Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare tolkar och väljer att hantera elevkonflikter på två grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med åtta lärare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lärarna beskriver finns på deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lärarnas konflikthantering. Lärarnas svar har vi analyserat i förhållande till skolans socioekonomiska läge. I vår analys har vi utgått från flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning. Vår undersökning visar att synen på konflikter till stor del är likartad men att mängden konflikter och konflikthanteringen som förekommer på skolorna är olika. Resultatet visar att lärarna tror att skolans läge är av betydelse för mängden konflikter och konflikthanteringen som finns på skolan.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.</p><p>•Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)?</p><p>•Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja.</p><p>Slutsats</p><p>Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden. •Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)? •Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har? Metod Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer. Resultat Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja. Slutsats Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.

Denna uppsats är en kvantitativ studie om 15-åringars tillit till statliga institutioner utifrån social position i samhället. Studien har genomförts genom en surveyundersökning i form av enkäter genomförda i klass nio i sex kommunala grundskolor i Stockholmsområdet. Studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan social position och tillit där vi använder social position som ett samlingsbegrepp för faktorerna socioekonomisk status, klassbakgrund, invandrarbakgrund och kön. Resultaten visar att det går att se ett samband där ungdomar med en lägre social position hyser lägre tillit än ungdomar med en högre social position. Vi kan endast se kön som en faktor gällande den generella tillitsfrågan samt gällande upplevelsen av trygghet kvälls-/nattetid i närområdet. Där personer som definierar sig som kvinnor skattar lägre tillit och känner sig mindre trygga i mörkret än män. Analysen visar att det finns samband mellan tillitsgrad och bostadssegregation, förändringar i välfärdsstaten Sverige, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt i vilken mån ungdomarna av sina föräldrar blivit rådda att inte lita på personer i allmänhet. Våra resultat har vi kommit fram till genom framförallt bivariata analyser i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av teori om tillit, socialt kapital och intersektionalitet. De slutsatser vi kan dra av vår analys stämmer till stor del överens med tidigare forskning på ämnet. / This paper is a quantitative study, which examines 15-year-olds trust towards governmental institutions on the basis of social position in society. The study has been carried out through a survey in class nine in six public schools in the Stockholm region. The study aims to investigate whether there is connection between social position and trust, where we use social position as a generic term for socioeconomic status, class background, immigrant background and gender. The results show that it is possible to see a correlation between lower social position and lower trust and higher social position and higher trust. We can only see gender as a factor according to the general question of trust as well as the question of current experience of safety in the evening/at night in the surrounding area. Where people who define themselves as women perceive less trust and feel less safe in the dark than men. The analysis shows that there is connection between the levels of trust and residential segregation, changes in the welfare state, the parents ' educational background and the extent to which young people been advised by their parents not to trust people in general. The results has been analysed through bivariaty analysis in IBM SPSS Statistics 22. The conclusions we can draw from our analysis is to a large extent consistent with previous research on the topic.