Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ökar vikten av att inkludera en mångkulturellutbildning redan i förskolan. Mångkultur är ett svårdefinierat begrepp vilket kan medföra otydligheter kring det mångkulturella i förskolans styrdokument. I vår studie är syftet därför att undersöka hur förskollärare från två olika områden i Sverige, med olika grad av mångkulturalitet representerat, upplever fenomenet mångkultur. En kvalitativ metod med intervjuer för att samla in data har använts och sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar på olika uppfattningar av fenomenet mångkultur bland de intervjuade förskollärarna där barngruppens sammansättning var en påverkande faktor. De slutsatser vi dragit är att förskollärarna upplever mångkultur som ett stort och brett fenomen,och att inställningen till ämnet varierar från positivt till krävande. Inställningarna hos förskollärarna varierade till stor del utifrån det område förskolläraren jobbar i.

Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan påverka brottsligheten i ett område. Detta görs med utgångspunkt i att rädsla för brott kan påverka människors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt på brottsligheten i området. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan på människors rädsla råder det inom forskningen delade meningar om. Därför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom området säger. Resultaten från litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rädsla för brott, och att detta samband är starkast för invånare i områden med högre brottsnivåer. En redogörelse för tänkbara reaktioner på rädsla för brott gjordes, där undvikandebeteende tycks vara den vanligaste reaktionen, speciellt i områden med sämre sociala och ekonomiska resurser. / This thesis aims to explain how news media reports can affect neighborhood crime. This is done with the premise that fear of crime affects routine activities, which in turn has an effect on neighborhood crime. There has been some disagreement whether news media affects fear of crime or not. Because of that a systematic review was done to clarify what the current research in field says. The results from this review shows that above all local there is a relationship between TV-news and fear of crime. This relationship was strongest for people living in communities with higher crime rates. An account for possible reactions to fear of crime was done, where avoidance behavior seems to be the most common reaction, especially in neighborhoods with lower social and economic resources.

Juvenile delinquency is a currently existing problem in particularly vulnerableareas in Malmo, Sweden. By applying social fieldwork to delinquent geographicareas, a preventive purpose is also achieved. Thus, the purpose of this study is toexamine fieldworkers' working methods towards youths in those required areas.The following domains are Rosengard, Sofielund and Nydala / Hermodsdal /Lindangen in Malmo City. Furthermore, the purpose is to investigate thefieldworkers' perceived effect of their methods. To fulfill the purpose of the study,a qualitative approach has been applied with theoretical foundations. Thesetheories are the social bond theory and differential association theory. Four field workers from three different field operations in Malmo, have participated in semi-structured interviews. To further analyze the collected information, a thematic analysis has been implemented. Results obtained in the analysis show that thefields' tasks are mostly based on three central methods. These methods conclude:mapping out which areas to visit, communing with the youth to strengthenrelationships and increase their motivation and lastly referring them to furtheractors for extended support, if necessary. The field workers experience that theirimplementations encourage the adolescents to develop in a favourable direction.This is due to the methods being based on voluntary participation and tostrengthen relationships and social ties during the social interactions. / Ungdomsbrottslighet är idag ett aktuellt problem i Malmö, Sverige i de områdensom vi benämner som särskilt utsatta områden. Genom att tillämpa socialtfältarbete på utsatta geografiska områden uppnås ett förebyggandeförhållningssätt. Syftet med denna studie är således att undersöka fältarbetaresarbetsmetoder gentemot ungdomar inom Malmös särskilt utsatta områden.Följande områden är Rosengård, Sofielund och Nydala / Hermodsdal / Lindängeni Malmö stad. Vidare är syftet att undersöka fältarbetarnas upplevda effekt av sinametoder. För att uppfylla studiens syfte, har ett kvalitativt tillvägagångssätttillämpats med teoretiska grunder. Dessa teorier är kontrollteorin och teorin omdifferentiella associationer. Fyra fältarbetare från tre olika fältverksamheter iMalmö har deltagit i semistrukturerade intervjuer. För att ytterligare analysera detinsamlade materialet har en tematisk analys genomförts. Resultat från analysenvisar att fältarbetares arbetsuppgifter mestadels består av tre centrala metoder.Dessa metoder är att kartlägga vilka områden som ska besökas, kommunicera medungdomar för att stärka relationer och öka deras motivation och slutligen,vidarebefordra dem till ytterligare aktörer för utökat stöd, om det behövs.Fältarbetarna upplever att deras implementeringar uppmuntrar ungdomarna attutvecklas i en positiv riktning. Detta beror på att deras metoder bygger på frivilligtdeltagande och för att stärka relationer samt sociala band under de socialainteraktionerna.

