Syftet med den aktuella studien var att undersöka huruvida anställdas attityder till arbetsgivares attraktivitet skiljer sig åt med avseende på bakgrundsegenskaper som generationstillhörighet (X och Y) och könsroller (kvinnor och män) bland anställda som verkar inom ramen för universitetets stödfunktioner på ett medelstort universitet i Sverige. I studien avsågs även att undersöka hur prioritering gällande värdena socialt värde, ekonomiskt värde, utvecklingsvärde, intressevärde och tillämpningsvärde såg ut. I studien användes kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Totalt medverkade 120 anställda, varav 73 kvinnor och 47 män, med en spridning mellan födelseåren 1965 och 1995. Vid insamling av data användes Employer Attractiveness Scale (EmpAt) utvecklad av Berthon et al. (2005). Insamlad data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar gällande könsroll och generationstillhörighet. Även Bonferronis korrigering utfördes. Analysresultatet visade att det inte fanns några signifikanta generations- eller könsrelaterade skillnader. Den beskrivande statistiken gällande rangordning av värdena visade att socialt värde hade det högsta medelvärdet av samtliga värden, följt av intressevärde, ekonomiskt värde, tillämpningsvärde samt utvecklingsvärde som värderades lägst.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan. / Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.

There exists a huge amount of quantitative research about organizational commitment, the psychological contract and its relevance for retention. We do, however notice a lack of qualitative research when it comes to commitment, the psychological contract and how different factors cooperate to achieve retention. Because of this, we would like to highlight the expectations employees have as well as which factors that make them committed to their organization, using a qualitative method. Through 15 semi-structured interviews with managers at IKEA Kalmar, we tried to identify what matters most för their wish to stay. We made the decision based on the assumption that managers will provide better inputs for our purpose thanks to a better insight regards to longer employment. One interview was held with the HR manager to provide the study with the organization's perspective. This study shows that professional and personal development and the work with employer branding and culture develop commitment and are a part of the psychological contract and important for managers’ willingness to stay. We also noticed that employee development is a part of the organization's culture, and that the factors cooperate to increase retention. These factors are important to uphold, as this study shows that they can increase over time in relevance, and continually affects commitment. We have also seen that what most affects retention in this context is the emotional bond between employee and organization, affective commitment. / Det finns stora mängder forskning om organizational commitment, det psykologiska kontraktet och dess relevans för anställdas önskan att stanna i en organisation av kvantitativ karaktär. Dock återfinns det en avsaknad av kvalitativ forskning ifråga om vad det är som har betydelse för att man vill stanna i en organisation i ljuset av organizational commitment, det psykologiska kontraktet och hur olika faktorer samspelar till det. Därför ville vi med en kvalitativ studie belysa vilka förväntningar anställda har och vilka faktorer som gör anställda committed till deras organisation. Vi genomförde 15 semistrukturerade intervjuer på IKEA Kalmar där chefer fick beskriva deras upplevelser och tankar kring vad som hade betydelse för att de ville stanna. Vi valde att fokusera på grupp- och avdelningschefer då IKEA är känt för sin internrekrytering och då vi ansåg att dessa är väl insatta i organisationen och har en bra erfarenhet då de har arbetat där en längre tid. En utav intervjuerna gjordes med en HRchef för att få organisationens perspektiv på varför anställda stannar och hur de arbetar med att behålla dem. Studien visar att kompetens- och karriärutveckling och arbetet med employer branding och organisationskultur, utvecklar commitment och ses som en del av det psykologiska kontraktet och har betydelse för chefernas vilja att stanna. Vi har även sett att aspekter såsom utveckling som har betydelse, inkluderas i organisationskulturen. Resultatet visar på att kompetens- och karriärutveckling och employer branding samverkar till viljan att stanna. Studien visar också på att de betydelsefulla aspekterna är viktiga att upprätthålla då de ökar i betydelse över tid och att commitment utvecklas över tid. Vi har också sett att det som mest förklarar att man vill stanna är att man känner ett känslomässigt band, affective commitment, till organisationen.

Bakgrund: Employer branding har blivit ett alltmer aktuellt fenomen i den föränderliga värld vi lever i. Det kan ses som ett verktyg för att både rekrytera och behålla anställda. Organisationer behöver ständigt anpassa sina employer branding strategier efter nuvarande förutsättningar, och modifieringar kan behöva göras för att en organisation ska kunna behålla nuvarande anställda. Syfte: Vår studie avser förklara modifiering av employer branding strategier i relation till interna och externa faktorer, i syfte att behålla anställda. Metod: Studien innehar en induktiv ansats där rollen av teori inte lagt grunden. För att förklara modifiering av employer branding strategier och vilka externa och interna faktorer som spelar in, har en fallstudie genomförts med sju informanter. Studien utgår ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med både HR-personer och medarbetare inom den valda organisationen. I studien genomförs en tematisk analys för att förstå vilka interna och externa faktorer som påverkar modifiering av employer branding strategier. Slutsats: Studiens resultat förklarar modifiering av employer branding strategier i relation till interna och externa faktorer, både baserat på HR och de anställdas syn. Utifrån resultat och analys har en modelltagits fram som illustrerar samspelet mellan interna och externa faktorer och hur dessa resulterar i modifiering av employer brandig strategier. En slutsats som kan dras är att samspelet mellan interna och externa faktorer är avgörande för en effektiv och hållbar modifiering som i sin tur gör att organisationer lyckas behålla anställda. / Background: Employer branding has become an increasingly well-known phenomenon in the changing world we live in. It can be seen as a tool for both recruiting and retaining employees. Organizations need to constantly adapt their employer branding strategies to current conditions, and modifications may need to be made to enable an organization to retain current employees. Purpose: Our study intends to explain the modification of employer branding strategies in relation to internal and external factors, in order to retain employees. Method: The study has an inductive approach where the role of theory has not laid the foundation. To explain how organizations modify employer branding strategies and which external and internal factors come into play, a case study was conducted with seven informants. The study is based on qualitative semi-structured interviews with both HR-people and employees within the chosen organization. The study conducts a thematic analysis to understand which internal and external factors influence the modification of the employer branding strategies. Conclusion: The results of the study explain the modification of employer branding strategies in relation to internal and external factors, both based on HR and the employees' opinions. Based on results and analysis, a model has been developed that illustrates the interplay between internal and external factors and how these result in modification of the employer branding strategies. A conclusion that can be drawn is that the interplay between internal and external factors is crucial for an effective and sustainable modification which in turn means that organizations succeed in retaining employees.