Den rådande klimatdebatten har resulterat i att människor ställer högre krav på företag i att inte enbart vara vinstdrivande utan även fokusera på vad företag kan göra för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtidigt som det ställs högre krav på företagen i att agera hållbart, existerar även en utmaning för företag i Sverige att attrahera framtida arbetskraft, som nu utgörs av Generation Z. Företags agerande inom hållbarhetsaspekter har visats ha en positiv relation för företags attraktivitet. Det leder fram till syftet för denna studie som är att beskriva Generation Z:s uppfattning om företags attraktivitet utifrån ekonomiska, sociala och miljöaspekter. Studien präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, med en deduktiv ansats utifrån teorierna Corporate Social Responsibility och extern Employer Branding samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av Generation Z’s studerande på Jönköping University. Insamling av empiri utförs genom en skrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som tillhör Generation Z och är studerande i fjärde till sjätte terminen på Jönköping University. Insamlad empiri analyserar genom en tematisk analysprocess med kategorier utifrån de valda teorierna extern Employer Branding samt tre aspekter av Coraporate Social Responsibility som kan påverka ett företags attraktivitet. Genom resultat och analys framkommer olika faktorer inom de tre aspekterna som uppfattas skapa attraktivitet för ett företag för Generation Z. Där Generation Z uppfattar företags externa Employer Branding genom att visa arbetet inom hållbarhetsaspekterna som attraktivt för ett företag.

Att vara attraktiv som arbetsgivare på arbetsmarknaden är något som med tiden har blivit allt viktigare i och med den globaliserade arbetsmarknaden. Detta attraktivitetsarbete drivs till stor del av de chefer närmast organisationens kärnverksamhet – enhetscheferna. Då dessa sitter på positioner nära verksamheterna finns det en ökad risk för upplevelsen av rollkonflikter. Att undersöka hur upplevelsen av attraktivitet i förhållande till upplevelsen av rollkonflikt i arbetet samspelar, hos dem som befinner sig i mitten av organisationen, är något som inte tidigare har forskats på. Därav denna studies vetenskapliga relevans. Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en kommun i Västsverige upplever arbetsgivarens attraktivitet. Dessutom är syftet att undersöka hur enhetschefernas roll som både arbetstagare och arbetsgivare upplevs samspela av dem utifrån arbetet med attraktivitet. Metoden som har tillämpats för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att enhetschefernas upplevelse av kommunens attraktivitet som arbetsgivare generellt var god då det fanns en tillitsbaserad styrning inom organisationen, tydliga arbetskrav, rimlig arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Dock visade resultatet att upplevelsen av kommunens attraktivitet hade påverkats negativt till följd av coronapandemin, men framförallt av införandet av insatsen Heltid som norm. Detta då de ovan fyra faktorerna, som annars upplevdes finnas inom organisationen och som var attraktivt, hade förändrats till det sämre. Vidare visade studiens resultat att enhetscheferna upplevde att samspelet mellan deras roll som både arbetstagare och arbetsgivare regelbundet upplevdes svåra att förena. Denna upplevelse av rollkonflikter hos enhetscheferna hänvisades i synnerhet till Heltid som norm då denna insats var svår för samtliga enhetschefer att företräda gentemot sina medarbetare då de själva inte ansåg sig kunna stå bakom den.

