Turistinformationscentrum finns för att tillhandahålla besökare med relevant information om destinationen samt för att förbättra och anpassa vistelsen utefter besökarnas personliga preferenser. I samband med utvecklingen av digital kommunikation har besökarnas tillvägagångssätt att ta del av turistinformation förändrats. Tillgängligheten till turistinformation har fått turismutvecklare att spekulera om det fysiska turistinformationscentrum i framtiden kommer att fortsätta tillhandahålla information och tjänster i sitt nuvarande format. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fysiska turistinformationscentrum påverkas av digital kommunikation i sin dagliga verksamhet. Detta för att bringa förståelse hur turistinformationscentrum kan arbeta i framtiden med digitala kommunikation i sin dagliga verksamhet. För att undersöka hur turistinformationscentrum kan arbeta med digital kommunikation i framtiden genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda intressenter som representerade två olika organisationstyper. Resultatet tyder på att turistinformationscentrumen arbetar olika med digital kommunikation och att det har olika synsätt på hur turistinformationscentrum arbete med digital kommunikation kommer att se ut i framtiden. Flera av respondenterna konstaterar att Artificiell Intelligens (AI) kommer att få en större betydelse i deras sätt att tillhandahålla information till besökarna. För att öka turistinformationscentrums attraktivitet med hjälp av digital kommunikation behöver chatt GPT bli mer kvalitetssäkrad i den information den tillhandahåller. Samverkan mellan turistinformationscentrum och andra turismaktörer behöver också bli bättre för att tillgängliggöra turistinformationscentrum som informationskälla. Det genomgående mönstret för studien är att turistinformationscentrum behöver arbeta med digital kommunikation som kan tillhandahålla personlig och marknadsneutral turistinformation. Tanken är att det ska fungerar som en förlängd arm av deras nuvarande verksamhet. I slutsatsen går det därmed att konstatera att turistinformationscentrumen behöver implementera digital kommunikation för att stärka sin attraktivitet bland framtidens besökare. För att det ska ses som en attraktiv källa av turistinformation behöver det existera i de digitala kanaler som besökarna använder sig av. / A Tourist information center exists to provide visitors with relevant information about the destination as well as to improve and adapt the visit to the visitors personal preferences. In conjunction with the development of digital communication, the visitors approach to accessing tourist information has changed. The availability of tourist information have made tourist developers to begin speculate about the physical tourist information center, if they in the future will keep providing information and services in its current state. This essay is a qualitative study with the purpose of examining how physical tourist information center in the future will be affected by digital communication in their daily operations. This study is to understand how and if tourist information center can still exist in the future with digital communication in its current state. Qualititative interviews where implemented with selected stakeholders to identify what kind of impact digital communication has on tourist information center daily activities. Two different organisations are represented to better understand how tourist information centers can work with digital communications in the future.The result implies that tourist information center are using digital communication differently. They have different points of views about their future work with digital communication. The majority of the respondents point out that Artificial Intelligence (AI) will have a greater purpose in their ways to provide information to the visitors. To increase the attractiveness of tourist information centers with the help of digital communication the AI chat GPT needs to provide more quality assured tourist information. The cooperation between tourist information centers and other tourism companies need to make the tourist information centers more available as a tourist information source. The consistent pattern of this study is that tourist information centers need to work with digital communication that can provide personal and market neutral information and works as an extension of their current business. The conclusion shows that tourist information centers need to implement digital communication to strengthen their attractivity among future visitors. For it to be seen as an attractive source of tourist information centers, it needs to exist in the digital channels that visitors are using. / <p>2024-05-29</p>

The purpose of this essay has been to find out how a commune can work with commitment as a part of the attractive work in order to reduce staff turnover among social workers. Furthermore, the essay refers to contribute the theoretical knowledge in the field. In order to achieve this purpose ten semistructured interviews were conducted, of which eight were with socialworkers and two with unit managers of the social workers in the commune studied. The result showed that the definition of engagement also includes the feeling of caring and wanting to do more than you’re expected to. The result also showed that the social workers engagement are affected of work features, the organization, the leadership and the team of colleagues. Another result show that theese contents can not be statically prioritized, but instead should be put in relation to to the group and the individual's current needs. Based on what was identified as the current needs of the social workers, a result was also a number of development proposals for how the commune and unit managers for social security workers can work to create engagement. / Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur en kommun kan arbeta med engagemang som en del av det attraktiva arbetet för att minska personalomsättning bland socialsekreterare. Vidare avser uppsatsen bidra med teoretisk kunskap inom området. För att uppnå syftet har tio semistrukturerade intervjuer genomförts, varav åtta var med socialsekreterare och två med enhetschefer för socialsekreterare i den studerade kommunen. Resultatet visade att definitionen av begreppet engagemang också inkluderar en känsla av att bry sig och vilja göra mer än man förväntas. Resultatet visade också att socialsekreterarnas engagemang påverkas av arbetets egenskaper, organisationen, ledarskapet och arbetsgruppen. Ytterligare en slutsats är att ovanstående faktorer och dess innefattande aspekter inte kan statiskt prioriteras utan bör stå i relation till gruppen och individernas nuvarande behov. Utifrån vad som identifierades vara socialsekreterarnas nuvarande behov blev ett resultat även ett antal utvecklingsförslag för hur kommunen och enhetschefer för socialsekreterare kan arbeta för att skapa engagemang.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

