<p>Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.</p>

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka effekter av undervisning i morfologi i förhållande till avkodning, grammatisk kunskap, läsförståelse samt hörförståelse hos andraspråkselever i årskurs 1 i ett område med stora socioekonomiska utmaningar. Studien syftade också till att studera sambanden mellan dessa förmågor. Studien genomfördes som en kvasi-experimentell interventionsstudie med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga elever hade annat modersmål än svenska och följde kursplanen i svenska som andraspråk. Interventionen om morfologisk medvetenhet pågick i 20 lektioner under fem veckors tid. Resultatet visade att interventionsgruppen som fått undervisning i morfologi presterade statistiskt signifikant bättre på morfemtestet än kontrollgruppen. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna avseende avkodning, grammatisk kunskap, hörförståelse eller läsförståelse. Resultaten på morfemtestet korrelerade signifikant positivt endast med resultaten på grammatiktestet. Avkodning korrelerade negativt med samtliga övriga variabler, dock utan statistisk signifikans. Läsförståelse, hörförståelse och grammatik korrelerade signifikant positivt med varandra. Slutsatsen är att morfologisk medvetenhet kan utvecklas snabbt hos tvåspråkiga elever i åk 1 från ett område med socioekonomisk utsatthet om de får explicit undervisning i morfologi.