Offering an attractive public transportation system is an important aspect of the transitioning towards a society less dependent on cars. However, measuring attractivity is not straightforward and can be done in many different ways. The purpose of this work was to create and compare evaluation measures to assess the competitiveness of public transportation compared to cars over time. The evaluation measures have been applied to a case study from Skåne and enabled evaluation, both of the method and the attractiveness of Skåne's public transportation. Data from the period 1983 to 2023 has been used, and these long time series have enabled comparison of results over 40 years. One of the key findings of the study is that attractiveness should be measured in relative terms compared to other available travel options rather than in absolute terms. The attributes of the car have a much stronger impact on how people travel than the attributes of public transport. Another finding is that travel costs can vary significantly depending on how costs are calculated, and it is not trivial how this should be done. The evaluation measures developed in this work offer a solution to this by including several aspects and thus providing calculation methods for different situations. The results of the study also show how Skåne's public transportation has developed over time. Generally, frequency of service and ticket fares have increased, traffic runs later in the evening, and travel time has not changed significantly. Public transport seems to be competitive in larger cities with high parking fees and on routes served by trains. In smaller cities and on routes served by regional buses, public transportation finds it more difficult to gain market share. Some proposed measures to increase the competitiveness of public transportation include increasing service frequency where it is currently low and to plan for decreased car ownership, for example via improved access to car sharing or rental services and increased parking fees at workplaces. Municipalities and regions must plan the transportation system with all modes of transportation in mind, and the result from this work proposes which evaluation measure that should be used in different situations. / Att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik är en viktig del i omställningen mot ett samhälle där färre resor görs med bil. Att mäta attraktiviteten är dock inte helt enkelt och kan göras på många olika sätt. Syftet med detta arbete är att utveckla och jämföra utvärderingsmått för att kunna mäta kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen över tid. Utvärderingsmåtten har tillämpats på en fallstudie från Skåne och möjliggjorde utvärdering, dels av metoden, dels av attraktiviteten i Skånes kollektivtrafik. I detta arbete har data från tidsperioden 1983 till 2023 använts, och dessa långa tidsserier har möjliggjort jämförelse av resultat över 40 års tid. Ett av arbetets nyckelfynd är att attraktiviteten bör mätas i relativa termer i jämförelse med andra tillgängliga resalternativ och att bilens attribut har mycket kraftigare inverkan på hur människor reser än vad kollektivtrafikens attribut har. En annan slutsats är att reskostnader kan variera kraftigt beroende på hur kostnader beräknas, och det är inte trivialt på vilket sätt det bör göras. Utvärderingsmåtten som togs fram i detta arbete erbjuder en lösning på detta genom att inkludera flera aspekter och beräkningsmetoder som lämpar sig i olika situationer. Resultatet från arbetet visar även hur Skånes kollektivtrafik har utvecklats över tid. Generellt sett har turtätheten och biljettpriserna ökat, trafiken går senare på kvällen och restiden har inte förändrats nämnvärt. Kollektivtrafiken verkar vara konkurrenskraftig i större städer med höga parkeringsavgifter och på sträckor som trafikeras av tåg. I mindre städer och linjer som trafikeras av regionbussar har kollektivtrafiken svårare att vinna marknadsandelar. Några föreslagna åtgärder för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft är att öka turtätheten i kollektivtrafiken där turutbudet idag är lågt samt att planera för ett lägre bilinnehav exempelvis med förbättrad tillgängligheten till bilpool eller hyrbil och höjda parkeringsavgifter vid arbetsplatser. Kommuner och regioner måste planera transportsystemet med alla färdmedel i åtanke, och resultatet från detta arbete visar vilken typ av utvärderingsmått som är lämpligast att använda i olika sammanhang.