Purpose: This is a report about urban planning and specifically on passages with lost spaces. The report aims to analyze and evaluate a walking-/cycling-/exercise-path in the middle of Jönköping from an attractiveness perspective. The area should be able to provide inspiration and guidance in the renovation and development of other similar routes around Sweden. The aim of the report is to create a proposal on how the existing path in Jönköping can be improved, by adding a new attractive function to it and. Method: The methods chosen for this study is a combination of interviews, observations, literature studies and document analysis. Interviews have been conducted together with the public to get a picture of how the path is being used today, but also with experts within the subject to gain a broader knowledge on how a path should be formed. The observations were made by counting the numbers of people using the path to support the document analysis. The literature study was the most basic of the report and resulted in a broad knowledge of the important parts of the path and what to consider when designing a walking-/cycling-/exercise-path. Findings: The study resulted in creating a detail in the form of a wooden deck to improve and increase the social function of the path. As the path is close to Jönköping University and has a fantastic view over the lake, more seating areas were created and a more protected environment against the busy road that runs along the entire route. A clear separation and division between different speeds has been considered and applied in the results. To make the place more appealing a variation of vegetation and lightning were also implemented to the path. Implications: Through careful analysis from interviews, observations, literature study and document analysis, the report concludes with the preparation of a proposal on how the path can be designed for future use. The most basic conclusions of the study were: A clear and a good separation contributes to a more safe and secure environment.  Lighting is one of the most important aspects to think of when planning for a more safety place.  Having more functions can have an impact and create a more appealing and vibrant place. Limitations: The report will not consider all the factors on how a path can be more attractive, but the work will focus on an attractive environment from three different perspectives, which is safety and security, aesthetics and functionality.The report's main research strategy will be qualitative but will also be combined with some quantitative approaches. Most of the authors' data will be collected through qualitative interviews with the people using the path but also interviews with educated urban planners and with architects and within the field. There is also a quantitative aspect in the data collection and the route will be analyzed based on observations and statistics from the municipality.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka huruvida anställdas attityder till arbetsgivares attraktivitet skiljer sig åt med avseende på bakgrundsegenskaper som generationstillhörighet (X och Y) och könsroller (kvinnor och män) bland anställda som verkar inom ramen för universitetets stödfunktioner på ett medelstort universitet i Sverige. I studien avsågs även att undersöka hur prioritering gällande värdena socialt värde, ekonomiskt värde, utvecklingsvärde, intressevärde och tillämpningsvärde såg ut. I studien användes kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Totalt medverkade 120 anställda, varav 73 kvinnor och 47 män, med en spridning mellan födelseåren 1965 och 1995. Vid insamling av data användes Employer Attractiveness Scale (EmpAt) utvecklad av Berthon et al. (2005). Insamlad data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar gällande könsroll och generationstillhörighet. Även Bonferronis korrigering utfördes. Analysresultatet visade att det inte fanns några signifikanta generations- eller könsrelaterade skillnader. Den beskrivande statistiken gällande rangordning av värdena visade att socialt värde hade det högsta medelvärdet av samtliga värden, följt av intressevärde, ekonomiskt värde, tillämpningsvärde samt utvecklingsvärde som värderades lägst.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka och mäta människors attityder till två olika solsemester-orter, och sedan kolla vilka semiotiska resurser, samt om personliga faktorer som kön och ålder kan påverka hur attraktiva de upplevs. Ämnet är relevant för att se vilka semiotiska resurser som är attraktiva i reklambilder, detta är viktigt för att förstå och skapa budskap som är tilltalande inom reklam och visuell kommunikation. Metod och material: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ semiotisk bildanalys och en kvantitativ enkätundersökning för att ta reda på vad som gör reklambilder attraktiva. Här har vi använt 2 olika solsemester orter som stimuli material för respondenterna, svaren är kopplade till våran bildanalys. Huvudresultat: Studiens resultat visar att de olika semiotiska resurserna är olika attraktiva, men vi hittade inga tydliga kopplingar mellan kön och ålder till resultatet. Vi har också sett hur viktigt det är med modalitetsmarkörer och färg för att påverka människors attityder till reklambilder. Vi har fått en bra grund i vad människor ser som attraktivt i resereklam för solsemester.

Studien avser att undersöka civilanställdas interna kompetensutveckling inom Försvarsmakten där syftet är att få en inblick och förståelse för deras utbildningssituation. Studiens frågeställningar fokuserar på förekomst och upplevelse av utbildningar samt på civilanställdas utvecklingsmöjligheter och hur dessa kan påverka Försvarsmaktens interna attraktivitet. För att undersöka studiens problemområde kommer en intervjustudie tillämpas. Intervjustudiens urval består av sju civilanställda som både planerar och utvecklar utbildningar samt har genomfört utbildningar inom Försvarsmakten. Studiens resultat tyder på att utbildningsmöjligheterna är mycket goda för Försvarsmaktens civilanställda. Däremot missgynnas till viss del civilanställda vad gäller karriärvägar och utbud av utbildningar i jämförelse med militärt anställda. Studiens slutsats är att de utbildningsmöjligheter som Försvarsmakten erbjuder är avgörande för den interna attraktiviteten. Möjlighet till utveckling och utbildning är primära anledningar till varför civil personal stannar inom organisationen. Praktiska implikationer till Försvarsmakten är att prioritera civilanställda och tydliggöra deras utvecklingsmöjligheter ytterligare.

