Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete. Det finns en samstämmighet hos eleverna i deras önskemål om en lugn miljö och arbete i mindre grupp. Trots att klassrummet synbarligen hade en lugn miljö, var det ändå ansträngande att vistas där en hel lektion. För att utveckla skolans arbetsmiljö kan man arbeta med ett mer medvetet förhållningssätt till klassrummets utformning. Klassrummet ska vara en plats för lärande och en social mötesplats. För att göra skolan tillgänglig måste miljön studeras utifrån olika synvinklar och där kan eleverna vara med och påverka. Studien kan bidra till att lyfta fram metoder och synsätt för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever.

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

The aim of the study is to contribute to a better understanding of how educators relate to social inclusion in preschool. Educators' perception of social inclusion is an important topic to investigate because there are often children who temporarily or permanently need special support in preschool. The inclusion of children in preschool is considered important and educators have a central role and responsibility to include all children in preschool. According to our experience, there is a great variety of how educators perceive the work of social inclusion in preschool.   In order to answer the question of how educators relate to social inclusion in preschool, it is chosen to conduct semi-structured, qualitative interviews. We interviewed eight preschool educators to find out how they perceive their work with social inclusion. The two themes that appeared in the educators’ answers were inclusion and exclusion.   The study found that preschool educators' work with social inclusion is complex. Educators in the study considered that all children have the right to enter into a social context, to be socially included, and they acknowledges their responsibility to ensure that all children are included. They expressed that it is not the responsibility of the children, but the adults, to ensure that all children are included in the group. Several of the educators express that there are difficulties and challenges with inclusion work, and state that children need to master certain social skills in order to be able to be included. Adaptation will lead to all children being given the opportunity to participate and succeed. The study further shows that the interviewed educators consider themselves responsible for creating opportunities that enable inclusion. The result of the study shows that for a functioning work with social inclusion, educator’ needs to form a common view and gain an understanding of the concepts of inclusion and exclusion among preschool teachers. The way educators perceive social inclusion, affects how educators work with social inclusion in preschool. In order to gain insight into, and in a more concrete way, an understanding of how preschool educators relate to social inclusion, it was chosen to accomplish this study. It is hoped that other preschool educators can benefit from the study's results in their professional role in the future.

Vår målgrupp för denna studie har varit muslimska nyanlända gymnasieelever. Vi har velat utforska vilken roll religionen upplevs ha i den sociala inkluderingen på skolan. Vårt syfte har varit att utifrån elevernas upplevelser och beskrivningar kunna diskutera och formulera praktiska lösningar för att hantera problem som eleverna upplever.  Studien är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som insamlingsmetod. Vi har intervjuat 2-3 elever på fyra olika skolor samt en lärare på två av dessa skolor för att få ett ytterligare perspektiv i empirin. Studien görs utifrån grundad teori vars syfte är att formulera praktiskt användbara teorier utifrån empiriskt material.  Resultatet för vår studie är att det finns ett motstridigt förhållande till religionens roll i sociala samspel. Det finns en inställning som alla eleverna delar att religion inte ska spela någon roll, men samtidigt beskrivs hur religionen trots denna önskan tar plats och både sätter hinder och skapar möjligheter för eleverna socialt. Vi har utifrån empirin skapat en modell som visar på två sidor av elevernas beskrivelser, en mer personlig och en strukturell.  Utifrån våra resultat för vi en diskussion kring sekularitetsnormen i Sverige, interkulturell pedagogik samt hur förändring måste ske organisatoriskt för att synas för eleverna. I resultatet syntes att den svenska sekularitetsnormen kunde vara en faktor som skapade en tydlig barriär för eleverna att skapa sociala kontakter med det svenska majoritetssamhället, detta blev således en problemformulering där vi i diskussionen reflekterar kring vad det betyder och hur man kan lösa problemet. Utifrån elevers beskrivningar av det önskvärda skolklimatet, som genomsyras av en ömsesidig respekt, för vi en diskussion kring interkulturell pedagogik och hur denna kan användas för att skapa det som sågs som eftersträvansvärt hos elever och lärare. Då dessa två diskussioner är något som berör hela samhället på en nationell nivå för vi också en diskussion kring hur förändring behöver ske organisatoriskt och inte i separata klassrum eller inom religionsämnet.