Syfte: Runt om i landet finns det flera socialt utsatta områden där utanförskap är ett stort problem. Syftet med detta arbete är att föreslå hur man kan minska utanförskapet genom renoveringar och nybyggnation. Arbetet är avgränsat till Hässletorg som ligger i utkanten av Borås då det där har varit en del skjutningar och boende undviker torget för att man känner sig otrygg. Målet med arbetet är att undersöka hur olika byggnadstekniska lösningar kan öka tryggheten. Arbetet har ett stort fokus på social hållbarhet då det påverkar mycket hur boende upplever problemet. Metod: Olika metoder har använts i detta arbete. Platsstudier har genomförts genom att besöka andra torg som också ligger i utsatta områden varav flera områden har genomgått en renovering i syfte att minska utanförskap. Utöver detta har en litteraturstudie genomförts för att få en bättre förståelse för detta problem ur ett socialt hållbart perspektiv. Resultat: Genom detta arbete har man kommit fram till flera åtgärder som anses bidra till minskad brottslighet. Åtgärderna är av varierad omfattning och även små saker kan göra stor skillnad. Ökad belysning och upprustning av fasader är en viktig del då mycket sitter i hur man ser på torget. Upplever man att torget är fint och att någon tar hand om det ökar känslan av trygghet. Den största åtgärd man har kommit fram till är att stänga torget samt bygga ytterligare en våning på Orienta Plus. En våning till skapar möjlighet för fler restauranger vilket leder till ett ökat flöde. Att stänga torget var det flera boende som önskade och något man kommit fram till är en bra lösning då man skapar en annan känsla av trygghet. Man har tagit stor inspiration från de platsanalyser som gjordes. Slutsats: Genom denna studie har man kommit fram till att det som skapar störst skillnad på trygghet är utseendet på torget. Belysning, planteringar, entréer med mera är något som är extra viktigt. Det som ökar personflödet på ett torg är fler saker man gemensamt kan göra. Man har kommit fram till att en food court är bästa lösningen för detta torg, En food court, är en plats i ett köpcentrum där olika restauranger delar en gemensam sittplats. Det är en spännande och socialt engagerande plats där människor kan njuta av olika typer av mat och umgås tillsammans. De byggnadstekniska lösningar man kommit fram till är att stänga torget samt bygga till env åning på Orienta Plus. På våningen över Orienta Plus är planen att bygga en food court för att öka personflödet till torget. / Purpose: Around the country there are several socially vulnerable areas, where exclusion is a major problem. The purpose of this work is to suggest how to reduce exclusion through renovations and new construction. The work is limited to a town square in Borås City which is called Hässletorg as there have been some shootings there and residents therefore avoid the square because they feel unsafe. The goal of the work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work has a large focus on social sustainability as it greatly affects how residents experience the problem. Method: Different methods have been used in this work. Site studies have been carried out by visiting other squares that are also located in vulnerable areas, several of which have undergone renovation in order to reduce exclusion. In addition to this, a literature study was carried out to gain a better understanding of this problem from a socially sustainable perspective. Result: In this work, various measures have been identified to contribute to the reduction of crime in the area. These measures encompass a range of scopes, including small changes that can have a significant impact. Enhancing lighting and renovating facades have been identified as important steps, as the perception of the square plays a significant role in creating a sense of security. One major measure that has been implemented is the closure of the square and the construction of an additional floor on Orienta Plus. This allows for the establishment of more restaurants, resulting in increased foot traffic. The decision to close the square was based on feedback from several residents, and it is considered a viable solution as it creates a different sense of security. The site analyses conducted have served as a valuable source of inspirationin formulating these measures. Conclusion: Through this study, it has been concluded that the appearance of the square plays a crucial role in enhancing security. Factors such as lighting, plantings, and entrances are of particular importance. Moreover, increasing the availability of activities that can be done collectively has been identified to boost the flow of people in the square. To address this, the study suggests that a food court would be the most suitable solution for Hässletorg. Structural recommendations include closing the square and constructing an additional floor above Orienta Plus, where the proposed food court would be built to attract more foot traffic to the area.

