The purpose of the study was to investigate if there was a difference in the experience of employer attractiveness and experience of recruitment process, based on whether the respondent had received employment or not at the selected organization. The purpose was also to investigate whether there was a correlation between experience of employer attractiveness and experience of recruitment process. The questionnaire used contained questions about the experience of the recruitment process and employer attractiveness, the latter was measured using the Employer Attractiveness scale. The study showed that those who became employed rated all dimensions of employer attractiveness higher. Furthermore, the study showed that those who became employed rated the dimensions fairness and treatment higher. As for the experience of the usability of the recruiting tool there were no differences between the groups. The results also showed a positive correlation between experience of the recruitment process and experience of employer attractiveness. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad vad gäller upplevelsen av arbetsgivarattraktionen samt upplevelsen av rekryteringsprocessen utifrån om arbetssökande, till en kommun i Mellansverige, fått en anställning eller inte fått anställning. Syftet var även att undersöka om de fanns ett samband mellan upplevelsen av arbetsgivarattraktionen och upplevelsen av rekryteringsprocessen. Enkäten innehöll frågor som behandlade upplevelsen av rekryteringsprocessen samt frågor hämtade från Employer Attractiveness Scale, vilket mätte arbetsgivarattraktionen. Resultatet påvisade att de som blivit anställda skattade samtliga dimensioner i arbetsgivarattraktionen högre än de som inte blivit anställda. Studien visade även att de som blivit anställda skattade dimensionerna gällande den upplevda rekryteringsprocessens dimensioner rättvisa och bemötande högre än de som inte blivit anställda. Vad gäller upplevelsen av användarvänligheten påvisades ingen skillnad mellan grupperna. Resultatet visade ett positivt samband mellan upplevelsen av rekryteringsprocessen och upplevelsen av arbetsgivarattraktionen.

Studien undersökte lärarstudenters uppfattning om en kommuns arbetsgivarattraktivitet. Studien syftade till att undersöka sambandet mellan Kommunens arbetsgivarattraktivitet och lärarstudenters kännedom om Kommunen och huruvida kännedomen var värdeladdad, samt att undersöka skillnader mellan en Ideal arbetsgivares attraktivitet och Kommunens arbetsgivarattraktivitet. Studien genomfördes med en enkätundersökning som distribuerades till lärarstudenter. För att undersöka sambandet mellan kännedom samt dess värdeladdning och Kommunens arbetsgivarattraktivitet användes Familiarity Scale och för att undersöka skillnader mellan en Ideal arbetsgivares attraktivitet och Kommunens arbetsgivarattraktivitet användes Employer Attractiveness Scale (EmpAt) bestående av fem dimensioner (Social, Utveckling, Intresse, Tillämpning, Ekonomi). Det första huvudresultatet visade signifikanta samband mellan Kommunens uppfattade arbetsgivarattraktivitet och kännedomsvariablerna, där den värdeladdade kännedomen hade starkast samband med Kommunens arbetsgivarattraktivitet. Det andra huvudresultatet visade signifikanta skillnader mellan en Ideal arbetsgivares attraktivitet och Kommunens arbetsgivarattraktivitet i samtliga dimensioner i EmpAt. / The study examined teachers' perceptions of a municipality's employer attractiveness. The study aimed to investigate the relationship between the Municipality's employer attractiveness and teacher students' knowledge of the Municipality and whether the knowledge was value- charged, and also to examine differences between an Ideal employer attractiveness and the Municipality’s employer attractiveness. The study was conducted with a survey that was distributed to teacher students. To investigate the relationship between knowledge and its value charge and the Municipality's employer attractiveness, the Familiarity Scale was used and to investigate differences between an Ideal employer attractiveness and the Municipality’s employer attractiveness, Employer Attractiveness Scale (EmpAt) consisting of five dimensions (Social, Development, Interest, Application, Economy) was used. The first main result showed significant relationships between the Municipality's perceived attractiveness and the knowledge variables, where the value-charged knowledge had the strongest correlation with the Municipality's attractiveness. The other main result showed significant differences between Ideal employer attractiveness and the Municipality’s employer attractiveness in all dimensions of EmpAt.

