Social inkludering är ett tvetydigt begrepp där forskare och teoretiker tenderar att definiera och mäta det på olika sätt. För att ta ett brett grepp om social inkludering har studien utgått från en allomfattande modell över begreppet av Simplican et al. (2015). Studien ämnar undersöka vilka aspekter av socialinkludering som har tydligast samband med individens livstillfredsställelse och om aspekternas samband skiljer sig åt beroende på kön. Studiens datamaterial är hämtat från European Social Survey somgenomfördes år 2012 med avgränsning av data från svenska respondenter. Materialets urval omfattas av totalt 1847 svaranden i åldrarna 15 - 96 år. För att studera sambanden mellan social inkludering och livstillfredsställelse har multipla linjära regressionsanalyser använts som analysmetod. Resultaten visar att de aspekter av social inkludering som främst påverkar individens livstillfredsställelse berör självförtroende, sociala relationer, inflytande på arbetsplats och upplevd situation kring välfärdstjänster. Även sociodemografiska faktorer visar sig ha samband med individens livstillfredsställelse, såsom ålder, utbildning, levnadsstandard och individens subjektiva hälsa. Resultaten visar också att samboende partnerskap påverkar mäns livstillfredsställelse positivt i högre grad än kvinnors.

Det svenska festivalklimatet är i ständig förändring. Denna uppsats fokuserar på de processer som utmärkt 2010-talet och hur de påverkat musikfestivalers arbete med sociala, kulturella och politiska samhällsfrågor. Fyra av Sveriges största festivalarrangörer – Luger, Malmöfestivalen, Peace & Love och Sweden Rock – intervjuas med kvalitativ metod och ger inblick i festivalklimatets förändring från olika håll. Studien finner att det svenska festivalklimatet blivit alltmer kommersialiserat, där icke vinstdrivande aktörer har svårt att leva kvar eller växa sig stora. Det antas huvudsakligen bero på de kostnadsökningar som skett, med dyrare artister, dyrare säkerhet och ökad förväntan på service. Offentligt drivna festivaler påverkas av dessa förändringar på ett aningen annorlunda sätt, men står inför egna utmaningar. I det alltmer kommersialiserade festivalklimatet verkar det dock inte ha blivit svårare att arbeta med sociala, kulturella och politiska samhällsfrågor. Alla festivalarrangörer i denna studie säger sig arbeta med dessa frågor på flera olika sätt, och det finns en teoretisk grund för att arbetet i någon utsträckning kan leda till en positiv samhällsförändring.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur övergången från fysisk till fjärr- och distansundervisning i samband med Covid-19 förändrat nyanlända gymnasielevers sociala interaktionsmönster inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av skolgången. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats där det totalt gjordes sju semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen har behandlat ämnet nyanlända elever i relation till deras sociala relationer inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av mötet med det svenska utbildningssystemet. De teoretiska ramverken som användes i studien är Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Thompson interaktionsmönster i fyra modeller: interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion, medierad kvasiinteraktion och medierad online interaktion. Resultat i studien tyder på att informanterna upplever inlärningssvårigheter efter övergången till distansundervisning. Detta med anledningen av den minskade sociala och fysiska interaktionen mellan elever och lärare. Det framkom att informanterna upplever en distansering från sina vänskapskretsar, skolkamrater och lärare, på grund av att de inte befinner sig fysisk i samma studiemiljö, vilket har resulterat minskad studiemotivation. Resultatet visade även att kommunikationen med lärare och skolkamrater minskade efter övergången till distansundervisning, således har elevernas förutsättningar försämrats till en god kommunikation med lärare och klasskamrater. Det framkom i intervjusvaren att skolan och lärare har en betydande roll för de nyanlända gymnasieelevernas inkludering i skolan. Skolmiljön upplevs av majoriteten av informanterna bidra med en känslan av grupptillhörighet. Resultatet tyder på att skolans likvärdighetsprincipen påverkas negativt av övergången till fjärr- och distansundervisning. / This essay aims to gain an in-depth understanding of how the transition from campus to distance education can change newly arrived high school students’ social interactions at school, and how the transition can affect students' experiences of schooling. Previous national research on newly arrived students in relation to social interaction has found that the school environment can play an important role, namely to be the meeting place where students have the opportunity to establish influential social relationships, which can contribute to, for example, study motivation or future aspirations, so-called social energy. After the transition to distance education, the Swedish National Agency for Education has established, with the help of follow-ups and statistics, that the student group of new arrivals is particularly exposed to the transition, which is illustrated by poorer study results and/or less study motivation. This essay thus attempts to gain an in-depth understanding of how the transition can be experienced by newly arrived high school students, based on their own stories. The study is qualitative and a total of seven semi-structured interviews with newly arrived high school students have been conducted. Based on Goffman's dramaturgical perspective, in particular the concepts of appearances and regions, as well as Thompson's four interaction models, the results suggest, firstly, that newly arrived high school students may experience language learning difficulties and less study motivation, due to the missing physical interaction. Secondly, the results show that opportunities for individual support decrease, especially linguistically, since the teaching takes place via a joint video call where all students are time-bounded. The results also indicates that students who have had negative experiences of physical interaction at school, discrimination as an example, can perceive distance learning positively, as they are given the opportunity to turn off their cameras, but at the same time attend the lesson. Thirdly, the results show that the methods of communication between teacher and student (and vice versa) have changed in connection with the transition to distance studies. The changed communication can be illustrated by personal support taking place instead via email, or by teachers using other digital platforms, such as google images, in order to convey a message.

