Today there are areas in Sweden, mostly suburban areas, that are referred to as vulnerable and particularly vulnerable areas. How those areas are perceived by society has a connection to how they are represented by media. Therefore, this study examines how two Swedish newspapers report and portray these so called vulnerable and particularly vulnerable areas. Thus, the study contributes to the media’s responsibility for objective and truthful coverage. In order to achieve the purpose of the study, Aftonbladet and Dagens Nyheter’s reporting during 2018 and 2022 is examined through a quantitative content analysis. Based on agenda setting theory and framing theory, it is examined and discussed within which genre and topics the areas appear in the media and how the news are portrayed. The focus is on how vulnerable and particularly vulnerable areas appear in the newspapers text. Previous research shows that suburbs and vulnerable areas are stigmatized through media’s news coverage and mainly is linked to negative news reporting. We claim that this problem remains, as the results of the study point to that vulnerable and particularly vulnerable areas mainly are being depicted in a negative context. The result contributes to a discussion about the objectivity of news media and journalists and how their work continues to contribute to stigmatization.

This study concerns Gårdsten, a neighbourhood in Gothenburg, Sweden, that was reclassified from an especially vulnerable area to a vulnerable area by the police in 2019. Since then, the area has become a symbol for the possibility of improvement. In 2020, actors in Gothenburg municipality announced an investment of 11 billion SEK for strategies and acts enabling the same type of development in the remaining six areas in Gothenburg that shared the classification. This has led to a debate concerning the basis of the classifications and what type of strategies that could prevent this sort of segregation in the first place. This study aims to contribute to the understanding of such strategies in urban renewal and to study the collaboration process between actors in Gårdsten. The study was conducted through interviews and written material concerning the area and was analysed through the framework of governance network theory. Results suggest a complex network of actors involved in the renewal process in the area, and whilst the strategies mainly are developed through a collaboration process there are critical elements and views of planning missing. Results also suggest that the physical strategies has been prioritized in the renewal process, but that these changes are in regard to housing options in the area. Which in turn suggests that physical renewal is a question prioritized over identifying underlying structures of segregation in the area. However, it remains unclear whether these physical changes in the area, that has been accentuated by the respondents, has resulted in any social change for the inhabitants in Gårdsten. The last main finding in this study is that what type of resources an actor can contribute with also determines their involvement in the network, which might be a leading cause to what perspectives are shown in strategies regarding segregation. In Gårdsten, a public housing company has been dominating the planning process, but it is still the police who has the power to define neighbourhoods as problematic which suggest that the change is determined by aspects of power. Conclusions are that the social perspectives in planning have been neglected and that the focus in developing Gårdsten are trying to find solutions to social problems by focusing on spatial planning.