Studiens syfte var att undersöka hur anställda upplevde företag som arbetsgivarvarumärke och arbetsplats samt vilka faktorer som kan ha en påverkan på detta. Det genomfördes åtta intervjuer med anställda på ett företag inom mediabranschen. Det framkom att det fanns olika faktorer som påverkade hur medarbetarna såg på sin arbetsgivare. Dels skulle företaget erbjuda utvecklingsmöjligheter, flexibilitet i arbetsuppgifterna samt arbetsförmåner. På så sätt skapas en tillit och lojalitet gentemot varandra. Denna tillit skapar också en trygghet i sin anställning och mot sin chef. Relationen till sin chef visade sig vara viktig men även att de anställda själva fick styra över sina arbetsuppgifter. Även att arbeta på ett välkänt företag ansågs höja arbetsgivarens attraktivitet. Slutligen framkom det att de sociala faktorer påverkade hur de anställda såg på sin arbetsgivare och de menade på att det fanns en del brister gällande samarbetet mellan avdelningarna inom företaget. / The purpose of the study was to analyze employees’ perceptions of the company’s Employer Branding, the workplace, and the factors that may have an impact on this. Eight interviews were held with employees from a company in the media industry. It appeared that there were various factors that influence how employees perceive their employer. In order to be considered an attractive organization the company needs to offer opportunities to develop, flexibility in the daily tasks and employee benefits, and have a good reputation. This creates trust and loyalty between the employer and employee. It is important for the employees to have a good relationship with their manager, and at the same time it is important to have control over their own work tasks. Finally, social factors affected how the employees viewed their employer. According to some employees, there were some flaws with the cooperation between the departments within the company.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva i arbetet som enhetschef. För att svara mot syftet har studien genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupperna består av enhetschefer och HR-konsulter. Resultatet i studien kan bidra till att öka förståelsen om vilka faktorer som är attraktiva i arbetet och vilka områden som kan utvecklas för att skapa en bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att de faktorer som upplevs vara attraktiva kan delas in i tre kategorier som utgörs av förutsättningar, påverkan och meningsfullhet. Exempelvis framkommer det att storlek av arbetsgrupp, handlingsfrihet och stimulans är avgörande för tjänstens attraktivitet. Sammantaget är det av stor vikt att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva eftersom det kan leda till att enhetschefer stannar kvar i arbetet. / The purpose of this research is to examine what factors that appears to be attractive in the work as a unit manager. In order to achieve this purpose, a qualitative research method was chosen, using semi-structured interviews with a sample consisting of unit managers and human resource consultants. The results generated in this research aims to improve the understanding of what factors that appears as attractive in the work as a unit manager. Furthermore, the research also aims to contribute to the understanding of what areas that needs to be developed in order to create an improved and healthier work-environment for unit managers. The results in this study shows that the factors that appears as attractive can be divided into three categories; prerequisites, impact and meaningfulness. This is highlighted in for example the size of the work-group, the level of independence inhabited and stimulation, which appears as factors crucial for the attractiveness in the role as a unit manager. The reason why this study is of vital importance is because understanding the factors that appears as attractive in the work as a unit manager can be crucial in maintaining the unit managers in the workplace.

The purpose of this thesis is to explain the paradox of high employee turnover in an attractive industry and how management control can reconcile the tensions that occur as a consequence of the paradox. To achieve the purpose the study will use the accounting industry where this paradoxical situation occurs. A theoretical analytical model is developed with support from previous research. The model and its hypotheses are tested through a theoretically designed electronic survey. A total of 408 respondents participated, of which 221 people are active public accountants, 52 former public accountants and 135 potential candidates in public accounting. The analysis is based on a multivariate statistical analysis and a qualitative post hoc analysis. The result offers an indication that inadequate management control explain why employee turnover remain high despite the attractiveness of the industry. Personnel and action controls are proven to have positive effects on job satisfaction, commitment, the intention to stay and exhaustion. Reward systems are currently being used with the purpose of motivating staff and making sure they stay with the company. Despite this, and the attractiveness the accounting industry holds, the employee turnover is high. The results show that personnel and action controls strengthen the effects of rewards and expectations. In accordance with the results this mean the likelihood of voluntarily termination decreases, and the intention to stay increases. By reforming the management practices to include personnel and action controls in a larger scale, accounting firms can contribute to resolving the identified paradox. For the knowledge intensive accounting profession, this would lead to valuable cost savings. / <p>Validerat; 20160603 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival. Två av intervjuerna har genomförts via telefon och fyra intervjuer har genomförts via e-post.</p><p>Resultaten visar att det i Satakunta finns en medvetenhet om regionens identitet och image, men att det inte finns en gemensam åsikt om vad dessa är. Det finns även olika åsikter om förmågan att skapa regional identitet och image i regionen. Undersökningen visar att Jazzmusikfestivalen bidrar till regional identitet och image i regionen Satakunta, men att den i huvudsak bidrar till detta i staden Björneborg. Festivalen bidrar även till en attraktiv och konkurrenskraftig region, trots att det inte finns en gemensam tanke i regionen om vad som är regionens identitet och image och skapandet av dessa. Resultaten visar även att det finns samarbeten för att göra regionen attraktiv och konkurrenskraftig.</p>

