The municipality of Örnsköldsvik has for a long time planned to establish a culture house in the centrum area. An investigation was started during the spring 2017 to develop local programs and analysis of needs with the keywords; attractive, width and tip, the building should also breathe sustainable construction. These factors were one of the reasons why the interest was raised to investigate how an attractive and public passive house can be designed. The study focuses to develop conceptual architectural drawings and recommended building techniques for passive house. During the investigation have a quantity of places in Örnsköldsvik been appointed as potential for the planned culture house, the property Örnsköldsvik 8:27 was one of them. The location is centrally placed in the urban city of Örnsköldsvik, with walking distance to the travel center, the big square, trade and green areas. The urban analysis provides opportunities for the building to connect to existing paths, utilize the south and create social and attractive environments. In the theoretical studies of sustainable construction and passive houses, it is stated that building in the future is going to be on stricter terms, focus on human needs and quality of life, as well resource management should be adapted to circular flows. In the case of passive houses should the passive solar radiation be optimized trough the orientation of the building to south and the building form has an airtight construction. Solutions in the form of energy efficient windows, entrance doors and ventilation with heat recovery are important components for a complete passive house. Four reference projects are studied, two of them are public passive houses and two are culture houses, these provide good examples of how it can be realized. Attractiveness is difficult to define in terms of building design and thus a semantic environmental description is carried out to get an idea of what attractiveness is for a group of people in Örnsköldsvik. The survey shows that the building should be open, light, friendly and safe, as well giving an impression of neutrality between the word pairs masculine/feminine and homogeneous/chaotic. The result shows that there is potential to constructing an attractive passive house as a public building, as long continuous quality controls and god design during the construction process are taking place. However, it became evident that the culture house is a complex building that requires consideration for all premises to meet the need for the building, to remain the functional and attractive meeting place for all people. / Örnsköldsviks kommun har under en längre tid planerat att etablera ett kulturhus i centralorten. En förundersökning startades under våren 2017 för att ta fram lokalprogram och behovsanalyser med nyckelorden attraktivitet, bredd och spets, samt att byggnaden ska andas hållbart byggande. Det var en anledning till att intresset väcktes av att undersöka hur ett attraktivt och offentligt passivhus kan utformas. Studien fokuserar på att ta fram konceptuella A-ritningar och rekommendationer rörande byggnadsteknik för passivhus. Under den pågående förundersökningen har ett antal platser i Örnsköldsviks centrum utsetts som potentiella för det planerade kulturhuset, fastigheten Örnsköldsvik 8:27 var en av dem. Platsen är centralt belägen i Örnsköldsviks stadskärna med gångavstånd till bland annat resecentrum, Stora torget, handel och grönområde. Platsanalysen tar upp möjligheter över hur byggnaden kan koppla till befintliga stråk, utnyttja söderläget och skapa sociala och attraktiva miljöer. Vid teoretiska studier av hållbart byggande och passivhus konstateras att byggverksamhet i framtiden ska ske på striktare villkor, människans behov och livskvalitet ska vara i fokus, samt hushållning av resurser ska anpassas efter cirkulära flöden. När det gäller passivhus bör den passiva solinstrålningen optimeras genom väderstrecksorientering av huskroppen och att byggnadsformen erhåller ett tätt klimatskal. Lösningar i form av energieffektiva fönster, entréslussar och ventilation med värmeåtervinning är en del av pusselbitarna till ett fungerande passivhus. Fyra referensprojekt studeras, varav två är offentliga passivhus och två är befintliga kulturhus, dessa ger goda exempel på hur det kan realiseras. Attraktivitet är svårt att definiera när det gäller byggnadsutformning och därmed genomförs en semantisk miljöbeskrivning för att få en uppfattning kring vad attraktivitet är för en grupp människor i Örnsköldsvik. Enkätundersökningen visar bland annat att byggnaden ska vara öppen, ljus, vänlig och trygg, samt ge ett neutralt intryck mellan ordparen maskulin/feminin och enhetligt/kaotiskt. Resultatet visar att det finns potential att uppföra ett attraktivt passivhus som offentlig byggnad, så länge det sker kontinuerliga kvalitetskontroller och bra projektering under hela byggprocessen. Det blev dock tydligt att ett kulturhus är en komplex byggnad som kräver bra planering gällande samtliga lokaler för att uppfylla behovet med att byggnaden förblir en funktionell och attraktiv mötesplats för alla.