BRÅ:s rapport: Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden som publicerades under 2018 indikerar att det finns ett lågt förtroende för rättsväsendet i de särskilt utsatta områdena. Det låga förtroendet för rättsväsendet tycks även påverka förtroendet för socialarbetare negativt. Studier om hur förtroendet för det sociala arbetet i särskilt utsatta områden faktiskt ser ut är dock få, vilket ökar behovet och vår önskan att utforska detta vidare. Syftet med vår studie har varit att undersöka förtroendet för socialarbetare i det särskilt utsatta området Rosengård i Malmö. Vi har undersökt på vilket sätt förbipasserande i Rosengård ger uttryck för förtroende för socialarbetare samt hur socialarbetare i Rosengård resonerar om medborgarnas förtroende för det sociala arbetet. För att kunna besvara studiens frågeställningar har data samlats in genom två metoder. Insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta socialarbetare samt genom 25 Vox Pop-intervjuer med förbipasserande i Rosengård. Materialet som insamlats har sedan färgkodats och analyserats utifrån tidigare forskning och följande teorier: föreställda gemenskaper, social alienation och stigmatisering.Resultaten i studien visar på ett allmänt lågt förtroende gentemot det sociala arbetet och socialarbetare. Både socialarbetare och förbipasserande nämner bemötande, skam, ryktesspridning, utrymme för att mötas, tillgång till tolk och omsättningen av personal som faktorer som konkret påverkar klientens förtroende för det sociala arbetet i negativ riktning. Studiens slutsats är att ett nytt arbetssätt som utvecklats inom socialtjänsten i Rosengård ska bidra till att ge klienterna mer tid och deltagande i handläggningsprocessen, vilket flera av informanterna tror kommer öka förtroendet. / Swedish National Council for Crime Prevention report published 2018: Relation to the judiciary in particularly deprived areas. The rapport indicates that the people of the particularly deprived area of Rosengård has low trust in law and order. The low trust in the judiciary also reflects negative views on social workers. There are a few studies about the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård, which increases the necessity and our desire to examine this subject further. The purpose of our study has been to examine the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård in Malmö. We have examined how passing-by in Rosengård give expression of trust for social workers and how social workers in Rosengård reason about citizens trust for the social services.To answer the studies inquiry, data has been collected by two methods. Collection of data have been constructed with semi-structured interviews with eight social workers and 25 Vox Pop interviews with residents of Rosengård. The material that have been collected have then been color coded and analyzed by past science and the following theories: imagined communities, social alienation and stigmatization.In conclusion there are several factors that affect the trust in social services and social workers. Both social workers and bypassing residents mention treatment of shame, rumors, space to meet, access to interpreter and turnover of personnel are factors that affect clients trust for social services in negative direction. The conclusion of this study is through a new development of the working process in the social services in Rosengård shall the clients get more time and participation in the management process. The sources of this study believe those actions will increase the trust in social workers.

This study is based on data from eight interviews with principals who lead schools in particularly vulnerable areas, where gang crime, exclusion, overcrowding and poverty are commonplace. The research questions are about their own view of their work in relation to the context. The purpose of the study is to deepen the knowledge of principals' work in urban schools. The study has a narrative approach and is examined from a hermeneutic perspective. These stories are analyzed partly individually but also together to examine if patterns or categories appear in the stories. The context emerges and is filtered in this way through the patterns formed by the principals' stories. The context studied is the societal and socio-cultural context. In order to be able to put the principals' stories in a common context, sociological thinking is used. The interview material in the study is analyzed as narrative, i.e. coherent stories. The analysis is done in two stages. The first step to create a narrative from the interview material. These created coherent stories are then analyzed as the second step. That analysis is made in two parts where each part is aimed at answering one of the research questions. The results show that four areas appear in the principals' stories. The first is the clear orientation for increased student outcomes described in the stories. Here, a clear shift from a care focus towards a knowledge focus is described. The second category deals with communication patterns and relationship building, which is described as particularly important based on the context the principals find themselves in and which reappears as a cornerstone in all work. The third category appearing is how organization and governance are used to have an effect on student learning. Here school development efforts and changes in roles within the operation are described, for example expansion of two- and three-teacher systems, team leader organization, cooperation with and between first teachers and development of recess activities. The final category is about the social responsibility that the principals describe and trust in education and in students. Within this category, high expectations of and trust in the students recur in stories. / Den här studien är baserad på data från åtta intervjuer med rektorer som leder skolor i särskilt utsatta områden, där gängkriminalitet, utanförskap, trångboddhet och fattigdom är vardag. Detta med frågeställningar om deras egen bild av sitt arbete i relation till kontexten. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om rektorers arbete i särskilt utsatta områden. Detta görs genom att undersöka rektorers berättelser om sitt arbete i denna specifika kontext. Studien har en narrativ ansats och undersöks ur ett hermeneutiskt perspektiv. Dessa berättelser analyseras dels enskilt men även tillsammans för att se om mönster eller kategorier framträder i berättelserna. Kontexten framträder och filtreras på så sätt genom de mönster som bildas av rektorernas berättelser. Den kontext som studeras är den samhällsgemensamma och den sociokulturella kontexten. För att kunna sätta rektorernas berättelser i ett gemensamt sammanhang används ett sociologiskt tänkande. Intervjumaterialet i studien analyseras som narrativ, dvs sammanhängande berättelser. Analysarbetet är gjort i två steg. Det första steget är att skapa narrativ av intervjumaterialet. Därefter analyseras dessa skapade sammanhängande berättelser. Den analysen är gjord i två delar där varje del riktas mot att besvara en av studiens frågeställningar. Resultatet visar att fyra områden framträder i rektorernas berättelser. Den första är den tydliga orientering för höjda kunskapsresultat som beskrivs i berättelserna. Här beskrivs en tydlig förskjutning från ett omsorgsfokus mot ett kunskapsfokus. Den andra kategorin handlar om kommunikationsmönster och relationsbyggande som beskrivs som särskilt viktigt utifrån den kontext rektorerna befinner sig i och återkommer som grundbult i allt arbete. Den tredje kategorien som blir tydlig är hur organisation och styrning används för att ge effekt på elevers lärande. Här finns skolutvecklingsinsatser och förändringar av roller inom verksamheten t ex utbyggnad av två- och trelärarsystem, arbetslagsledarorganisation, samarbetet med och mellan förstelärare samt utveckling av rastverksamhet. Den avslutande kategorin handlar om det samhällsansvar som rektorerna beskriver och tilltro till utbildning och till elever. Inom denna kategori återkommer höga förväntningar på och tilltro till eleverna i berättelser.

