<p>Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.</p><p>Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten.</p><p>Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten. Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.

Nyhetsmedier skapar och upprätthåller allmänhetens föreställningar och förståelser om de ämnen som de rapporterar om. De har möjlighet att bland annat påverka allmänhetens föreställningar om särskilda grupper i samhället – däribland muslimer och förmodade muslimer. Denna grupp stereotypiseras som terrorister som utgör ett okontrollerbart hot mot det västerländska samhället. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur medier upprätthåller dessa stereotypa skildringar av muslimer och förmodade muslimer. Detta undersöks genom att studera hur den misstänkte gärningspersonen i det så kallade Boliden-fallet framställs av medier och vidare hur det kan förstås genom de teoretiska begreppen stigmatisering och andrafiering. Materialet till studien består av artiklar publicerade mellan den 18 november och 6 december 2015 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Norran och Västerbottens-Kuriren. Artiklarna undersöktes genom en tematisk analys där tre huvudteman identifierades (1) misstänkliggörandet av mannen och misstänkliggörandet av muslimer (2) hotet mot Sverige och (3) säkerhetspolisen och mediernas roll. Resultaten av studien visar att mannen i Boliden-fallet initialt beskrivs av medierna genom etnicitet och som ett hot mot Sverige och utan bekräftade uppgifter stämplas han som en sympatisör till terrororganisationen IS. Studiens slutsats är att medierna har en betydande roll för rekonstruerandet av maktordningen i samhället då individer och grupper utanför normen stereotypiseras. Mediernas gestaltning av Boliden-fallet visar hur de skapar en falsk förståelse för terrorism och hur det kan leda till att muslimer och förmodade muslimer stereotypiseras av allmänheten.

The aim of this study was to investigate young men's experiences of being stopped by the Stockholm police in two marginalized areas in Stockholm. The study had a special focus on the experience of ethnicized location profiling, which became relevant in connection with the new law on inspection zones. To achieve the study's goals, a qualitative research method was used as the empirical evidence was based on six interviews with men who gave an account of their experiences and perspectives of marginalized communities. The empirical work has been analyzed using stigma theory, territorial stigma and labeling theory. The results showed that the men had gone through similar experiences during their conversations with the police, where the police's frequent interest was based on the men's ethnicity, appearance and area of ​​residence. The men highlighted that this had an impact on the police's treatment, as the men felt that the police saw them as criminals and treated them differently from ethnic Swedes. Based on the men's previous experiences, they assumed that the inspection zones would worsen the image of marginalized communities and affect the living situation of the individuals of the community. Where there was a risk that the zones contribute to the stopping of innocents and that ethnic and geographic profiling increases.

The aim of this study is to gain an insight of which views young non-white males have of the Stockholm police and what sort of treatment they receive from the police in their residential areas. The study is based on a qualitative research method that was based on ten individual interviews with young non-white males between the ages of 16–19. All the participants in the study were of sub-saharan African and Middle Eastern descent and resided in the same socially segregated area in Stockholm. Four themes were identified during the study, namely: young non-white male’s views of the police, young non-white male’s experiences with the police, young non-white male’s trust in the police and lastly the impact of attire on police treatments. Furthermore, the results have been analyzed with the help of previous research, theoretical frameworks such as stamping theory and stigma, and concepts such as structural discrimination and racism. The results in these studies showed that young non-white males have a skewed view of the police and a low confidence in the police and the work they perform. The negative view of the police is based on the fact that the young non-white males have had previous experiences of negative police treatments and believe that their skin color, appearance, and residential areas are in fact the reason for the police stops. This result in connection with the descriptions of racial profiling has its similarities as the concept is about people getting treated differently due to their race/ethnicity.