Studien handlar om hur lärare resonerar gällande inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter och resultatet analyserades med utgångspunkt från Asp-Onsjös teori gällande social-, rumslig- och didaktisk inkludering. Syftet med studien var att undersöka hur utbildade lärare som är verksamma i årskurserna F-3 resonerar i arbetet med elever som har läs-och skrivsvårigheter för att skapa en större förståelse och bidra med kunskap. Genom undersökningen kan läsaren få kunskap om hur det kan arbetas med inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan och hur lärare på de olika skolorna generellt arbetar. Resultatet visade att lärarna generellt resonerade att elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen både socialt, rumsligt och didaktiskt. Och att de använde sig av olika metoder för att möta samtliga elever för att de ska ha chans att lyckas och utvecklas. En slutsats som kan dras är att lärare strävar efter full inkludering inom de tre begreppen med vissa undantag där lärarna resonerade om elevers olika behov och att de kan inkluderas på olika sätt. Uppsatsen kan användas som en förstudie till en större och mer gedigen forskning eller som tips och idéer för personer av intresse i hur man kan arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka vad vuxna med språkstörning, vårdnadshavare till barn med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning anser är väsentligt när det gäller elevernas sociala samt kunskapsmässiga inkludering. Med utgångspunkt i syfte, frågeställningar och teoretiskt ramverk undersöktes vilka aspekter alla tre grupper ansåg var väsentliga för att elever med språkstörning ska lära sig och må bra. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fyra vuxna med språkstörning, fyra vårdnadshavare till barn med språkstörning och tre lärare intervjuades digitalt under februari och mars 2022. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifråntematisk analys. Två huvudteman (social inkludering och kunskapsmässig inkludering) och fyraunderteman (samarbete, bemötande, kunskap och anpassningar) kunde identifieras och synliggöras. Samtliga informanter uttrycker vikten av ett bra bemötande av läraren och att undervisningen bör planeras utifrån de elever läraren ska undervisa. Informanternas gemensamma uppfattning är att lärarens kunskap om språkstörning är betydelsefull för hur undervisningen ska utformas och anpassas. De vuxna med språkstörning och vårdnadshavarna ser möjligheter till social och kunskapsmässig inkludering när läraren lyssnar på deras berättelser, kommunicerar kring hur undervisningen kommer att utformas och använder varierande undervisningsstrategier för att möta eleverna på den nivå de befinner sig.

Detta är ett kandidatexamensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. I arbetet har jag undersökt informationsupplevelsen och informationsbehovet hos målgruppen medflyttare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en integrationsservice och informationsförmedlare för nyinflyttade bättre kan tillgodose subgruppen medflyttares informationsbehov. Samt hur information om servicen kan utformas och förmedlas till målgruppen. Metoderna som har använts för att genomföra arbetet är deltagande observationer, en fokusgrupp samt kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om nyinflyttades informationsbehov och informationsbeteenden samt hur sociala nätverk har egenskap av att fungera som en informationskälla och ett sätt för nyinflyttade att ta del av- och sprida information. Resultatet påvisar även informationens bidragande roll i social inkludering och att avsaknaden av- eller bristfällig information kan leda till en känsla av- eller faktisk exkludering. Min studie visar även att information som kan möjliggöra tillgången till det sociala nätverk som medflyttarservicen kan medföra anses utgöra ett särskilt viktigt och vitalt informationsbehov för medflyttarna men att detta inte är något som tillgodoses eller förmedlas ut om i dagsläget. Till följd av resultatet har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som baseras på principer om text och bild i samverkan för att skapa ett nytt informationsmaterial om medflyttarservicen. / This is a bachelor’s thesis in information design with a focus on text design. In this work, I have examined the information experience and information needs of the target group withcomers. The purpose of the thesis is to investigate how an integration service and information provider for newcomers better can meet the information needs of the sub-group withcomers. And how information about the service can be designed and mediated to the target group. The methods used to conduct this study are participant observations, a focus group, and qualitative interviews. The results of the study support previous research on the information needs and information behaviors of newcomers, as well as how social networks serve a function as an information source and a way for newcomers to access and mediate information. The results also demonstrate the contributing role of information in social inclusion and that the lack of, or insufficient information can lead to a sense of- or actual social exclusion. My study also shows that information that can enable access to the social network that the withcomer service can provide is considered a particularly important and vital information need by the withcomers, and that this is not currently being met or communicated about. As a result of the findings, I have developed a design proposal based on the principles of text and image interaction to create new informational material about the withcomer service.