Attraktivitet är ett begrepp som tillskrivs definitionen “[något] som kan locka många, tilldragande“. Men att definiera begreppet inom stadsplanering är inte lika enkelt. Detta leder till oklarheter och konflikter vad som faktiskt åsyftas när begreppet används. Vi lutar oss mot hur begreppet användas i planingessammang med även tidigare forskning för att se denna problematik. Därför behövs en förståelse av vad begreppet attraktivitet innebär. Därför ställs frågorna:Vad är fenomenet attraktivitet?Hur kan tolkningen av detta fenomen påverka vad stadsplaneringen gör?I och med detta breda fokus benämner vi attraktivitet som ett fenomen. Den första frågan kommer besvaras med fenomenologisk metod den andra kommer analyseras med en urbankritisk ingång. Vi har valt fenomenologiska intervjuer som metod för empiriinhämtandet.Den första frågan besvaras enligt följande: fenomenet är subjektivt men att det finns en “objektiv” sida av det. Vidare bekräftas en problematik med att begreppet definieras olika vilket skapar problem. Ofta definieras inte begreppet och uppsatsen pekar på vikten av att definiera begreppet och att det är viktigt att samarbeta. Tillslut definieras fem parametrar som är av vikt när en attraktiv stad ska planeras. Detta konkretiseras under fem teman. Det första är Attraktiva attribut i staden med parametrarna arkitektur och utformning, funktioner och målpunkter, tillgänglighet och transport, sociala och psykologiska aspekter. Resterande fyra är Människor är olika (och lika), I behov av definition, Samhällets förutsättningar samt Arbetssätt. Den urbankritiska analysen grundar sig i den fenomenologiska, tolkar denna och reflekterar kring vad denna stadsplanering gör, och besvarar därmed den andra frågan. Analysen tar upp viljan att attrahera, där en attraktiv stad är viktig för att locka personer och företag. Efter detta presenteras ett antal konsekvenser detta kan ge. Även stadens utformning är viktig i förmågan att attrahera; således är det stort fokus på att denna förbättrar bilden av staden. Analysen konstaterar även denna att begreppet är subjektivt genom begreppet flytande signifikant: men reflekterar sedan vidare om att det kan övergå i en hegemoni och att stadsplaneringen kan bli depolitiserad. I en avslutande reflektion diskuteras hur vi som stadsplanerare kan vara en del i planeringen för en attraktiv stad och där det är viktigt att inte låta stadsplaneringen bli just hegemonisk eller depolitiserad.

Attraktivitet ses idag som en viktig del för regioner och kommuners överlevnad och konkurrenskraftighet, något som har väckt vårt intresse för detta ämne. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur attraktivitet som utvecklingsideal behandlas i Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Vidare är syftet att införskaffa en fördjupad kunskap i hur det offentliga rummet kan komma att påverkas om Karlstads kommuns kommunala planer och visioner präglas av utvecklingsidealet attraktivitet. Uppsatsen har utgått från två frågeställningar vilka är: Hur behandlar Karlstads kommun attraktivitet i sina kommunala dokument gällande utvecklingen av stadskärnan? samt Vilka blir effekterna på det offentliga rummet och dess funktion om stadsutvecklingen i Karlstads kommun eftersträvar attraktivitet? Det teoretiska ramverket utgörs av forskning som behandlar offentliga rum, stadskärnan, regionalpolitik, tillväxt och attraktivitet, vilket är utgångspunkten för studien. Uppsatsen har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och kvalitativt förhållningssätt, där en diskursanalys har genomförts av Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Utifrån det metodologiska förhållningssättet utgjordes därmed empirin av fyra kommunala dokument, Översiktsplan 2012, Stadsdelsvision för Tingvallastaden, Strategisk plan mars 2020 samt Framtidens stad. I studiens slutsats har vi kommit fram till att attraktivitet som begrepp används mycket generellt gällande stadskärnans utveckling, Karlstads kommuns generella användning av attraktivitet leder till att begreppet får en tunn betydelse och även riskerar att inverka på stadens offentliga rum negativt.

