Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur arbetet med att stödja och utmana särskilt begåvade elever är organiserat samt belysa eventuella skillnader i skolor som är placerade i olika socioekonomiska områden. Med begreppet särskilt begåvad menar vi elever som besitter förmågor utöver det vanliga, som de resterande elever inte besitter.  Metoden som användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar var intervjuer. Sju stycken intervjuer genomfördes. De frågeställningar studien har är Hur organisera arbetet kring särskilt begåvade elever? Vilka metoder och resurser/verktyg använder skolan för att kunna bemöta elever med särskilda begåvningar? Vilka utmaningar har skolans personal identifierat när det gäller att inkludera särskilt begåvade elever i den ordinarie undervisningen? När dessa frågeställningar sedan besvarades användes metoden innehållsanalys. De teoretiska ansatserna i denna studie är det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin.  Med hjälp av dessa kunde vi analysera om den sociala aspekten av lärandet var en stor del av de särskilt begåvade elevers lärande samt det mer praktiska som tid, kunskap och resurser var tillräckliga. Sammanfattningsvis visar resultaten att det socioekonomiska området skolan är placerad i inte är en avgörande faktor ifall särskilt begåvade elever fått det stödet skollagen kräver.

<p>För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet.</p><p>Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden.</p><p>I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data.</p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet. Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden. I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Authors: Stina Johansson, Anna Lennartsson, Caroline WennerstenTutors: Peter Caesar   Title: Communication without boundaries? – a study about the problems of Gothenburg culture festival communications to multicultural areas. Keywords: communication, multucultural areas, communicationmodel, attitudes, diversity marketing, culture, Gothenburg Culture Festival     Background: There can be many problems with communication in multicultural areas. It has become more important for companies to communicate in order to gain competitive advantage. Gothenburg Culturefestival has a large number of visitors and since last year they have noticed that there are not as many visitors from some multicultual areas in Gothenburg. This makes it interesting to see what kind of problems that exists in the current communication.   Problem statement: What noise is there in communicating to a multicultural target group and how does they affect the goals and the result with the communication? Purpose: The purpose of this paper is based on the communicationmodel and from there describe the communication between companies and multicultural areas, and from this identify problems with such communication. Method: 118 respondents were selected through a convenience sample and then  asked questions through structured interviews based on a questionnaire. The questionnaire contained 15 questions concerning Gothenburg Culture Festival and their communication. The interviews were conducted in four multicultural areas in Gothenburg and the respondents consisted of many different nationalities.   Conclusions: There are many noises in communucating with a multicultural target group. They come from both the sender, the reciever, but it also lies in the message itself. Different noises are culture, attitudes, interest, language, the way the message is sent but also what the message is communicating. These noises are later affecting the goals and the results with the communication negatively. In our case the noises where difficulties with the language but also negative attitudes about the event. All of these noises is to be observed in the work of communicating with a multicultural target group.   Suggestion of further research: Out of the problems identified in this thesis, a study with a bigger population can be made, but also with more areas around Gothenburg. A study concerning only the people who have not visited Gothenburg Culturefestival can also be made in order to specify their wants and see if there is a pattern why they do not visit the event. A study between different areas in Gothenburg with different amount of visitors can be made to see if there is any cultural differences between the different areas.

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år. För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts. Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. / As The World population increases, there will be necessary with better, more effective and sustainable funeral concepts. Current methods have some undesirable side effects such as: at burials the grave will occupy land under a more or less longer time; emissions of organic and inorganic pollutants to soil and groundwater from burials; cremations results in emissions of air pollution. Due to the current Swedish law of burial (Begravningslagen 1990:1144) the metal residues in the ashes after a cremation will be gathered and buried at the cemetery. In Sweden these metal residues are 22 tons per year. To manage the situation the Swedish government in the 29th November 2012 issued   a special investigation concerning burial techniques. The investigation came to the conclusion that it would be best if Sweden started recycle the metals which are left after cremations if it could be done in an economical, ethical and environmental  way and new funeral methods should in the future be applied after they have been audited and approved. By conducted interviews, a survey and reviewing the literature showed that there are negative environmental impacts from the current funeral practice, there is a scepticism towards the alternative funeral methods, a majority of the persons who took part in the interviews and the survey were positive too recycle the metals after cremation.