I hela Västeuropa och i Sverige pågår en utveckling där välfärdsstaten sakta drar sig tillbaka och överlåter mer och mer av det sociala arbetet åt frivilliga. Det kan röra sig om organisationer, stiftelser, föreningar, eller enskilda individer. Det rör sig ofta om människor med stort engagemang och en vilja att hjälpa andra. Samtidigt finns det områden i svenska kommuner med stora utmaningar; ”utanförskap”, kriminalitet, fattigdom, arbetslöshet och där otrygghet hamrat sig fast. Det område vi studerat är ett sådant, där det framförallt anses vara ungdomarna som bidrar till och i vissa lägen skapar problemen. För att mildra problemen bedrivs i området ett projekt, midnattsfotboll, med målsättningen att erbjuda barn och ungdomar i området en meningsfull sysselsättning. Projektet är ideellt och bedrivs av frivilliga krafter där en fotbollsförening engagerat sig och samverkar med ett försäkringsbolag, två företag, kommunen och en stiftelse för att kunna finansiera projektet. Syftet med denna studie är att undersöka projektet midnattsfotboll som ett socialt projekt. Fokus ligger på att analysera ledarnas för midnattfotbollens beskrivningar dels av vad deras arbete leder till i fråga om social inkludering och dels kring deras kvalifikationer som ledare i fråga om egenskaper som skapar relationer till ungdomarna som deltar i midnattsfotbollen. Studien är kvalitativ och explorativ. Tillvägagångssättet var att med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer av ledare inom midnattsfotbollen identifiera vad ledarna beskriver att projektet leder till i fråga om social nytta. Intervjuerna fokuserades på tre olika ämnen som valdes ut i förväg; ledarskap, relationer och social inverkan. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av i detta arbete är symbolisk interaktionism och socialpedagogik. Vi har också använt oss av begreppen; stämpling, socialisering/lärande, inkludering, bildning samt lösning. Vi använde oss av en induktiv tematisk analys för att analysera den empiriska data vi samlat in. Genom analysen identifierades följande fyra teman; kompetenser, relationer på mötesplatsen, pedagogisk praktik och målbilder. Vi har i diskussionsavsnittet också presenterat de fyra fynd vi gjort i vår studie, utifrån vårt empiriska material; Livskompetens, Hem-skola-fritid, bildning av goda samhällsmedborgare samt minskad kriminalitet. Det första fyndet är att livskompetens är en viktig och relevanta kompetens som ledarna påstår att de har. Andra fyndet är att respondenternas utsagor pekar på att de tre delarna; hem, skola och fritid allihop är viktiga instanser som bör fungera för att ungdomarna inte ska riskera att hamna i ”utanförskap”. Tredje fyndet är att respondenternas utsagor pekar på att målsättning med midnattsfotbollen är betydligt mycket mer än att bara spela fotboll. Respondenterna hävdar att ungdomarna bildas till att bli goda samhällsmedborgare. Vårt fjärde och sista fynd är att projektet enligt respondenterna bidrar till minskad kriminalitet i området, åtminstone under de tider som midnattsfotbollen äger rum.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning Textdesign. Arbetet går ut på att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. I början av arbetet genomfördes en fokusgrupp med anställda på ett företag som bedriver bussförarutbildning i Nyköping. Det gjordes även kvalitativa intervjuer med elever. Tidigare kunskap och teorier kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt text och bild i samverkan studerades. Efter det togs ett gestaltningsförslag fram. Som avslutning genomfördes en utprovning som resulterade i ytterligare justeringar av gestaltningsförslaget. Detta examensarbete visade att det för en målgrupp med annat modersmål än svenska är optimalt att ha information samlad på ett ställe. Vid utformningen av informationen är det viktigt att använda anaforiska referenser, ge exempel och vara tydlig och koncis och undvika ord som t.ex. ”vanligtvis” och ”kan”. Att kombinera skriven och muntlig information har också visat sig vara betydelsefullt just vid introducerande information för vuxna elever med annat modersmål. Tydliga bilder som säger samma sak som texten är speciellt viktigt för denna målgrupp eftersom det ökar förståelsen.

Syftet med denna studie är undersöka och belysa speciallärares erfarenheter och arbete gällande samundervisning för att inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Samundervisning eller den engelska termen co-teaching har länge använts som inkluderande arbetsform i USA (Sundqvist, 2021, s. 186). Samundervisning innebär att specialläraren tillsammans med klassläraren undervisar elever i behov av särskilt stöd (ibid., s. 185.)  Den teoretiska ansatsen i studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där det relationella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) används i analysen av empirin. I studien har vi tagit del av åtta speciallärares erfarenheter och reflektioner via semistrukturerade digitala intervjuer. Speciallärarna som deltagit i studien har erfarenhet av samundervisning som skett tillsammans med klasslärare inom ordinarie verksamhet. Intervjuerna spelades in med ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en tematisk analysmetod som genererade 23 underteman som i sin tur genererade åtta huvudteman. Huvudteman har analyserats utifrån fem teoretiska begrepp som genererats utifrån studiens teoretiska ansats; sociala relationer, lärmiljö, delaktighet, lärande och kommunikation I studien framkommer det att speciallärarna anser att två pedagoger i klassrummet bidrar till både social- och pedagogisk inkludering för samtliga elever. Samundervisning som metod möjliggör och underlättar enligt respondenterna för pedagogerna att arbeta med differentierat material, kompensatoriska hjälpmedel, stationsarbete och befästa kunskap på olika sätt inom den ordinarie undervisningen, vilket tyder på att samundervisning som metod bidrar till elevers delaktighet, lärande och kommunikation.