Sedan modernismen alltmer tog fart på 1960-talet har bilens framkomlighet haft en högre prioritet i stadsplaneringen jämfört med de gående i våra samhällen. Sedan millennieskiftet har prioriteringen successivt förändrats och idag är det i svenska kommuner tydligt att fotgängare prioriteras allt högre än de tidigare gjort. I första hand bör planeringen idag sträva efter att skapa en god transportinfrastruktur för fotgängare, framför biltrafikens behov och detta görs genom att skapa rätt förutsättningar för en god framkomlighet, säkerhet och trygghet samt attraktivitet på stadens gator, det vill säga en god walkability. Kunskapen om hur det ska genomföras finns det dock brister i. Syftet med uppsatsen är att undersöka gatornas framkomlighet, säkerhet och trygghet runt kvarteret Vågskålen i Eskilstuna. Därtill avser vi att undersöka hur gatorna uppfattas av gående i termer av gatornas attraktivitet för transporter till fots, promenader samt vistelse. Studien grundas i kvalitativa observationsstudier med kvantitativa inslag som kompletteras med en enkätundersökning. Studiens resultat visar att det är många faktorer som påverkar walkability och hur människor ser på gaturummet. Faktorer som påverkar är; beläggningen, barriärer, trängsel, biltrafik, aktiviteter, upplevelser, gestaltning, belysning, passiv övervakning och komfort på gatan. Det som är viktigt för de som går och vistas på gatorna är till stor del samma faktorer som belyses av forskare som viktiga för en god walkability.

Denna studie handlar om hur karaktärsdesign används i spel och annan media för att väcka känslor i åskådaren. Studien fokuserar på vad som får en karaktär att upplevas som ond eller god. Fokus ligger även i hur attraktivitet påverkar hur karaktärens moral upplevs. En undersökning gjordes därför med 8 illustrationer där 40 medverkande svarade på frågor om dem och 5 av de medverkande intervjuades även efteråt. Resultaten av studien visar hur olika attribut inom karaktärsdesign kan användas på olika sätt för att en karaktär ska framföra en viss känsla. Exempelvis visar studien att kroppsspråk och klädedräkt ha en större påverkan på om en karaktär upplevs som ond eller god medan färg och form skapade ett starkt första intryck. Studien visar även att medverkande inte själva anser att attraktivitet spelar någon större roll i hur de upplever karaktärer men i de samlade resultaten syns en koppling mellan attraktivitet och moral.

Detta examensarbete undersöker skillnader i preferens av romantiska partners i datorspel av genren RPG. Tidigare undersökningar om kvinnliga karaktärer i spel, romantiska strategier och avsaknaden av queer romans används som bakgrund i kombination med en förstudie för att skapa fem troper som kvinnliga romantiska partners i spel passar in i. Tre av dessa troper gjordes till artefakter för att utföra en enkätstudie. Resultatet visade att karaktären som ansågs vara den mest feminina och sexiga tycktes vara den attraktivaste, och karaktären med flest maskulina egenskaper visade sig vara den mest romantiskt önskvärda, samt karaktären flest hade valt om de var tvungna att välja mellan samtliga karaktärer. Framtida studier skulle med fördel undersöka om det visuella eller narrativa anses vara mer viktigt för romantiska partners i spel.

Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun hanterar en kontinuerlig befolkningsminskning, som anses medföra en regional obalans. Detta har skett genom en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet och en fallstudie. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från en litteratur- och intervjustudie, samtidigt som vi har granskat Simrishamns kommunala dokument. Arbetet grundar sig i att det finns tendenser i dagens samhälle som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som ska motverka en fortsatt befolkningsminskning samtidigt som det ska generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. I denna studie har vi utgått ifrån begreppet tillväxtstrategier som vi sedan har satt i förhållande till fallstudien över Simrishamns kommun som innehar en befolkningsminskning. Därav har vi skapat denna studies frågeställning; Vilka tillväxtstrategier har framlagts av Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?Resultaten av studien, påvisar att de generella tillväxtstrategier som har förekommit i litteraturöversikten, inte har kunnat appliceras fullt ut på Simrishamns kommun eftersom kommunens tillväxtstrategier inte har fokus på att skapa en befolkningsökning. Istället jobbar Simrishamns kommun med att förbättra och förstärka dagens förutsättningar vilket ska generera en starkare attraktionskraft, tillväxt kommer på köpet.Nyckelord: tillväxtstrategi, befolkningsminskning, krympande städer, attraktivitet, regionförstoring / The purpose of this qualitative study has been to see what type of strategies are being used by a Swedish rural municipality that faces a continuing depopulation, which is considered to cause a regional disparity. We have based our thesis upon reviewings of literature, interviews and municipal documents. The work is based on the fact that there are trends in today's society that indicate that most of Sweden's municipalities have a declining population. This is most pronounced in Sweden's smaller municipalities and rural areas, which are increasingly depopulated by both people and businesses who are moving to larger cities. Politicians and municipalities response is to develop strategies that will counteract a continued reduction in population while generating a population increase in order to further advance the municipality. The study is originated from the concept of growth strategies, which we have then put in relation to the case study of Simrishamn municipality which has a population decrease. Hence, we have created this study's question; What growth strategies have been put forward by the municipality of Simrishamn for managing population decrease and why?The results of the study show that the general growth strategies found in the literature review, could not be fully applied to the municipality of Simrishamn, since the municipality's growth strategies do not focus on creating a population increase. Instead, the municipality of Simrishamn is working to improve and strengthen today's conditions, which will generate a stronger attractiveness, growth follows.Key words; growth strategy, population reduction, shrinking cities, attractiveness, regional enlargement

Syftet med vår studie var att undersöka hur Nyhamnen planeras för att inkludera allamedborgare. Vi ville även undersöka hur attraktivitet definieras av planerare vid nya stadsdelar i Malmö. Detta har vi undersökt genom att utföra en fallstudie. Studien baserades på en innehållsanalys av plandokument och på fyra semistrukturerade intervjuer. Materialet har noggrant transkriberats och analyserats som vidare har legat till grund för vår analys. Tidigare forskning inom området “attraktivitet och inkludering i planering” har visat att det främst är markpriset som bestämmer utsträckningen av inkluderingen.Utifrån ett planerarperspektiv undersökte vi om och hur Nyhamnen beskrivs som en attraktiv stadsdel. Vidare undersökte vi även om och hur planerare har arbetat med inkluderingsfrågor vid utformningen av stadsdelen. Vårt resultat visar på att Nyhamnen, enligt Malmö Stad, kan komma att bli Malmös nya skyltfönster. Resultatet visar även att attraktiviteten grundas i läget, det vill säga närhet till kommunikation, centrum och vatten. Förutom Malmö Stads vision om ekonomisk tillväxt i staden, då en attraktiv stad utvecklas, finns också visionen om att minska den sociala segregationen som råder i staden. Vidare har vårt resultat visat på att även om det planeras för ett varierat bostadsutbud i storlek, upplåtelseform och prissättning för att nå den mångfald planerare strävar efter, kommer det attraktiva läget medföra höga markpriser och driva bostadspriserna uppåt. Fortsättningsvis har vi diskuterat om hur attraktiviteten kan komma att påverka inkluderingsfrågor, samt om det räcker för Malmöborna att bara att ha en känsla av inkludering. / The purpose of our study was to investigate how Nyhamnen is planned to include all citizens. We also wanted to investigate how attractiveness is defined by planners at new neighborhoods in Malmö. We have investigated this by conducting a case study. The study was based on a content analysis of planning documents and on four semi-structured interviews. The material has been carefully transcribed and analyzed, which has furthermore been the basis for our analysis. Previous research in the area of "attractiveness and inclusion in planning" has shown that it is primarily the land price that determines the extent of inclusion. From a planning perspective, we investigated whether and how Nyhamnen is described as an attractive neighborhood. Furthermore, we also examined whether and how planners have worked with inclusion issues when designing the district. Our result shows that Nyhamnen, according to Malmö Stad, may become Malmö's new front location. The result also shows that the attractiveness is based on the location, because of its proximity to communication center, the city and access to water. In addition to Malmö Stads's vision of economic growth in the city, when an attractive city develops, there is also the vision of reducing the social segregation that prevails in the city. The attractive situation and high cost of land will drive housing prices upwards. In the future, we have discussed how the attractiveness may affect inclusion issues, and whether it is enough for Malmö´s residents to be included in public spaces or not.