Syftet med studien är att undersöka om vittnesbenägenheten skiljer sig åt mellan ett “särskilt utsatt område” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) och ett “tryggt område” (Västra Hamnen) i Malmö samt om benägenheten påverkas beroende på vilken brottstyp som bevittnats. Vidare syftar studien även till att undersöka huruvida kännedomen skiljer sig åt mellan områdena om att det råder allmän vittnesplikt och det stöd som finns att tillgå i en rättsprocess. Studien använder sig av såväl kvantitativ som kvalitativ data, detta i form av enkäter samt intervjuer. Totalt besvarade 162 individer enkäten och intervjuer genomfördes med totalt sex individer där både män och kvinnor deltog. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys vilket presenterades i gemensamma teman. Resultaten visar på att det råder skillnad i vittnesbenägenhet områdena emellan. Den återkommande uppfattningen gällande bidragande faktorer till detta var medierapportering, rädsla för repressalier och låg tillit till myndigheter. Majoriteten var eniga gällande att rädslan upplevs vara högre när det kommer till gängkriminalitet eller annan grövre brottslighet. Kännedomen om den allmänna vittnesplikten samt vittnesstödsverksamheten skiljde sig även det åt mellan områdena. Majoriteten av respondenterna uppgav däremot att de var medvetna om att det råder allmän vittnesplikt i Sverige. Detta resultat överensstämmer inte med den information som framkommit under intervjuerna som menade att kunskapen är bristfällig och i en del fall helt obefintlig. Majoriteten var öppna för att använda sig av vittnesstöd, det förekom en överrepresentation vad gäller kvinnor. / The aim of the study is to examine if the propensity to testify differs between a “particularly vulnerable area” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) and a “safe area” (Västra Hamnen) in Malmö and if the propensity is affected depending on the type of crime. The study also aims to investigate whether the knowledge differs between the areas where there is a general duty to testify and the support that is available in a legal process. The study uses both quantitative and qualitative data, web surveys were used to receive knowledge from a public perspective. A total of 162 individuals answered the survey. A total of six interviews took place with relevant participants. The interviews were analyzed on the basis of a thematic analysis, which was presented in common themes. The results prove that there is a difference in the tendency of witnesses between the areas. The recurring perception for this was media reporting, fear of reprisals and low trust in authorities. The majority agreed that the fear is perceived to be higher regarding gang related crime or other more serious crime. Knowledge of the general duty to testify and the witness support service also differed between the areas. The majority of the respondents, on the other hand, stated that they were aware that there is a general duty to testify in Sweden. This did not correspond with the information from the interviews, which entailed that the knowledge was deficient and, in some cases, completely non-existent. The majority were open to using witness support, there was an over-representation of women.

No description available.