Background: Nordic E-commerce group (NECG) consists of affiliated companies NordicInk, NordicFeel and PetsOnline. Three different types of companies in one warehouse area contribute to a wide range of products held in inventory. NECG’s problem derives in the fact that the company’s warehouse layout needs to handle a larger volume of sales, but is not capable of doing this in a structured way today. This matter of fact has led to new thoughts concerning improvements of the layout. The warehouse layout referred to in this thesis includes input and output doors, receiving and outgoing areas, material handling equipment and the placement of articles in inventory. Although article placement is per definition a part of warehouse layout, it will be given extra emphasis in this thesis as it is one of NECG’s most critical issues.   Purpose: The purpose of this thesis is to identify NECG’s current warehouse layout and article placement and the problems associated with it, as well as to provide suggested actions for improvements. This is to be done so NECG can better utilize the warehouse space, and thus prepare the warehouse to handle a larger volume of sales.   Methodology: Qualitative and quantitative data was collected through semi-structured interviews and observations at NECG, as well as through excel files containing transactional data for NordicInk’s products. Through a non-probability, snowball selection the respondents were chosen. There have not been any requirements from NECG regarding confidentiality in terms of the warehouse layout.   Findings: There are a number of suggested actions that NECG may apply to improve the warehouse layout; two separate doors for incoming and outgoing deliveries, one designated receiving and one outgoing area, and a flow shop layout combined with a U-form layout would be the most beneficial for NECG’s warehouse. Furthermore, NECG needs a more consistent article placement and it is recommended for the company to apply a floating location system to its high-picked products and a fixed location system for its low-picked products. This will make NECG take better use of the available space and a more structured warehouse will be achieved. / Bakgrund: Nordic E-commerce Group (NECG) består utav dotterbolagen NordicInk, NordicFeel och PetsOnline. Då lagret består utav tre olika företag finns ett brett utbud av produkter. NECG:s problem härrör i att företagets lagerlayout inte har följt med i företagets utveckling. För att kunna hantera en större försäljningsvolym, behöver lagerområdet kunna hantera nuvarande och framtida lagervolymer, men är inte kapabel till att göra detta på ett strukturerat sätt i dag. Detta har lett till nya tankar om förbättringsförslag kring lagerlayout. I detta examensarbete avser lagerlayout ingående och utgående portar, inkommande och utgående lagringsområden, materialhanteringsutrustning och artikelplacering i lager. Även om artikeln placering är per definition en del av lagerlayout, kommer det att ges extra fokus i detta examensarbete eftersom det är en av NECG mest kritiska frågor.   Syfte: Syftet med detta examensarbete är att identifiera NECG nuvarande lagerlayout och artikel placering samt vilka eventuella problem som finns, för att kunna ge förslag på förbättringar. Detta ska göras så att NECG kan utnyttja sitt lagerutrymme bättre och förbereda sig inför ökade försäljningsvolymer.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och observationer på NECG, samt genom excel filer innehållande transaktionsdata kring NordicInk’s produkter. Genom ett icke-sannolikt, snöbollsurval valdes respondenterna ut. NECG har inte uttryckt några krav om att sekretessbelägga arbetet kring lagerlayout.   Resultat: Det finns ett antal förslag på åtgärder som NECG kan tillämpa för att förbättra lagerlayouten: två separata dörrar för inkommande och utgående leveranser, ett designerat område för inkommande och ett för utgående leveranser samt en flow shop layout kombinerat med en U-form layout skulle vara mest fördelaktigt för NECG:s lager. Vidare behöver NECG en mer konsekvent artikelplacering och det rekommenderas för företaget att tillämpa ett flytande system för dess högfrekvent plockade produkter och ett fast system för dess lågfrekvent plockade produkter. Detta kommer att göra så att NECG bättre utnyttjar det tillgängliga lagerutrymmet och ett mer strukturerat system kommer att uppnås.  Bakgrund: Nordic E-commerce Group (NECG) består utav dotterbolagen NordicInk, NordicFeel och PetsOnline. Då lagret består utav tre olika företag finns ett brett utbud av produkter. NECG:s problem härrör i att företagets lagerlayout inte har följt med i företagets utveckling. För att kunna hantera en större försäljningsvolym, behöver lagerområdet kunna hantera nuvarande och framtida lagervolymer, men är inte kapabel till att göra detta på ett strukturerat sätt i dag. Detta har lett till nya tankar om förbättringsförslag kring lagerlayout. I detta examensarbete avser lagerlayout ingående och utgående portar, inkommande och utgående lagringsområden, materialhanteringsutrustning och artikelplacering i lager. Även om artikeln placering är per definition en del av lagerlayout, kommer det att ges extra fokus i detta examensarbete eftersom det är en av NECG mest kritiska frågor.   