<p>Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta ämnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vävs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig på att mina elever saknade förståelse av bildspråket. Orden och texterna kom därför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förståelse för bildspråket. Ett ämnesövergripande arbete genomfördes. Frågeställningar: Är det betydelsefullt för eleverna att använda text, ord och bild i kombination? Hur kan man arbeta ämnesövergripande med text, ord och bild? I resultatet av denna studie pekar på behov av större förståelse av att med ord och text i kombination arbeta ämnesövergripande inom bildundervisningen. Senare i diskussionen tas betydelsen av att text och bild i kombination upp. Betydelsen av att vi lärare bygger upp ett arbetsklimat av samverkan, vilket ger eleverna en starkare helhet mellan de olika ämnesområdena poängteras. I resultatet av mitt arbete visar att eleverna har ett behov att nå en större förståelse för hur man arbetar text, ord och bild i kombination. Samarbetet ger eleverna en större helhet. Senare i diskussionen tar jag upp vikten av att text, ord och bild hänger ihop. Mina slutsatser grundar jag på resultatet av min studie.</p>

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta ämnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vävs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig på att mina elever saknade förståelse av bildspråket. Orden och texterna kom därför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förståelse för bildspråket. Ett ämnesövergripande arbete genomfördes. Frågeställningar: Är det betydelsefullt för eleverna att använda text, ord och bild i kombination? Hur kan man arbeta ämnesövergripande med text, ord och bild? I resultatet av denna studie pekar på behov av större förståelse av att med ord och text i kombination arbeta ämnesövergripande inom bildundervisningen. Senare i diskussionen tas betydelsen av att text och bild i kombination upp. Betydelsen av att vi lärare bygger upp ett arbetsklimat av samverkan, vilket ger eleverna en starkare helhet mellan de olika ämnesområdena poängteras. I resultatet av mitt arbete visar att eleverna har ett behov att nå en större förståelse för hur man arbetar text, ord och bild i kombination. Samarbetet ger eleverna en större helhet. Senare i diskussionen tar jag upp vikten av att text, ord och bild hänger ihop. Mina slutsatser grundar jag på resultatet av min studie.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ’text’ framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation.

Utgångspunkten i det här arbetet var att studera hur ett digitalt interaktivt läromedel för nya användare kan utformas genom text och bild i samverkan. Arbetet gjordes i uppdrag av Eskilstuna kommun med syftet att informera min målgrupp om Geografiska informationssystem (GIS). Den primära målgruppen för det här arbetet är anställa i Eskilstuna kommun som är nya användare av GIS. GIS är digitala kartor i 2D eller 3D som kan användas för insamling, lagring, analysering och presentation av lägesbunden information. Det finns ingen garanti för att bilder tillsammans med text kan öka förståelsen i ett läromedel, utan det är viktigt att bilden har ett syfte och att användarna förstår den. Främsta teoretiska utgångspunkterna har därför varit om text och bild i samverkan samt bilder i läromedel. På grund av det digitala mediet har även teorier kring digitala läromedel, att skriva och läsa digitalt samt god användarbarhet på en webbsida används. Teorier om user centered design användes också för att kunna uppnå de nya användarnas behov. Metoder som genomfördes i det här arbetet var en omvärldsanalys, kvalitativa intervjuer och en utprovning. Genom omvärldsanalysen, de kvalitativa intervjuerna, tidigare forskning och teorier utformades ett gestaltningsförslag för ett läromedel om GIS. Det testades sedan i utprovningen av nya användare av GIS. Resultatet blev att samspelet mellan text och bild fungerade bra och att de tillsammans bidrog till en ökad förståelse. / The starting point of this work was to study how a digital interactive teaching material for new users can be designed through text and image in collaboration. The work has been done on behalf of Eskilstuna kommun, and the goal was to inform my target group about Geographic Information Systems (GIS). The primary target group for this work are employees in Eskilstuna kommun who are new users of GIS. GIS are digital maps in 2D or 3D that can be used for gathering, storing, analyzing and presenting location-based information. There is no guarantee that images together with text can increase the understanding of a teaching material. It is important that the image has a purpose and that users understands it. Because of that the main theoretical focus have been about text and image in collaboration, as well as pictures in teaching materials. Because of the digital media, I have also used theories about Digital teaching materials, digital writing and reading and good usability on the web. Theories about user centered design were also used to achieve the needs of the new users. I have used world analysis, qualitative interviews and a user test as methods in this work. Through the world analysis and qualitative interviews, as well as previous research and theories, a design proposal was drafted for a teaching material about GIS. It was then tested in the user testing of new GIS users. As a result, the collaboration between text and image worked well and contributed to an increased understanding.