Syftet med vår studie var att undersöka hur Nyhamnen planeras för att inkludera allamedborgare. Vi ville även undersöka hur attraktivitet definieras av planerare vid nya stadsdelar i Malmö. Detta har vi undersökt genom att utföra en fallstudie. Studien baserades på en innehållsanalys av plandokument och på fyra semistrukturerade intervjuer. Materialet har noggrant transkriberats och analyserats som vidare har legat till grund för vår analys. Tidigare forskning inom området “attraktivitet och inkludering i planering” har visat att det främst är markpriset som bestämmer utsträckningen av inkluderingen.Utifrån ett planerarperspektiv undersökte vi om och hur Nyhamnen beskrivs som en attraktiv stadsdel. Vidare undersökte vi även om och hur planerare har arbetat med inkluderingsfrågor vid utformningen av stadsdelen. Vårt resultat visar på att Nyhamnen, enligt Malmö Stad, kan komma att bli Malmös nya skyltfönster. Resultatet visar även att attraktiviteten grundas i läget, det vill säga närhet till kommunikation, centrum och vatten. Förutom Malmö Stads vision om ekonomisk tillväxt i staden, då en attraktiv stad utvecklas, finns också visionen om att minska den sociala segregationen som råder i staden. Vidare har vårt resultat visat på att även om det planeras för ett varierat bostadsutbud i storlek, upplåtelseform och prissättning för att nå den mångfald planerare strävar efter, kommer det attraktiva läget medföra höga markpriser och driva bostadspriserna uppåt. Fortsättningsvis har vi diskuterat om hur attraktiviteten kan komma att påverka inkluderingsfrågor, samt om det räcker för Malmöborna att bara att ha en känsla av inkludering. / The purpose of our study was to investigate how Nyhamnen is planned to include all citizens. We also wanted to investigate how attractiveness is defined by planners at new neighborhoods in Malmö. We have investigated this by conducting a case study. The study was based on a content analysis of planning documents and on four semi-structured interviews. The material has been carefully transcribed and analyzed, which has furthermore been the basis for our analysis. Previous research in the area of "attractiveness and inclusion in planning" has shown that it is primarily the land price that determines the extent of inclusion. From a planning perspective, we investigated whether and how Nyhamnen is described as an attractive neighborhood. Furthermore, we also examined whether and how planners have worked with inclusion issues when designing the district. Our result shows that Nyhamnen, according to Malmö Stad, may become Malmö's new front location. The result also shows that the attractiveness is based on the location, because of its proximity to communication center, the city and access to water. In addition to Malmö Stads's vision of economic growth in the city, when an attractive city develops, there is also the vision of reducing the social segregation that prevails in the city. The attractive situation and high cost of land will drive housing prices upwards. In the future, we have discussed how the attractiveness may affect inclusion issues, and whether it is enough for Malmö´s residents to be included in public spaces or not.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring fritidslärarens syn på sociala relationer mellan elever på fritidshem. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex verksamma fritidslärare från fem olika skolor. Empirin har analyserats genom en tematisk analys med utgångspunkt i det relationella teori. Resultatet av studien visar att elevers sociala relationer anses vara centrala i fritidshemmet. Samtliga informanter delade uppfattningen om att trygghet, tillhörighet, förståelse och kommunikation är viktiga aspekter för elevers relationsskapande i fritidshemmet. Informanterna ansåg att elevers sociala relationer skapas, utvecklas, bevaras och gynnas genom olika aktiviteter. Studien visar även att de mest framgångsrika arbetssätten för att motverka social exkludering enligt informanterna är att observera elever, att utgå från regeln att alla får vara med samt att se och bekräfta varje elev. Resultatet visar också att fritidslärarna beskrev att arbetet med elevers sociala relationer sker genom stöttning, vägledning, samtal, planering utifrån elevens intresse och behov, samt fritidslärarens närvaro och deltagande i olika aktiviteter.

