I detta arbete kommer ni att få läsa om den forskning som finns kring matematiksvårigheter av olika slag, bland annat dyskalkyli, och även information om vilka olika metoder som är gynnsamma att använda sig av när man möter elever med matematiksvårigheter av olika slag. Studien som är gjord är en kvalitativ intervjustudie där lärare och specialpedagoger på olika skolor har blivit intervjuade för att undersöka vilka förutsättningar som lärare har till att bemöta elever med matematiksvårigheter, enligt deras upplevelse. Resultatet visar att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor beroende på utbildning, elevgrupp, intresse och en rad andra faktorer. Samtliga intervjuade önskar dock bättre förutsättningar i form av tid, kollegialt lärande och större tillgång till resurs bland annat. En ytterligare faktor som försämrade förutsättningarna för lärarna var att det var väldigt otydligt vilka uppgifter specialpedagogen hade, vilket i vissa fall skapade ett missnöje kring samarbetet mellan lärare och specialpedagog då de förväntade sig olika saker av samarbetet.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattning kring hur de arbetar med högläsning som undervisningsmetod i klassrummet. Lärarnas arbete med högläsning som metod är intressant att studera eftersom högläsning som undervisningsmetod minskar i takt med att elever själva lär sig läsa. Högläsning som begrepp finns inte dokumenterat i styrdokumenten trots att det i flera delar av läroplanens övergripande mål går att läsas in. Studiens empiriska material insamlades genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex lärare som arbetar i årskurs F-3. Analys av resultaten av dessa intervjuer visaratt lärarna i stor utsträckning använder sig av högläsning som undervisningsmetod vid språkutvecklande arbete. Dock är lärarna i studien inte alla medvetna om att de gör det. Studiens resultat stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats. Lärarna är medvetna om högläsningens betydelse och vikten av samtal kring det upplästa för elevers språkutveckling. Samtliga lärare i denna studie har planerat in kontinuerliga högläsningsstunder i schemat för att maximalt gynna elevernas språkutveckling. / <p>Inriktning svenska</p>

Studien handlar om hur lärare resonerar gällande inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter och resultatet analyserades med utgångspunkt från Asp-Onsjös teori gällande social-, rumslig- och didaktisk inkludering. Syftet med studien var att undersöka hur utbildade lärare som är verksamma i årskurserna F-3 resonerar i arbetet med elever som har läs-och skrivsvårigheter för att skapa en större förståelse och bidra med kunskap. Genom undersökningen kan läsaren få kunskap om hur det kan arbetas med inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan och hur lärare på de olika skolorna generellt arbetar. Resultatet visade att lärarna generellt resonerade att elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen både socialt, rumsligt och didaktiskt. Och att de använde sig av olika metoder för att möta samtliga elever för att de ska ha chans att lyckas och utvecklas. En slutsats som kan dras är att lärare strävar efter full inkludering inom de tre begreppen med vissa undantag där lärarna resonerade om elevers olika behov och att de kan inkluderas på olika sätt. Uppsatsen kan användas som en förstudie till en större och mer gedigen forskning eller som tips och idéer för personer av intresse i hur man kan arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken utsträckning F-3 lärare i en kommun i norra Sverige säger sig utgå från principer för kooperativt lärande samt vilka skäl de uppger för användning av detta arbetssätt. Enkätundersökning har använts vid insamling av data och resultatet har analyserats samt diskuterats i relation till den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna studie angående lärarnas redogörelse för kooperativt lärande att det är mer erfarna lärare som använder kooperativt lärande. Lärarna använder kooperativt lärande i varierande undervisningssituationer och de anser att arbetssättet är positivt men utmanande. Lärarna i studien är samstämmiga i uppfattningen om att arbetssättet kännetecknas av samarbete, delaktighet och att eleverna lär tillsammans i grupp och att detta bidrar till ökad kunskapsutveckling samt är gynnsamt för lågpresterande elever.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares erfarenheter och inställning till att kartlägga elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vilket/vilka kartläggningsmaterial som används. Studien genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer med lärare från två olika skolor i två olika kommuner, fyra enskilda intervjuer och två parintervjuer. De två kartläggningsmaterial som främst användes är Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi, vilket beror på att kommunerna som lärarna är verksamma i har olika screeningplaner. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på kartläggning för att det kan ge läraren en tydlig överblick över vilken kunskap som redan finns i elevgruppen, både på grupp- och individnivå. Kartläggning är tidskrävande, men översikten som kartläggningen resulterar i stöttar läraren i sin planering av undervisningen för att kunna införa stöd och anpassningar där det behövs. Erfarenhet från mellanstadiet upplevdes fördelaktigt eftersom lärarna vet vad som komma skall för eleverna, på så sätt kan läraren stötta, pusha och förbereda eleverna inför mellanstadiet. För att kartlägga elevernas skrivutveckling använder lärarna egna skrivövningar och skrivuppgifter, utöver de områdena som Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi testar av inom skrivutvecklingen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3.

Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre beskriver att de förhåller sig till undervisningen i källkritisk informationssökning i digitala miljöer. Lärarnas inställning till undervisning i källkritisk informationssökning har undersökts genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats ur ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Studien är viktig då forskningen på området visar att barn i allt yngre åldrar idag har tillgång till ett enormt informationsflöde genom internet. Samtidigt som informationsmängden ökar så ökar kraven på informationskonsumenten. Forskningen visar att undervisningen om digital källkritik idag är bristfällig samt att elever många gånger har svårigheter att bedöma källors trovärdighet. Elevers digitala källkritiska nivå varierar kraftigt. Samtidigt visar forskningen att elevens förmåga att förhålla sig till digital text korrelerar med elevens läsförståelse. Resultaten visar att lärarna har en mycket samstämmig inställning till både vad källkritik är samt vad de vill uppnå med undervisningen. Då elever många gånger har bristande läs- och skrivkunskaper i de tidiga årskurserna så startar flera av lärarna undervisningen under lågstadiets senare del. Lärarnas målsättning är att eleverna utvecklar en förståelse för vikten av ett källkritiskt förhållningssätt och ett kontinuerligt reflekterande. / <p>Svenska</p>