<p>This study examines the effects of a person's appearence on grading. 80 teachers in Swedish have assessed a text, illustrated with a picture of the supposed author. The pictures were varied by attractiveness, personality in looks, and gender. Furthermore, a text illustrated by a drawing and an unillustrated text were also used in the study. The texts were sent to the teachers by e-mail and assessed on a scale from 1-10 and the Swedish grading scale IG-MVG (Did not pass – Passed – Passed with credit - Passed with great credit). The photos used had been assessed by university students with regards to attractiveness, intelligence, sympatethicness and ambitiousness. The later three categories were put together in a category named Personality in Looks. No significant effects of looks on grading were found in this study. However, substantial differences indicated that attractiveness seems to have a slight negative effect on grading and that the category Personality in Looks seems to have a slightly positive effect. Gender differences were nearly significant, in favour of the male authors.</p>

This study examines the effects of a person's appearence on grading. 80 teachers in Swedish have assessed a text, illustrated with a picture of the supposed author. The pictures were varied by attractiveness, personality in looks, and gender. Furthermore, a text illustrated by a drawing and an unillustrated text were also used in the study. The texts were sent to the teachers by e-mail and assessed on a scale from 1-10 and the Swedish grading scale IG-MVG (Did not pass – Passed – Passed with credit - Passed with great credit). The photos used had been assessed by university students with regards to attractiveness, intelligence, sympatethicness and ambitiousness. The later three categories were put together in a category named Personality in Looks. No significant effects of looks on grading were found in this study. However, substantial differences indicated that attractiveness seems to have a slight negative effect on grading and that the category Personality in Looks seems to have a slightly positive effect. Gender differences were nearly significant, in favour of the male authors.

Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival. Två av intervjuerna har genomförts via telefon och fyra intervjuer har genomförts via e-post. Resultaten visar att det i Satakunta finns en medvetenhet om regionens identitet och image, men att det inte finns en gemensam åsikt om vad dessa är. Det finns även olika åsikter om förmågan att skapa regional identitet och image i regionen. Undersökningen visar att Jazzmusikfestivalen bidrar till regional identitet och image i regionen Satakunta, men att den i huvudsak bidrar till detta i staden Björneborg. Festivalen bidrar även till en attraktiv och konkurrenskraftig region, trots att det inte finns en gemensam tanke i regionen om vad som är regionens identitet och image och skapandet av dessa. Resultaten visar även att det finns samarbeten för att göra regionen attraktiv och konkurrenskraftig.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning infriandet av det psykologiska kontraktet predicerar uppfattningen av arbetsgivarens attraktivitet (utifrån dimensionerna; intresse för arbetsgivaren, socialt-, ekonomiskt-, utvecklings- och tillämpningsvärde) hos nyanställda på en myndighet i Mellansverige, utöver bakgrundsfaktorerna arbetstillfredsställelse, ålder och kön. För att samla in data skapades en webbaserad enkät som besvarades av 118 nyanställda vid den valda organisationen. Enkätfrågorna baserades på tre mätinstrument, Global Job Satisfaction, PSYCONES och EmpAt. Även bakgrundsfrågor om ålder och kön efterfrågades. Resultatet visade att infriandet av det psykologiska kontraktet kunde predicera uppfattningen av arbetsgivarens attraktivitet för alla fem dimensioner i EmpAt utöver bakgrundsfaktorn arbetstillfredsställelse. Bakgrundsfaktorerna ålder och kön bidrog inte till något signifikant resultat. / The purpose of the study was to investigate to which extent the fulfilment of the psychological contract predicts the perception of employers' attractiveness (based on the dimensions, interest of the employer, social-, economic-, development- and application value) of new employees in an agency in central Sweden, in addition to the background factors of job satisfaction, gender and age. To collect data, a web-based survey was created that was answered by 118 newly employed at the chosen organization. The survey questions were based on three measuring instruments, Global Job Satisfaction, PSYCONES and EmpAt. Also background issues about age and gender were requested. The result showed that the fulfilment of the psychological contract could predict the perception of employers' attractiveness for all five dimensions of EmpAt in addition to the background factor job satisfaction. Age and gender as background factors did not contribute to any significant results.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.