Kommuner i Sverige har genom det kommunala självstyret möjlighet att själva styra över hur deska fördela sina resurser och definiera målsättningar. Kommunens uppgift att erbjuda godalevnadsförhållanden och tjänster till sina medborgare finansieras av skatteintäkter från arbetstagare som sysselsätts i offentlig verksamhet och näringsliv med produktion av varor och tjänster.Kommunens möjlighet att fritt organisera arbetet med att skapa tillväxt och framstå som enattraktiv kommun för existerande och potentiella medborgare, samt att utveckla och locka till sig näringslivsaktörer utmanar strateger, byråkrater och planläggare. Hur kommunen gör sig attraktiv och vilka verktyg den använder sig av är olika, beroende på vilka förutsättningar, drivkrafter och ambitioner den har.Denna studie undersöker Varbergs kommuns strategier och operativa initiativ för samverkanmed näringslivsutvecklande aktörer för att skapa attraktivitet för näringslivet. Genom kvalitativ metod, intervjuer, dokumentanalys samt en tematisk analys har Varbergs kommun studerats, beträffande hur de väljer att organisera sig i samverkan med näringslivsutvecklande aktörer för att skapa tillväxt. Vilka verktyg och strategier som kommer till användning för att skapa attraktivitet och vilka utmaningar som identifieras av aktörer presenteras med bakgrund i vår empiri.Resultatet visar att Varbergs kommun arbetar med att göra sig tillgängliga för näringslivet på ett sätt som finner stöd i teori och tidigare forskning. Flertalet informanter noterar en positiv och tydlig omställning i hur kommunen arbetar internt såväl som externt mednäringslivsutvecklande aktörer. / Municipalities in Sweden have broad powers to decide for themselves how they prefer to carry out their responsibilities, what goals they define, and how they use their resources. The municipality's responsibility of offering good living conditions and services to its citizens is financed by tax revenue from employees in public services and businesses generating production of goods and services.The municipality's ability to freely organize work to create growth and appear as an attractive municipality for existing and potential citizens, and to develop and attract business partakers challenges strategists, bureaucrats and planners. How the municipality can make itself attractive and what tools they use are different depending on its pre-conditions, advantages and ambitions.This study examines Varberg municipality's strategies and operational initiatives for cooperation with partakers to create attractiveness for business trade and industry. Through qualitative methodology, interviews, document analysis and a thematic analysis, we’ve studied how the municipality of Varberg chooses to organize services and functions in cooperation with business partakers, to create growth. Tools and strategies used to create attractiveness and challenges identified by interviewees are presented, based on the collected empirical data.The municipality of Varberg is working to make itself available to trade and industry in a manner supported by theory and previous research, where a strategy of collaboration to create attractiveness for business has been implemented within the municipality. Our interviewees express they experience change in how the municipality works internally as well as how they interact with business development partakers.

Vår framtid står inför stora utmaningar som behöver lösas för att vår vidare existens ska kunna fortsätta. Mänsklig påverkning på jorden har uppnått globala mått på grund av vårt sätt att leva och utnyttja naturresurser utan större konsekvenstänkande. Människans strävan efter att leva alltmer bekvämt och rikt har lett till urbanisering och teknisk progress som har skapat resursslukande hjälpmedel som transport. Stadsplaneringen har under den senaste delen av modern historia tagit en ny vändning och städerna har blivit alltmer anpassade efter våra fordon, vilket påverkar den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten negativt. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av tidigare forskning hitta lösningar som skulle kunna omvandla bilanpassade städer till mer promenad- och cykelvänliga städer. Arbetet tillämpas i staden Borlänge som ligger i Dalarna och har präglats starkt av bilismens utveckling. Det viktiga med arbetet är att lyfta fram lösningar som kan användas även i andra städer oavsett geografisk placering eller storlek. Den granskade litteraturen har skapat ett detaljerat och övergripande underlag för att kunna möjliggöra vidare arbete med framtagning av åtgärder som kan lösa studiens syfte. Litteraturen har valts ut efter relevans för ämnet samhällsplanering för att kunna redovisa liknande inriktning på kunskaper vilket har gjort texten mer sammanhängande. Den största delen av litteraturen är vetenskapliga artiklar och böcker. Arbetet har utfört med hjälp av platsinventering som hjälpte till att upptäcka olika egenskaper i den befintliga miljön och val av två gång- och cykelstråk för framtagning av gestaltningsförslag. Tidigare forskning har skapat grund för de åtgärder som har presenterats i form av gestaltningsförslag. / Our immediate future faces major challenges that need to be solved to continue our existence. Human impact on the Earth has reached global proportions due to our way of living and exploiting natural resources without much consequence. The human quest to live more comfortably and abundantly has led to urbanization and technological progress that has created resource-consuming tools such as transport. In the last part of modern history, urban planning has taken a new turn and cities have become increasingly adapted to our vehicles, negatively affecting social, economic, and ecological sustainability. This thesis aims to use previous research to find solutions that could transform car-adapted cities into more walking and cycling-friendly cities. The work is applied in the city of Borlänge, which is in Dalarna and has been strongly characterized by the development of automobilism. The importance of the work is to highlight solutions that can also be used in other cities regardless of geographical location or size. The reviewed literature has created a detailed and comprehensive basis to enable further work with the development of measures that can solve the purpose of the study. The literature has been selected according to relevance to the subject of urban planning to present a similar focus of knowledge, which has made the text more coherent. Most of the literature is scientific articles and books. The work has been carried out with the help of a place inventory that helped to discover various characteristics of the existing environment and the selection of two pedestrian and bicycle paths for the development of design proposals. Previous research has provided the basis for the measures presented in the form of design proposals.