Revisionsbranschen har ifrågasatts efter flera skandaler där revisorer fått tagit en del av skulden. I ett försök att höja revisionens kvalitet, värde och relevans har Europeiska Kommissionen och IAASB bland annat infört en ny revisionsberättelse. Syftet med den nya revisionsberättelsen är att ge mer informativt värde till bolagets intressenter. En viktig del i detta är kommunikationen av Särskilt Betydelsefulla Områden, vilket är områden som enligt revisorns professionella bedömning är betydande för revisionen av det specifika företaget. Dessa områden ska vara företagsspecifika och handla om de mest relevanta riskerna för väsentliga felaktigheter. I Sverige rapporterades de första SBO i revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutades 31 december 2016. Denna nya företeelse utgör ett outforskad område, som endast två pågående studier i en internationell miljö tidigare bidragit till. Syftet med vår studie är att kartlägga rapporteringen av SBO samt förklara vad som påverkar densamma. Hur revisorn tillämpar det nya verktyget och hur bakomliggande faktorer påverkar rapporteringen av SBO är inte allmänt känt. Eftersom rapporteringen ska vara företagsspecifik och belysa de mest relevanta riskerna för företaget och revisionen, menar vi att företagets egenskaper, branschtillhörighet och revisionsbyråer är av betydelse. Vi undersöker hur dessa faktorer påverkar Antal SBO, Antal SBO på Kontooch Bolagsnivå samt förekomsten av specifika typer av SBO. Följande problemfrågeställningar formuleras därmed: • Hur har rapporteringen av "Särskilt betydelsefulla områden" sett ut för svenska börsnoterade företag? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av antalet "Särskilt betydelsefulla områden"? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av de mest förekommande typerna av "Särskilt betydelsefulla områden"? För att undersöka detta går vi i en kvantitativ arkivstudie igenom vilka SBO som rapporterats under 2016 i 249 revisionsberättelser tillhörande bolag på Stockholmsbörsen Small-, Mid- och Large Cap. Vi presenterar deskriptiv statistik och tester där sex hypoteser prövas genom multipel- och logistisk regressionsanalys. Den deskriptiva statistiken visar främst att svenska revisorer rapporterar i genomsnitt färre SBO än i den jämförande studiemiljön. Utifrån testerna visar vi att rapporteringen av SBO överlag påverkas av vissa företagsegenskaper, branscher och revisionsbyråer. De främsta resultaten visar att företagets storlek och skuldsättning har betydelse för Antal SBO. Vi fastställer skillnader mellan revisionsbyråer där Deloitte rapporterar flest antal SBO. Vilka SBO-typer som rapporteras beror främst på revisionsbyrå och branschtillhörighet. Att det finns skillnader mellan revisionsbyråer indikerar att vilka områden revisionsbyråerna finner betydande inte generellt sett är samma. Av våra resultat att döma finns det tendenser till att de svenska revisorerna rapporterar SBO enligt avsikten av införandet, nämligen företagsspecifikt.