The dissertation analyzes labour market projects co-financed by the European Social Fund (ESF) targeting unemployed migrants and ethnicized groups. The analysis is qualitative, discourse-oriented and based on Foucault’s concept of governmentality. More specifically, it is highlighted how the target groups are ethnicized through discourses of employability and learning. The thesis consists of four articles. In the first three articles, focus is mainly on how the projects present themselves through their project descriptions in the ESF project bank and the fourth article is mainly based on ethnographic material. Overall, this dissertation highlights different aspects of inclusion work directed towards migrants and ethnicized target groups that can be seen as problematic and sometimes contradictory. Tendencies to individualize unemployment and thus positioning the unemployed project participants as responsible for their situation is interrogated in the thesis. Further, it is analyzed how culture and ethnicity is used in ways that are likely to strengthen the target groups ‘Otherness’ in relation to a ‘Swedishness’ that often become synonymous with what is perceived as normal and thus widening the gap between ‘us’ and ‘them’ when the stated goal is the opposite. This dissertation can serve as a starting point to reflect on how inclusion efforts and labour market projects seeking to produce social inclusion and employability may be at risk to categorize people in different ways, which can sometimes be problematic in relation to what the efforts seek to achieve. / I avhandlingen studeras arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i form av projekt finansierade av Europeiska socialfonden (ESF), riktade mot arbetslösa migranter och etnifierade grupper. Analysen är kvalitativ, diskursorienterad och utgår från Foucaults begrepp governmentality. Mer specifikt belyses hur projektens målgrupper etnifieras genom diskurser om anställningsbarhet och lärande. Avhandlingen består av fyra artiklar. I de tre första artiklarna fokuseras främst hur projekten framställer sig själva genom projektbeskrivningar i ESFs projektbank och den fjärde artikeln utgår främst från etnografiskt material. Sammantaget belyser avhandlingen olika aspekter - som kan ses som problematiska och ibland motsägelsefulla - av inkluderingsarbete riktat mot migranter och etnifierade målgrupper. Det handlar om tendenser att individualisera arbetslösheten och därmed i hög grad ansvariggöra de arbetslösa projektdeltagarna för sin situation. Det handlar också om att använda kultur och etnicitet på ett sätt som riskerar att förstärka målgruppernas ’annorlundahet’ i relation till den ’svenskhet’ som inte sällan blir synonymt med vad som uppfattas som normalt och på så sätt vidga gapet mellan ’vi’ och ’dem’ när den uttalade målsättningen är det motsatta. Avhandlingen kan fungera som en utgångspunkt för att reflektera kring hur inkluderingsinsatser och arbetsmarknadsprojekt riskerar att sortera och kategorisera människor på olika sätt, som kan vara problematiska i relation till vad insatserna vill uppnå.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för vilken betydelse det sociala samspelet och den pedagogiska miljön kan ha för att barn med utåtagerande beteende ska inkluderas socialt i förskolan utifrån förskollärares och specialpedagogers erfarenheter, kunskap och synsätt. Detta genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer med fyra förskollärare och tre specialpedagoger, alla yrkesverksamma. Empirin har analyserats tematiskt med den sociokulturella teorin och verksamhetsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar att barn med utåtagerande beteende behöver stöd som hjälper dem att bli socialt inkluderade i förskolans verksamhet. Detta kan ske med hjälp av lekstöd, tecken eller bildstöd. Stödet sker då både i miljön och genom vuxna och barns sociala samspel. Det kan innebära att pedagogerna genom sitt förhållningssätt och iscensättande av miljön kan bidra till att skapa social inkludering eller exkludering för barn med utåtagerande beteende i gruppen.

The purpose of this bachelor thesis is to do a comparativecase study between a public library in Sweden and one in England. Our aim is to examine what factors affect alibrarian in charge of purchasing fiction for adults and to what degree. We have used two methods of study, specifically semi-constructed interviews with two librarians and text analysis of policies in place at each library respectively. Our research questions share the above mentioned context and should therefore be read with that backdrop:-How is selection and purchase covered in the policies?-What selection criteria are used by the respondents?-What differences are there regarding the decision making? -How can the viewpoints be explained?Our analytical framework was based on three arguments namely market demand, quality and social inclusion when examining our material. The analysis shows that there are differences in what policies are used in the two libraries and to what degree they influence the purchasing process. The market demand and customer requests affect the selection criteria in both countries. The decision making is group-based in the Swedish public library and largely made on an individual basis in its English counterpart.The conclusions from our study are that there is a clear dominance of market demand and social inclusion in the two public libraries as to what influences adult fiction purchasing. Library policies and the behavior they drive, coupled with the drive to achieve high turnover rates are part of the reason why. / Program: Bibliotekarie

<p>Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.</p><p>Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs.</p><p>Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.</p>