Stadskärnan som handelsplats möter fler och fler utmaningar i och med ökad konkurrens från e-handeln och externa köpcentrum. Detta leder till att stadskärnan blir mindre attraktiv som plats att vistas på, och därigenom förlorar den sin position som mötesplats. Det faktum att färre vistas i stadens centrum leder således till att den sociala hållbarheten i staden som helhet blir lidande. Eskilstunas stadskärna är ett tydligt exempel på detta fenomen där butikerna står tomma då de konkurrerats ut, ett fenomen som i medier ofta benämns som “centrumdöden”. Denna uppsats innehåller en fallstudie på Eskilstunas stadskärna för att undersöka anledningarna bakom att detta fenomen sker i staden, konsekvenserna av det, samt hur Eskilstuna kommun arbetar för att möta stadskärnans behov av besökande för att skapa mötesplatser och bidra till social hållbarhet. Tidigare forskning visar att social hållbarhet skapas genom bland annat sociala nätverk, integration, social interaktion och gemenskap, vilket Eskilstunas stadskärna i viss mån kan bedömas sakna idag. Denna uppsats undersöker genom en dokumentanalys av plandokument, samt genom kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar inom stadsutveckling och näringslivet, hur de omvandlingsprojekt kommunen planerar för i stadskärnan kan skapa en levande stadskärna, mötesplatser och genom detta även bidra till social hållbarhet. Efter analys av det empiriska materialet och diskussion i samband med tidigare forskning framgår det tydligt att Eskilstunas stadskärna är i behov av förändring för att fortsatt fungera väl som social mötesplats. Detta vill kommunen göra genom omvandlingsprojekt, vilket även respondenterna anser kan stärka stadskärnan som mötesplats. Genom att skapa nya etableringar och attraktionskraft i stadskärnan, genom exempelvis fler restauranger, ett nytt kongress- och kulturhus, ett kulturstråk, och ett nytt bibliotek, kan näringslivsidkare gynnas av att bedriva verksamhet i centrum, samtidigt som stadens invånare vill besöka och nyttja det som stadskärnan har att erbjuda. På detta sätt kan de omvandlingsprojekt kommunen planerar för, bidra till en levande stadskärna, fler mötesplatser, och genom detta även social hållbarhet i Eskilstuna stad som helhet.

Detta examensarbete kommer behandla hur den skånska regionala planeringen ter sig utifrån ett rättviseperspektiv presenterat av Susan Fainstein, om utfallet av Region Skåne planering kan uppfattas som rättvis och om hela regionen verkligen får ta del av de satsningar som genomförs. I dagsläget kan man se ett mönster av att de stora satsningar som kommer regionen till dels är främst fokuserade runt regionens tänkta tillväxtmotorer, dessa är Malmö, Lund, Helsingborg och en samlad front med Hässleholm och Kristianstad i regionens nordöstra hörn. Listan av tillväxtmotorer kan även i Region Skånes dokument uppfattas som en tänkt hierarki där Malmö och Lund i täten får fördel i tävlingen inom attraktivitet och konkurrens. Men med ett fokus på dessa orter kan man fråga sig hur de orter som inte har fått någon titel tilldelad av Region Skåne ska förhålla sig till den regionala planeringen. / This bachelor’s thesis will deal with how the regional planning in Skåne looks from a fairness perspective presented by Susan Fainstein, whether the outcome of Region Skåne planning can be perceived as fair and whether the entire region can really take part in the investments that are implemented. At present, one can see a pattern that the large investments that come to the region are mainly focused around the region's intended growth engines, these being Malmö, Lund, Helsingborg and a united front with Hässleholm and Kristianstad in the region's north-eastern corner. The list of growth engines can also be seen in Region Skåne documents as an intended hierarchy in which Malmö and Lund take the lead in the competition in attractiveness and competition. But with a focus on these locations, one might wonder how those resorts that have not been awarded a title by Region Skåne should relate to the regional planning.