Studien utfördes med syfte att öka kunskapen om hur fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas genom att intervjua lärare från fritidshem i olika socioekonomiska områden. För att nå syftet ställdes dessa forskningsfrågor: -        Hur beskriver fritidsläraren sitt arbete på fritidshemmet? -        Hur beskriver fritidsläraren fritidshemmets närområde? -        Hur beskriver fritidsläraren de sociala relationerna mellan fritidslärarna, föräldrarna och barnen? Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Undersökningen genomfördes på två skolor i olika socioekonomiska områden. På varje skola intervjuades tre fritidslärare. Resultatet i studien visade att det är stor skillnad på att arbeta i olika socioekonomiska områden samt att fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas på olika sätt. Utifrån dessa rubriker redovisades resultatet: Beskrivning av yrkesvardagen, Planering och innehåll samt Områdets påverkan och sociala relationer. Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Den kritik som medföljde finanskrisen 2008 och tidigare branschskandaler inom revisionsyrket har gjort att kraven på revisorer höjts, där bland annat IAASB och Europeiska Kommissionen krävt mer detaljerade revisionsberättelser från revisorerna. För kalenderåret 2016 kommer samtliga bolag att få en ny revisionsberättelse som är strukturerad med ett nytt innehåll sett till dess deskriptiva delar. För börsbolag kommer det ytterligare direktiv som innebär att de måste rapportera om ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som regleras av ISA 701. Detta är specifikt för respektive bolag och varje enskild revisor skall anpassa detta efter bolaget i fråga. Studien tar sitt ursprung under våren 2017 där svenska revisorer för första gången arbetar enligt de nya regelverken. Det empiriska gapet kan kortfattat förklaras som att det föreligger i hur svenska revisorer tillämpar ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ och andra regler avseende den nya revisionsberättelsen. Det huvudsakliga syftet med studien är att förstå hur revisorn väljer ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ för ett bolags mening. Det innebär att förstå processen och tillvägagångssättet en revisor går igenom för att välja specifika områden för respektive bolag. För att förstå hur revisorn identifierar och väljer vilka områden som är särskilt betydelsefulla har studien som syfte att förstå vilka kontexter som påverkar revisorns identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’. Vidare är det att förstå hur man förberett sig inför de nya regelverken för att få helhetsbilden av det hela. Den huvudsakliga frågeställningen som studien skall besvara lyder: • “Hur ser processen för svenska revisorer ut när det kommer till identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’?” De slutsatser studien återger kan kort förklaras med att revisionsprocessens struktur inte är förändrad i och med införandet av den nya revisionsberättelsen och ’Särskilt Betydelsefulla Områden’. Identifiering av riskområden sker i planeringsstadiet där revisorn med hjälp av sin professionella bedömning avgör vilka områden som behöver särskild granskning. Arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är en successiv process som pågår under hela revisionen där riskområden kan tillkomma eller försvinna under tidens gång. Det avslutande arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ görs efter bokslutsgranskning där revisorn kan göra den sammanställda slutsatsen av revisionen. Det produktiva arbetet sker i avrapporteringsstadiet där revisorn framställer revisionsberättelsen och formulerar text för respektive område. Det är framförallt områden med bedömningar, komplexitet eller udda transaktioner som tenderar att bli särskilt betydelsefulla och där det finns risk för en väsentlig påverkan på ett bolags finansiella rapportering. Vi konstaterar att arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är ingenting nytt för revisorn i avseende till att identifiera risker och utföra granskningsåtgärder på dessa. Det tillförande arbetet handlar mer om att kommunicera och dokumentera dessa områden på ett mer konkret sätt än tidigare. Revisorerna är eniga i att den nya revisionsberättelsen har ett ökat mervärde för användarna, och att det framförallt är ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som ger det ökade mervärdet. Vidare är de eniga i att revisionsberättelsen idag är originell för respektive bolag och att processen för ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ utförs för respektive bolag.

Bilden av utsatta områden i Sverige och dess invånare är omfattande i dagens mediebrus. Inte sällan får ungdomar i dessa områden stå som representanter för en destruktiv förortskultur, ofta beskriven av de som inte lever i förorten. Studiens syfte var att kvantitativt studera och analysera hur ungdomar i nionde klass som enligt Nationella operativa avdelningens (2017) definition levde i utsatta områden, förhåller sig till begreppet Psycological Sense of Community (PSC), samt vilka exkluderande mekanismer som gjorde sig gällande i ungdomars vardagsliv. Enkätstudien genomfördes på en högstadieskola under lektionstid med 43 deltagande elever. Studiens resultat analyserades på gruppnivå, samt utifrån skapade jämförelsegrupper; kön, sysselsättning föräldrar/vårdnadshavare, tid bosatt i området samt boendeform. Studien fann att ungdomarna skattade ett medelvärde på 3,25 kring PSC. Resultatet kring exkluderande mekanismer gav medelvärdet 4,02 vilket indikerar låg grad av exkludering då skalan rör sig i positiv riktning. Studien fann inget signifikant samband mellan PSC och exkludering som sammantaget mått. Däremot fann studien att PSC och exkludering korrelerade med varandra på delskalenivå. Studien analyserade jämförelsegrupperna mot varandra genom oberoende t-tester. Studien fann då en signifikant skillnad på delskalenivå mellan tjejer och killars skattning av medlemskap. Tjejerna skattade ett lägre värde kring medlemskap men uppvisade en starkare tro på framtiden samt trivsel i området. Enligt studiens teoretiska perspektiv uppvisar ungdomarna en balanserad uppfattning kring gemenskap och exkludering. Studien fann inget stöd för den mediala bilden av bilbrännande ungdomar i uppror mot samhället. Exempelvis fann studien att 60,4% av ungdomarna anser att polisen vill dem väl. Ungdomarna uppvisade varken en stark känsla av gemenskap för området och/eller dess invånare. Inte heller kände nämnda ungdomar av exkluderande mekanismer.

Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.