Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner. Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är: - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser? - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner? Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser. Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt. Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner.

Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun hanterar en kontinuerlig befolkningsminskning, som anses medföra en regional obalans. Detta har skett genom en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet och en fallstudie. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från en litteratur- och intervjustudie, samtidigt som vi har granskat Simrishamns kommunala dokument. Arbetet grundar sig i att det finns tendenser i dagens samhälle som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som ska motverka en fortsatt befolkningsminskning samtidigt som det ska generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. I denna studie har vi utgått ifrån begreppet tillväxtstrategier som vi sedan har satt i förhållande till fallstudien över Simrishamns kommun som innehar en befolkningsminskning. Därav har vi skapat denna studies frågeställning; Vilka tillväxtstrategier har framlagts av Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?Resultaten av studien, påvisar att de generella tillväxtstrategier som har förekommit i litteraturöversikten, inte har kunnat appliceras fullt ut på Simrishamns kommun eftersom kommunens tillväxtstrategier inte har fokus på att skapa en befolkningsökning. Istället jobbar Simrishamns kommun med att förbättra och förstärka dagens förutsättningar vilket ska generera en starkare attraktionskraft, tillväxt kommer på köpet.Nyckelord: tillväxtstrategi, befolkningsminskning, krympande städer, attraktivitet, regionförstoring / The purpose of this qualitative study has been to see what type of strategies are being used by a Swedish rural municipality that faces a continuing depopulation, which is considered to cause a regional disparity. We have based our thesis upon reviewings of literature, interviews and municipal documents. The work is based on the fact that there are trends in today's society that indicate that most of Sweden's municipalities have a declining population. This is most pronounced in Sweden's smaller municipalities and rural areas, which are increasingly depopulated by both people and businesses who are moving to larger cities. Politicians and municipalities response is to develop strategies that will counteract a continued reduction in population while generating a population increase in order to further advance the municipality. The study is originated from the concept of growth strategies, which we have then put in relation to the case study of Simrishamn municipality which has a population decrease. Hence, we have created this study's question; What growth strategies have been put forward by the municipality of Simrishamn for managing population decrease and why?The results of the study show that the general growth strategies found in the literature review, could not be fully applied to the municipality of Simrishamn, since the municipality's growth strategies do not focus on creating a population increase. Instead, the municipality of Simrishamn is working to improve and strengthen today's conditions, which will generate a stronger attractiveness, growth follows.Key words; growth strategy, population reduction, shrinking cities, attractiveness, regional enlargement