence of displacement. The citizens’ feeling of safety and perception of the problems did not change significantly as a result of the interventions. Overall, the surveys and interviews suggest that the police are on the right track; however, a longer follow-up period is needed in order to examine the long-term effects of the intervention measures. Additionally, an enhanced involvement of the community in the fight against drug crimes appears necessary.

Criminology’s most recent theoretical tradition involves examination of the developmental onset, continuity, and desistance from offending behavior across the life course. A prominent life course perspective organized around social bonding was proffered by Robert J. Sampson and John H. Laub in dual volumes that include Crime in the Making: Pathways and Turning Points Through Life (1993), and Shared Beginnings, Divergent Lives (2003). Because Sampson and Laub’s age-graded theory is based on a sample of White males born in the 1920s and 1930s, and matured during a historical period of vast economic growth, the universal theoretical processes emphasized in their theory may be overstated. Such assumptions may not generalize to more heterogeneous samples that includes minorities and individuals that vary in their levels of offending. The present research evaluates the generalizability of the age-graded theory through examination of data collected from a representative and contemporary sample of adolescents followed into adulthood. In addition, this study seeks to examine an alternate turning point from deviant conduct, specifically religiosity/spirituality. Building on prior studies that explore the role of religiosity on change processes across race and ethnicity (Chu & Sung, 2009; Stansfield, 2017), the current investigation addresses open questions relating to the nature of the religion-desistance relationship. Multilevel mixed effects models are utilized to estimate over time the separate impact of religious behavior and religious beliefs on deviant conduct, to further assess a religious turning point effect across subgroups disaggregated by race/ethnicity, and to evaluate the influence of religiosity on change from deviant outcomes characterized as violations of secular and ascetic standards. Analyses of religiosity/spirituality on these differing forms of deviance across race/ethnicity are also conducted. In contrast to the hypothesized relationships, study findings reveal very little evidence of a religious/spiritual turning point effect in enacting change from deviant behaviors in the main models. Similar results indicate that religiosity indicates minimal differences in change from deviant conduct when the sample is disaggregated across race and ethnicity. Findings point to the nuances of the religion-desistance relationship, and depends upon processes that may involve attendance to church services or spiritual beliefs, and may be conditional on the type of deviance outcome examined—whether in violation of a secular or ascetic standard. Along with a discussion of these findings, limitations of the study, directions for future research, and implications for policy are provided.

No description available.

No description available.

Der Beitrag untersucht die Wirkung verschiedener Einflussfaktoren auf die Perzeption von Unordnung. Einer Einführung in die theoretische Diskussion rund um die Wirkung von Unordnung auf das urbane Sozialgefüge folgen verschiedene multivariate Berechnungen (N = 2003). Hierzu wird ein additiver Index aus dem Produkt von subjektiver Schwere und perzipierter Häufigkeit verschiedener Erscheinungsformen physischer und sozialer Unordnung gebildet. Die Regressionsergebnisse zeigen, dass die soziale Struktur urbaner Nachbarschaften, der bedingte Erwartungswert für die kollektive Wirksamkeit informeller Sozialkontrolle sowie solche Prädiktoren, welche die Bedeutung des unmittelbaren sozialen Nahraumes für Prozesse kognitiver Dissonanzbewältigung betonen (Viktimisierung, Wohnverhältnis, Kriminalitätseinstellungen), erklären, wann ein Akteur eine Situation als unsicher definiert und infolgedessen Unordnung als Anzeichen von Gefahr interpretiert. Der dem Explanans zugrundeliegende soziale Mechanismus beruht auf der Theorie der Frame-Selektion nach Esser (1991). Die Untersuchung basiert auf der Sicherheitsbefragung der Stadt Leipzig (2011).:1 Einleitung 2 Theorie 2.1 Hunter (1978) 2.2 Wilson und Kelling (1982) 2.3 Exkurs 2.4 Lewis und Salem (1986) 2.5 Skogan (1990) 2.6 Das Konzept der collective efficacy 3 Hypothesen 3.1 Der Grundzusammenhang des theoretischen Modells 3.2 Die Brückenhypothesen des Modells 3.2.1 Direkte und indirekte Viktimisierung 3.2.2 Kriminalitätsfurcht 3.2.3 Medienrezeption 3.2.4 Kontrollvariablen 4 Daten, Operationalisierungen, Methoden 4.1 Daten 4.2 Operationalisierungen 4.2.1 Abhängige Variable(n) 4.2.2 Unabhängige Variablen 4.3 Methoden 5 Auswertung 5.1 Bivariate Ergebnisse 5.2 Multivariate Ergebnisse 6 Fazit und abschließende Bemerkungen 7 Anhang 8 Literaturverzeichnis / This article investigates the influence of various predictors on the perception of disorder. An introduction to the theoretical discussion about the impact of disorder on the urban social structure is followed by different multivariate regressions (N = 2003). The perception of different images of physical and social disorder is measured in terms of the sentimental value of disorder and the perceived frequency of disorder. An additive index using product terms of the sentimental value and the perceived frequency for each image is constructed. The results of the regressions indicate that social structure of urban neighborhoods, collective efficacy, and such predictors which aim at the significance of social proximity (victimization, housing situation, personal crime settings) for processes of cognitive dissonance coping explain when an actor defines a situation as not-secure and subsequently interprets disorder as a symbol of danger. Esser’s (1991) theory of frame-selection functions as the social mechanism of the explanans. The hypotheses are tested on survey data provided by the city of Leipzig (2011).:1 Einleitung 2 Theorie 2.1 Hunter (1978) 2.2 Wilson und Kelling (1982) 2.3 Exkurs 2.4 Lewis und Salem (1986) 2.5 Skogan (1990) 2.6 Das Konzept der collective efficacy 3 Hypothesen 3.1 Der Grundzusammenhang des theoretischen Modells 3.2 Die Brückenhypothesen des Modells 3.2.1 Direkte und indirekte Viktimisierung 3.2.2 Kriminalitätsfurcht 3.2.3 Medienrezeption 3.2.4 Kontrollvariablen 4 Daten, Operationalisierungen, Methoden 4.1 Daten 4.2 Operationalisierungen 4.2.1 Abhängige Variable(n) 4.2.2 Unabhängige Variablen 4.3 Methoden 5 Auswertung 5.1 Bivariate Ergebnisse 5.2 Multivariate Ergebnisse 6 Fazit und abschließende Bemerkungen 7 Anhang 8 Literaturverzeichnis

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.