Syfte: Syftet med detta examensarbete är att identifiera NECG nuvarande lagerlayout och artikel placering samt vilka eventuella problem som finns, för att kunna ge förslag på förbättringar. Detta ska göras så att NECG kan utnyttja sitt lagerutrymme bättre och förbereda sig inför ökade försäljningsvolymer.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och observationer på NECG, samt genom excel filer innehållande transaktionsdata kring NordicInk’s produkter. Genom ett icke-sannolikt, snöbollsurval valdes respondenterna ut. NECG har inte uttryckt några krav om att sekretessbelägga arbetet kring lagerlayout.   Resultat: Det finns ett antal förslag på åtgärder som NECG kan tillämpa för att förbättra lagerlayouten: två separata dörrar för inkommande och utgående leveranser, ett designerat område för inkommande och ett för utgående leveranser samt en flow shop layout kombinerat med en U-form layout skulle vara mest fördelaktigt för NECG:s lager. Vidare behöver NECG en mer konsekvent artikelplacering och det rekommenderas för företaget att tillämpa ett flytande system för dess högfrekvent plockade produkter och ett fast system för dess lågfrekvent plockade produkter. Detta kommer att göra så att NECG bättre utnyttjar det tillgängliga lagerutrymmet och ett mer strukturerat system kommer att uppnås.

Syftet med studien är att undersöka om vittnesbenägenheten skiljer sig åt mellan ett “särskilt utsatt område” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) och ett “tryggt område” (Västra Hamnen) i Malmö samt om benägenheten påverkas beroende på vilken brottstyp som bevittnats. Vidare syftar studien även till att undersöka huruvida kännedomen skiljer sig åt mellan områdena om att det råder allmän vittnesplikt och det stöd som finns att tillgå i en rättsprocess. Studien använder sig av såväl kvantitativ som kvalitativ data, detta i form av enkäter samt intervjuer. Totalt besvarade 162 individer enkäten och intervjuer genomfördes med totalt sex individer där både män och kvinnor deltog. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys vilket presenterades i gemensamma teman. Resultaten visar på att det råder skillnad i vittnesbenägenhet områdena emellan. Den återkommande uppfattningen gällande bidragande faktorer till detta var medierapportering, rädsla för repressalier och låg tillit till myndigheter. Majoriteten var eniga gällande att rädslan upplevs vara högre när det kommer till gängkriminalitet eller annan grövre brottslighet. Kännedomen om den allmänna vittnesplikten samt vittnesstödsverksamheten skiljde sig även det åt mellan områdena. Majoriteten av respondenterna uppgav däremot att de var medvetna om att det råder allmän vittnesplikt i Sverige. Detta resultat överensstämmer inte med den information som framkommit under intervjuerna som menade att kunskapen är bristfällig och i en del fall helt obefintlig. Majoriteten var öppna för att använda sig av vittnesstöd, det förekom en överrepresentation vad gäller kvinnor. / The aim of the study is to examine if the propensity to testify differs between a “particularly vulnerable area” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) and a “safe area” (Västra Hamnen) in Malmö and if the propensity is affected depending on the type of crime. The study also aims to investigate whether the knowledge differs between the areas where there is a general duty to testify and the support that is available in a legal process. The study uses both quantitative and qualitative data, web surveys were used to receive knowledge from a public perspective. A total of 162 individuals answered the survey. A total of six interviews took place with relevant participants. The interviews were analyzed on the basis of a thematic analysis, which was presented in common themes. The results prove that there is a difference in the tendency of witnesses between the areas. The recurring perception for this was media reporting, fear of reprisals and low trust in authorities. The majority agreed that the fear is perceived to be higher regarding gang related crime or other more serious crime. Knowledge of the general duty to testify and the witness support service also differed between the areas. The majority of the respondents, on the other hand, stated that they were aware that there is a general duty to testify in Sweden. This did not correspond with the information from the interviews, which entailed that the knowledge was deficient and, in some cases, completely non-existent. The majority were open to using witness support, there was an over-representation of women.