Denna studie har gått ut på att undersöka hur en användarguide med hjälp av teknikinformation i kombination med text och bild i samverkan kan utformas. Jag har arbetat utifrån teorierna läslighet, läsbarhet och läsvärde, teknikinformation samt text och bild i samverkan. Jag har även utfört en enkätundersökning för att skapa en användarguide som är anpassad utifrån målgruppens informationsbehov. Utifrån teorier och empiri utformande jag ett gestaltningsförslag på användarguiden. Jag utförde en utprovning på gestaltningsförslaget i syfte för att förbättra den slutgiltiga gestaltningen. Slutsatser som har dragits i arbetet är bland annat att ett aktivt språk engagerar och uppmanar användarna till handling samt att samverkan mellan text och bild minskar utbildningstiden och ökar retentionen. / The purpose of this study was to investigate how a user guide can be design using technical information in combination with words and images in collaboration. I have worked from theories of readability, legibility and reading value, technical information and words and images in collaboration. I have also conducted a survey to create a user guide tailored to the target group information needs. Based on theories and empirical theory, I design a prototype on the user guide. I tested the prototype with the aim of improving the final design. Conclusions drawn from this study are that an active language engages and urges users to act and that the interaction between text and images reduces training time and increase retention.

Studien baseras på en kvalitativ och kvantitativ läromedelsanalys med fokus på språkliga svårigheter i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 samt årskurs 4 och 5. Syftet med studien var att belysa om läromedel i NO är anpassade för elever som läser svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor var; ”Vilka språkliga svårigheter finns i de valda läromedlen samt i vilken utsträckning förekommer de?”, ”Vilket stöd finns i de valda läromedlen för att hantera de språkliga svårigheterna?” och ”Hur ser progressionen i läromedlen ut mellan årskurserna?”. De valda läromedlen för denna läromedelsanalys är PULS NO-boken 1–3, Boken om NO 1–3, PULS NO 4 och Koll på NO 5. Analysen genomfördes på 4 sidor i vardera naturorienterande ämne i varje läromedel. Flerspråkiga elever som inte fullt ut har utvecklat det svenska språket möter en del svårigheter gällande de naturorienterande ämnena. De olika språkliga svårigheterna som analyserades i studien var begrepp i utkanten av en semantisk mellannivå, homonymer, nominaliseringar och andra ämnesspecifika begrepp. Analysen utgick ifrån två teoretiska utgångspunkter: BICS och CALP samt text och bild i läromedel.  Resultatet visade att läromedlen i NO för dessa årskurser innehåller språkliga svårigheter där en del begrepp saknar visuellt stöd eller språkliga förtydliganden som kan hjälpa flerspråkiga elever att förstå innehållet. Denna studies resultat stämmer till en viss del överens med tidigare forskning. Slutsatsen i denna studie är att dessa läromedel innehåller begrepp som kan uppfattas som svåra för flerspråkiga elever och att lärare behöver vara medvetna om detta för att utforma undervisningen för att förbereda eleverna för dessa begrepp med en närmare förklaring som introduktion.

Syftet med denna studie är att jämföra två olika läromedel och hur sambandet mellan texten och bilden i dessa läromedel ser ut. Vidare ville vi se hur läromedlen lämpar sig för årskurs 1. Vår metod bestod av en kvalitativ textanalys samt läsbarhetsanalys. Vi har använt oss av begreppen avbytesrelation, förankringsrelation, dekorativ funktion och informativ funktion för att kunna analysera samband mellan text och bild. Vi har undersökt hur lättlästa texterna i devalda läroböckerna är med hjälp av läsbarhetsindex samt ordvariationsindex. Resultatet av vår analys visar att det finns skillnader i läsbarhet mellan de två analyserade läroböckerna som kan vara lättlästa och lämpliga för årskurs 1. Meningarna är enkla och korta där samma ord förekommer ofta vilket ger flyt i läsningen. Det visade sig att sambandet mellan text och bild i båda läroböckerna kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1. Text och bild i båda läroböckerna ger tydliga och sammanhängande budskap till läsaren ochsambandet mellan text och bild kan underlätta förståelsen av textens innehåll.