Shared Space är ett koncept som syftar till att integrera fotgängare, cyklister och bilister på en gemensam yta och beskrivs ofta som ett koncept som bidrar till ökad trafiksäkerhet och attraktiva stadsrum. Begreppet attraktiva stadsrum innefattar ett flertal olika aspekter; trivsamma platser där människor vill vistas, tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet.Denna studie baseras på en jämförelse av tre gatutyper i Malmö. Observationer, intervjuer och olycksstatistik varvas med teori för att på så sätt kunna utvärdera huruvida Shared Space, utifrån exemplet Kalendegatan, kan tillskrivas de kvaliteter som inryms i begreppet attraktiva stadsrum. Stort fokus ligger på de intervjuer som genomförts med trafikanterna och på deras upplevelser av de olika stadsrummen.Resultatet av studien visar på att Shared Space, genom exemplet Kalendegatan, upplevs och fungerar som en trafiksäker miljö, men är bristfällig utifrån kvaliteterna trygghet, tillgänglighet och attraktivitet. Resultatet tyder också på att cyklister är en användargrupp som ofta glöms bort i och med implementeringen av Shared Space, då dessa är i behov av en egen bana för att framkomlighet och trygghet ska främjas på bästa möjliga sätt.Med denna studie vill vi klargöra hur Shared Space upplevs och fungerar utifrån ett användarperspektiv som inkluderar både fotgängare, cyklister och bilister, samt hur Shared Space, utifrån exemplet Kalendegatan, fungerar med hänseende till trygghet, tillgänglighet, attraktivitet och trafiksäkerhet. / Shared Space is a concept that aims to integrate pedestrians, cyclists and motorists on a common surface and is often described as an approach to help improve road safety and attractive urban spaces. An attractive urban space involves several different aspects; places for social activity, availability, security and traffic safety.This study is based on a comparison of three different street types in Malmö. Observations, interviews and accident statistics is interspersed with theory in order to be able to evaluate whether Shared Space, based on the example Kalendegatan, can ascribe to the qualities embodied in the concept of attractive urban spaces. The main focus lies on the interviews conducted with the users and principally on their perceptions of the various urban spaces.The results of the study indicate that Shared Space serves as a safe traffic environment, but is inadequate based on the qualities of security, accessibility and attractiveness. The results also suggest that cyclists often are neglected in the implementation of Shared Space, as they are in need of their own path in order to encourage mobility and security in the best possible way.With this study we want to clarify how Shared Space is perceived from a user perspective, including both pedestrians, cyclists and motorists, and how Shared Space, based on the example Kalendegatan, functions with respect to security, accessibility, attractiveness and traffic safety.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun. För att göra detta använder vi oss av litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt analyser av GIS-material och diagram. Dessutom bidrar vi med kunskap om vilka styrkor och vilka svagheter Åstorps kommun har som en attraktiv boendekommun. Förhoppningsvis kan denna kunskap generera en ökad inflyttning till kommunen. / The work with the complex question of attractiveness is considered being one of the key issues within municipalities today. One of the strategies the municipality of Åstorp presented to achieve its vision as an attractive municipality, and getting an increased migration, is to create attractive residential environments. The municipality of Åstorp had an increasing population during the millennium, but in recent years this growth has stagnated. The intention with this study is to seek an understanding and clarify what attractions are sought after in the choice of residence. With the support of various theoretical and empirical studies, the aim of this study is to find out what kind of qualities that makes Åstorp a more attractive municipality of residence. To do this, we make use of literary studies, interviews, surveys and analysis of GIS-maps and diagrams. Furthermore, we provide knowledge about what strengths and what weaknesses the municipality of Åstorp has as an attractive residential municipality. Hopefully this knowledge can generate an increased migration to the municipality.