<p>The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure. This study takes its basis in a bottom-up approach which focuses on value conflicts that have emerged regionally and how different fundamental attitudes brings forward different aspects of sustainable development. Interviews with County Administration officials show that there are differences in the approach and different key factors that have affected the selection of sites and the work with area protection. One approach starts from an ecological point of view while the other takes the socio-economic aspect more into consideration during the selection process. Two main factors that have emerged are also the importance of the regional landowner-structure and the evident time- and staff shortage that has been experienced in all four counties. The results also show that the nature reserve form is the most common area protection for Natura 2000-sites with forest habitats in the four examined counties.</p> / <p>Natura 2000-nätverket är ett av EU:s många verktyg och i särklass det främsta bidraget till att hejda förlusten av den biologiska mångfalden. Denna uppsats är en fallstudie för att se hur det regionala arbetet med Natura 2000-nätverket sett ut i fyra olika län. Dessa län är Södermanland, Västernorrland, Jämtland och Örebro län. De har jämförts utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling. Uppsatsen beskriver hur tjänstemän på länsstyrelserna ser på den regionala implementering av Natura 2000-nätverket när det gäller urval av Natura 2000-område med skogshabitat och tillblivelsen av ett ytterliggare områdesskydd.</p><p>Studien utgår från ett underifrånperspektiv som fokuserar på de värdekonflikter som uppstått regionalt och hur olika grundinställningar lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling. Intervjuer med länsstyrelsens aktörer visar att det finns skillnader i tillvägagångssättet och olika nyckelfaktorer som påverkat urvalet av område och arbetet med områdesskyddet. Det ena tillvägagångssättet tar sin grund i ett mer ekologiskt synsätt medan det andra tar större hänsyn till de socioekonomiska aspekterna i urvalsprocessen. Två huvudfaktorer som framkommit är även betydelsen av den regionala markägarstrukturen och den upplevda personal - och tidsbrist som tydligt framgår i alla de fyra undersökta länen. Resultatet visar även att naturreservatsformen är det vanligaste områdesskyddet för Natura 2000-områden med skogshabitat i de fyra studerade länen</p>

The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure. This study takes its basis in a bottom-up approach which focuses on value conflicts that have emerged regionally and how different fundamental attitudes brings forward different aspects of sustainable development. Interviews with County Administration officials show that there are differences in the approach and different key factors that have affected the selection of sites and the work with area protection. One approach starts from an ecological point of view while the other takes the socio-economic aspect more into consideration during the selection process. Two main factors that have emerged are also the importance of the regional landowner-structure and the evident time- and staff shortage that has been experienced in all four counties. The results also show that the nature reserve form is the most common area protection for Natura 2000-sites with forest habitats in the four examined counties. / Natura 2000-nätverket är ett av EU:s många verktyg och i särklass det främsta bidraget till att hejda förlusten av den biologiska mångfalden. Denna uppsats är en fallstudie för att se hur det regionala arbetet med Natura 2000-nätverket sett ut i fyra olika län. Dessa län är Södermanland, Västernorrland, Jämtland och Örebro län. De har jämförts utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling. Uppsatsen beskriver hur tjänstemän på länsstyrelserna ser på den regionala implementering av Natura 2000-nätverket när det gäller urval av Natura 