Detta är en analys av hur mobbning gestaltas i två bilderböcker. Skolverket (2019) skriver att skolan ska se till att ingen människa blir utsatt för diskriminering, förtryck eller kränkande behandling och ett hjälpmedel läraren kan använda sig av i klassrummet för att förebygga mobbning är bilderboken (s.10). Mitt syfte är att analysera mobbningen som gestaltas ur olika synvinklar i de två bilderböckerna. Genom min frågeställning har jag först svarat på vilken sorts mobbning som är mest förekommande och sedan hur samspelet mellan bild och text gestaltas i dessa mobbningssituationer. Utöver detta analyseras den tredje frågeställningen som handlar om hur de vuxna agerar i mobbningssituationerna. Även hur karaktärernas trivsel i skolan och i hemmet påverkas av mobbningen. Hur jag har besvarat mitt syfte är genom att huvudsakligen analyserat bilden och texten och samspelet mellan dem när jag analyserat mina frågeställningar. Det har jag gjort genom att ha använt mig av BRIS (u.å.) kategoriseringar av psykisk, verbal och fysisk mobbning samt Maria Nikolajevas (2000) kategorier om samspelet mellan bild och text och hennes personbeskrivningar av karaktärer. Resultatet visar att det främst förekommer psykisk mobbning i Ingen vill vara med Elin och fysisk mobbning i Rädda Vilda/Rädda Molly. Den ena bilderboken har främst ett kompletterande samspel mellan bild och text och den andra ett symmetriskt. Föräldrarna i bilderböckerna får aldrig reda på att någon mobbning förekom och kan därför inte agera. Det är en öppen tolkningsfråga om lärarna ser mer än vad de agerar efter där de antingen inte kan agera eller väljer att inte göra det. Resultatet visar även att huvudkaraktärernas trivsel inte bara påverkar deras mående i skolan utan även i hemmet som påverkade karaktärerna psykiskt och fysiskt. Till vidare forskning hade det varit intressant att undersöka varför de vuxna karaktärerna gestaltas som de gör och varför författare från min studie samt från tidigare forskning väljer att gestaltas de vuxna som icke agerande i de mobbningssituationer som sker.

Studies show that instruction manuals are rarely read, and Volvo CE often finds the manual in the bookshelf at the office at customer visits. The instruction books are thus far from the users. How will information reach users? In this study I have worked with Volvo CE, Eskilstuna based on the question "How can information about how best driving economy be achieved and be designed to motivate drivers of wheel loaders to drive fuel efficiently?". Based on literature studies, interviews, analyzes and hearings, a prototype with accompanying concepts has been developed for Volvo CE for continued development. The prototype consists of a design where three factors that affect fuel efficient driving have been selected and constructed. The elements are text and image-based and then placed in an ECO OPERATOR program in the Volvo CE Co-pilot. Volvo CE already works with information via Co-pilot, which is a display located in the wheel loaders cab. Conclusions are that human centered design where the user is put in focus can be used to generate fuel efficient driving information adapted for wheel loaders.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning Textdesign. Arbetet går ut på att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. I början av arbetet genomfördes en fokusgrupp med anställda på ett företag som bedriver bussförarutbildning i Nyköping. Det gjordes även kvalitativa intervjuer med elever. Tidigare kunskap och teorier kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt text och bild i samverkan studerades. Efter det togs ett gestaltningsförslag fram. Som avslutning genomfördes en utprovning som resulterade i ytterligare justeringar av gestaltningsförslaget. Detta examensarbete visade att det för en målgrupp med annat modersmål än svenska är optimalt att ha information samlad på ett ställe. Vid utformningen av informationen är det viktigt att använda anaforiska referenser, ge exempel och vara tydlig och koncis och undvika ord som t.ex. ”vanligtvis” och ”kan”. Att kombinera skriven och muntlig information har också visat sig vara betydelsefullt just vid introducerande information för vuxna elever med annat modersmål. Tydliga bilder som säger samma sak som texten är speciellt viktigt för denna målgrupp eftersom det ökar förståelsen.