This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

Socialt kapital är ojämnt fördelat i samhället och manifesterar sig som rumslig klassegregation. Det sociala kapitalet är av vikt för aktivt medborgarskap, som exempelvis avfallssortering. Betydelsen av social klass, socialt kapital och etnisk fragmentering för boendes avfallssorteringsgrad kan problematiseras. Syftet är att utifrån kopplingen mellan social klass och socialt kapital undersöka benägenhet hos de boende i Årby att avfallssortera, det vill säga bedriva aktivt medborgarskap. Första delen av metoden är ett teoretiskt resonemang kring relevanta teorier. Andra empiriska delen består av 30 enkätintervjuundersökningar med Årbybor i lokalområdet. Korstabulering har använts som statistisk analysmetod. Resultatet visar att Årbybor avfallssorterar i hög grad (70,0%) och avfallsorteringsgraden ökar med högt socialt kapital, hög social klass, bostadsrätt som boendeform framför hyresrätt samt trygga sociala miljöer. Slutsatsen innebär att gemenskap, samarbete och trygghet i den sociala miljön kan aktivera det sociala kapitalet och medborgarskapet i bostadsområden som karaktäriseras av etnisk fragmentering och underklass.

Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.</p><p>•Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)?</p><p>•Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja.</p><p>Slutsats</p><p>Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden. •Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)? •Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har? Metod Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer. Resultat Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja. Slutsats Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.

Hur kan ett område utvecklas till att bli en attraktiv plats att bo på? I examensarbetet besvaras denna fråga bland annat utifrån intervjuer med personer som på olika sätt har varit inblandade i de olika projekt och projekteringsplaner som diskuteras/berörs i arbetet och utifrån enkäter genomförda bland anställda på IKEA. Enkätstudien genomfördes ursprungligen med syfte att utreda anställdas inställning till IKEA och Älmhult. Bland dem som fyllt i den finns både sådana som redan bor i Älmhult och sådana som i dagsläget pendlar in till Älmhult. En förutsättning för arbetet var att ett nytt område för exploatering skulle kunna utvecklas i form av en bomässa och därför har även en kartläggning av och jämförelse mellan ett antal tidigare bomässor genomförts. Frågor som behandlas är vad som har varit utmärkande för dessa bomässor och vad som har gett dem genomslagskraft. Idéer och förslag presenteras i form av översiktliga planer och beskrivningar som kopplar till intervjuer, enkätsvar och analyser

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar. Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa. Områdesanalysen genomförs med stöd av DIVE-metoden.

No description available.

Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogers erfarenheter av hur man kan bemöta barn i kris. Vi har även valt att undersöka huruvida barns kriser och dess omfattning skiljer sig mellan olika socioekonomiska områden, vilka rutiner som finns tillgängliga på de olika förskolorna och om pedagogerna erbjuds något stöd i krisarbetet med barn. Vi har i studien utgått ifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus, fält, kapital och social klass. Vi genomförde ett antal kvalitativa intervjuer, i olika socioekonomiska områden, med yrkesverksamma pedagoger i förskolan med gedigen erfarenhet. Resultatet visar bland annat på att de flesta pedagogerna anser att det är viktigt att ha rutiner för hur man kan gå tillväga med barn i kris och att de rutiner som finns tillgängliga på förskolan är tillräckliga. Man ser att förskolechefen har det yttersta ansvaret i situationer där man behöver göra en orosanmälan eller andra specifika situationer, vilket upplevs som en lättnad hos de svarande. Pedagogerna upplever att ett stort stöd för både personalen och de barn som befinner sig i kris finns att tillgå. De är även överens om att goda relationer med både barn och föräldrar är till stor vikt samt att man erbjuder barn i kris en trygg och förutsägbar vardag där man är lyhörd inför barnets behov. Det framkommer även att man upplever stora skillnader i barns kriser och dess omfattning beroende på det socioekonomiska området förskolan ligger i.

Syftet med studien är att undersöka identitetsskapandet hos ungdomar som växer upp i ett så kallat ”särskilt utsatt område” samt att undersöka hur ungdomarna upplever att samhällets kollektiva representationer (kollektivt accepterade utsagor) av det område de växer upp i påverkar deras sociala identitet. Studien genomförs genom narrativa intervjuer med ungdomar som växer upp i stadsdelen Vivalla i Örebro. Ungdomarnas narrativ analyseras med två olika analysmetoder, dessa är tematisk analys och diskursanalys. Studien visar, i likhet med andra studier, att identiteten skapas i samspel med andra och i relation till platsen. Studien visar också att de kollektiva representationerna påverkar ungdomarna i hög grad då ungdomarna ständigt utkrävs moraliskt ansvar för händelserna i området. Det tillhör också vanligheterna att ungdomarna blir föremål för viss grad av symboliskt våld. Detta leder till att de relevantgör en motståndsidentitet för att förändra narrativen om förorten och ”invandrare”. Det symboliska våldet binder dem ännu starkare vid platsen och ökar känslan av samhörighet med andra inom ”orten” samtidigt som klyftorna mellan ”orten” och de andra förstärks. / The aim of this study is to investigate the identity formation of youths who grow up in a so called "socially disadvantaged area". The study also aims to investigate how collective representations (collectively accepted narratives) of the neighbourhood affects the youth’s social identity. This by examining narratives from young people who grow up in the district of Vivalla in Örebro, Sweden. The study shows, like previous studies, that the identity is formed in relation to the neighbourhood. The study also shows that the collective representations affects youths. Where they, from others, are demanded moral responsibility for the events in the area. Their identities also receive forms of symbolic violence when trying to fit in the society. Because of this, the youths tend to form a resistant identity to change the narratives of the suburb and the concept of "immigrants". The symbolic violence and the lack of association with the main city works as a subterfuge to avoid other neighbourhoods.