Syftet med studien var att undersöka hur invånare i Gävle kommun ser på kommunen som arbetsgivare med bakgrund till hur kommunen valt att arbeta med employer branding. Syftet var även att se om det fanns några skillnader i uppfattningen beroende på om respondenten har kommunen som arbetsgivare eller inte. Den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av enkäter innehållande frågor om arbetsgivarattraktionen där samtliga påståenden är hämtade från mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale. Resultatet visade på en signifikant skillnad i uppfattningen av organisationen som attraktiv arbetsgivare, där de respondenter som har kommunen som arbetsgivare generellt har en mer positiv syn än de invånare som inte har kommunen som arbetsgivare. / The purpose of this study was to examine how the citizens of Gävle municipality views the organisation as an employer based on how the municipality has chosen to work with employer branding. The purpose was also to examine whether there was any differences in the experience of employer attractiveness depending on the fact that the participant works for the municipality or not. The study was conducted through a questionnaire survey which contained questions about employer attractiveness and was measured using the Employer Attractiveness scale. The study showed a statistically significant difference in perception of the organisation as an employer, where the participants who works for the municipality had a more positive view compared to the participants who does not work for the municipality.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan tre olika åldersgrupper inom byggbranschen gällande uppfattningen av den ideala arbetsgivaren. Uppfattningen av den ideala arbetsgivaren mättes genom mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale utifrån fem dimensioner: Intresse, Social, Utveckling, Tillämpning och Ekonomi. Undersökningen genomfördes på fem byggföretag i Mellansverige med totalt 72 yrkesarbetare som deltagare. Deltagarna delades in i åldersgrupperna äldre (födelseår 1954–1981), medel (1982–1993) och yngre (1994–2005). Studiens resultat visade att det fanns en skillnad mellan åldersgrupperna äldre och medel och mellan äldre och yngre avseende hur de värderade dimensionen Social. Den äldre åldersgruppen värderade dimensionen Social lägre än åldersgrupperna medel och yngre. Det fanns inte några skillnader mellan åldersgrupperna för övriga dimensioner (Intresse, Utveckling, Tillämpning och Ekonomi). / The purpose of the study was to investigate whether there was any difference between three different age groups in the construction industry regarding the perception of the ideal employer. The perception of the ideal employer was measured through the Employer Attractiveness Scale based on five dimensions: Interest, Social, Development, Application and Economic. The survey was conducted at five construction companies in Central Sweden with a total of 72 construction workers as participants. The participants were divided into the age groups: older (year of birth 1954-1981), middle (1982-1993) and younger (1994-2005). The results of the study showed that there was a difference between the age groups older and middle and between older and younger in terms of how they valued the Social dimension. The older age group valued the dimension Social lower than the age groups middle and younger. There were no differences between the age groups for other dimensions (Interest, Development, Application and Economic).

No description available.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter. I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter. En enkätundersökning genomförs för att få studenternas perspektiv på vikten av CSR och undersöka hur företagens kommunikation har nått ut. Resultatet av studien analyseras med hjälp utav en egenutvecklad modell som kopplar samman Employer Branding-strategier med CSR-dimensioner och kommunikationsstrategier. En slutsats som dras är att CSR kan implementeras i strategin på olika vis beroende på kärnverksamhet och typ av företag. Utifrån enkätundersökningen dras en slutsats att studenter inte främst fokuserar på CSR-aspekter när det kommer till att värdera en arbetsgivares attraktivitet. Aspekter som balans mellan arbete och fritid, utmanande arbetsuppgifter samt sammanhållning på arbetsplatsen är de som visar sig vara mest efterfrågade. Slutsatsen som dras är att det är genom mässor och arbetsmarknadsdagar som studenterna haft mest kontakt med företagen och att en mer aktiv kommunikation av CSR i dessa forum skulle kunna resultera i att företaget lyckas kommunicera ut mer av sitt CSR-engagemang.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan kvinnliga och manliga ingenjörsstudenter gällande uppfattningen av den valda organisationens och den Ideala arbetsgivarens image. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon skillnad i studenternas uppfattning av image hos den valda organisationen jämfört med den Ideala arbetsgivaren. Imagen mättes utifrån fem dimensioner med hjälp av Employer Attractiveness Scale. En enkätundersökning gjordes med totalt 102 ingenjörsstudenter som deltagare. Studiens resultat visade ingen skillnad mellan kvinnor och män gällande employer attractiveness men det fanns skillnad mellan uppfattningen av den valda organisationens image och uppfattningen av den Ideala arbetsgivarens image, samt hur de fem dimensionerna skattades.

Background: Differentiation towards one’s competitors is crucial. Brand can symbolize competitive advantages through intangible assets, though the focus in both companies and academia has largely been on adding intangible values to products. To large extent employees has not been consider as an aspects that could add value, i.e. employees as brand builders.  Recently gained interest in both areas have make it possible to compared them both the see employees possibility to add brand value.   Purpose: The purpose of this thesis is to describe the relationship between employer attractiveness and internal brand equity.   Methodology: Conducted a quantitative study, with a single cross-sectional design and self-completion questionnaire as data collection method. Descriptive statistics and simple linear regression was thereafter performed. All with ethical principles in consideration.   Conclusion: This study provides empirical evidence that confirms a relationship between employees and the brand equity through the concepts of employer attractiveness, and brand equity through the concept of internal brand equity. The study provides a regression analysis between the two concepts that indicates a relationship to a very large extent. The confirmed relationship thus adds new perspectives of how to add intangible value to a brand and thus adds to a potential success.

Syftet med studien var att undersöka hur de fem dimensionerna i employer attractiveness scale (EmpAt) värderades hos en potentiell arbetsgivare bland högskolestuderande studenter vid en högskola i mellersta Sverige utifrån kön, ålder och förvärvsarbete hos de studerande. En enkätundersökning med ett strategiskt urval gjordes med totalt 121 studenter som deltagare. Resultatet analyserades med hjälp av en multivariat variansanalys (MANOVA) och visade att det förelåg en signifikant skillnad i fråga om kön. Kvinnor värderade dimensionerna social, tillämpning och utvecklinghögre än män. Resultatet visade ingen skillnad i ålder (unga vs. äldre) eller förvärvsarbete (ja vs. nej).

This thesis analyses influencers of employer attractiveness with high focus on company performance and other elements concerning company as such. Theoretical part of this thesis aims to bring relevant background for the practical analysis. In particular, it examines areas such as talent management, employee value proposition and employer branding and their connection to employer attractiveness. Practical part identifies objective and subjective drivers of employer attractiveness. This part consists of three analyses: Questionnaire, Correlation Analysis and RPC Graduate Survey. Triangulation of all three analyses brings complex results concerning employer attractiveness influencers. Empirical part works towards answering of research questions and creating a recommendation manual that shall help companies to become attractive employers.