2000-område med skogshabitat och tillblivelsen av ett ytterliggare områdesskydd. Studien utgår från ett underifrånperspektiv som fokuserar på de värdekonflikter som uppstått regionalt och hur olika grundinställningar lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling. Intervjuer med länsstyrelsens aktörer visar att det finns skillnader i tillvägagångssättet och olika nyckelfaktorer som påverkat urvalet av område och arbetet med områdesskyddet. Det ena tillvägagångssättet tar sin grund i ett mer ekologiskt synsätt medan det andra tar större hänsyn till de socioekonomiska aspekterna i urvalsprocessen. Två huvudfaktorer som framkommit är även betydelsen av den regionala markägarstrukturen och den upplevda personal - och tidsbrist som tydligt framgår i alla de fyra undersökta länen. Resultatet visar även att naturreservatsformen är det vanligaste områdesskyddet för Natura 2000-områden med skogshabitat i de fyra studerade länen

Sverige är ett land som ligger i framkant vad gäller digitalisering av samhället. Denna digitalisering gör att vi blir allt mer globaliserade och tekniken öppnar även för nya möjligheter och lösningar i vårt samhälle. Denna teknikutveckling och digitalisering har dock en baksida, nämligen möjligheter för en antagonistisk aktör att utnyttja de sårbarheter som digitaliseringen för med sig. Inom cyberområdet sker en snabb förmåge- och teknikutveckling och sätten för en sådan antagonistisk aktör att angripa sårbarheter i det svenska samhället ökar. Detta tillsammans med den försämrade omvärldsutvecklingen gör att svenska myndigheter behöver hitta sätt att möta och omhänderta dessa hot och sårbarheter och ett sätt att göra det på, är genom att samordna sina resurser genom interorganisatorisk samverkan.  I denna studie utforskas hur ansvarsfördelning och samverkan ser ut och genomförs mellan fyra myndigheter som av regeringen fått i uppdrag att bilda ett nationellt cybersäkerhetscenter: Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten (FM), Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt Säkerhetspolisen (SÄPO). Syftet med studien är att utforska hur regeringen styr och reglerar cyberområdet samt utforska hur dessa regleringar och styrningar uppfattas och tolkas av de fyra myndigheterna.  Studiens resultat baseras dels på en kvalitativ innehållsanalys av öppna officiella dokument såsom utredningar, förordningar, regeringsbeslut samt rapporter som reglerar eller på annat sätt avhandlar samverkan och ansvarsfördelning mellan ansvariga myndigheter inom cyberområdet.  Dessutom har semistrukturerade intervjuer med informanter från FM, FRA och MSB genomförts. Intervjuerna inkluderade informanter från högsta ledningsnivån ned till genomförande enheter samt högre tjänstemän på ovan nämnda myndigheter.  Studien visar på de utmaningar som finns på cyberområdet avseende ansvarsfördelning och myndighetssamverkan och i studien belyses särskilt det faktum att cyber är ett tvärsektoriellt område som saknar en utsedd sektorsansvarig myndighet och där ansvaret istället åligger ett stort antal myndigheter. Det delade ansvaret bidrar till att cyberområdet blir både komplext och svåröverblickbart vilket denna studie kommer att visa på genom ett antal olika observationer.  Denna studie menar att styrningen från regeringen till del uppfattas som otydlig av mottagande myndigheter, vilket resulterar i en upplevd osäkerhet avseende egen myndighets ansvar och uppgifter samt en otydlighet i vilken myndighet som har ansvar för vad inom cyberområdet. Denna osäkerhet bidrar i sin tur till en försämrad samverkan mellan myndigheterna vilket leder till ett mindre effektivt och mindre samordnat arbete på cyberområdet. Studien analyserar relationen mellan samverkan och ansvar och ger förslag på ett antal åtgärder för att komma till rätta med några av de utmaningar som finns och där ett nationellt cybersäkerhetscenter är del av men inte hela lösningen. Studien avslutas med att ge förslag på vidare forskning avseende cyberområdet.

No description available.