From 2010 to 2014, regional and state organizations in the region of Stockholm have developed an EU-finnanced project named SATSA II - regional cykelstrategi (regional bicycling strategy). The strategy aims to increase the number of citizens commuting by bicycle in the region and develop a new intermunicipal infrastructure for fast bicycling. By providing a network of fast cycling routes on a regional scale, called “snabbcykelvägar”, the strategy promotes a shift towards more sustainable transport for the citizens of Stockholm county. The new regional network of bicycle routes have strategically been placed to pass by local centres, transport nodes, larger working areas and universities. The purpose of this master thesis is to develop a design concept for fast cycling routes (snabbcyelvägar) in the region of Stockholm. The design concept have been developed through the vision of the ‘good bicycling experience’. To define what it is that provides a ‘good bicycling experience’, physical, environmental and spatial aspects have been studied through empirical research and through relevant theories found in the research field of environemnetal psycology and semiotics. The aspects that provides a ‘good bicycling environment’ has been structured into three criterias. The criterias are: safety, continuity and likeability (attractivity). The three criterias has further been transformed in to designprincipals which are presented in a toolbox. The toolbox is the result of the study and can be used by planners and architects to design a regional network of cycling routes that provides a good expereince for the present and future bicycle commuters in the region of Stockholm (see Toolbox 2, p. 65). / Snabbcykelvägar är benämningen för de regionala cykelstråk som från 2014planeras skapa ett regionalt nätverk för snabb transport på cykel i Stockholmslän med fokus på pendlingscyklister. Detta examensarbete syfte och mål är attutveckla ett designkoncept för snabbcykelvägar i Stockholms län.Visionen om ‘den goda cykelupplevelsen’ har legat till grund för att utveckladesignkonceptet. Forskningsteorier inom miljöpsykologi och semiotik hartillsammans med empiriska studier resulterat i ett antal kriterier som kan antasskapa en ‘god cykelupplevelse’. Kriterierna är trygghet, kontinuitet och attraktivitet.Från kriterierna har sedan ett antal design- och gestaltningsprinciperutvecklats som delats in i följande kategorier: Form, Utsikt, Upplevelseoch Ordning. De fyra kategorierna med dess design- och gestaltningsprinciperhar sammanställts i en “toolbox” (verktygslåda) som kan användas avplanerare och arktiekter för gestaltning och utbyggnad av regionala snabbcykelvägarnaoch utgör resultatet för studien (se Toolbox 2, sida 65).

The locations surrounding is a primary factor for office tenants when chosing space. What makes the location attractive, however, depends on a number of factors for instance the  office tenants' individual preferences. This thesis aims to Explain  how an area and it’s surrounding office buildings are affected by the establishment of a new commercial space. Futhermore, we have more closely studied Mood Stockholm which is one of the newest and most exciting commercial spaces in Stockholm. The area around Mood Stockholm was previously forgotten and lacked movement of people. Even though the property is located in Stockholm CBD which generally has a high demand and market rents, the property’s vicinity was not that attractive. The results of this study shows that the commercial space has brought life into the area by bringing an increase of people  and in turn a higher number of urban activities and services. The general street environment has also been improved. It can therefore be concluded that the commercial space has increased the  area's attractiveness.   The results also showed that the establishment of Mood Stockholm has increased the activity and movement in the area. This in turn has created a safer environment in the neighborhood. The establishment of the commercial space has Also  led to a higher demand for office premises in the neighborhood and increased rent levels. It has also been found that the area has gone from a level –B area to a level--‐A area which indicates an increased willingness to pay a higher price for the rented space. The attractiveness of the area, however, has also been affected by other factors where cooperation between property owners in the area have been shown to have a significant impact on the area's development.

Att företag använder sig av influencers som ett marknadsföringsverktyg på sociala medier blir allt vanligare att se. Precis som det engelska ursprungsordet influence betyder så handlar influencer marketing om att varumärken använder personer med stora nätverk av följare för att påverka andra konsumenter till varumärkeskännedom och köpbeslut. Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärken använder sig utav influencers som ett marknadsföringsverktyg för att skapa trovärdighet genom samarbeten på sociala medier. Studien har undersökt vad det finns för möjligheter samt problem som denna typ av marknadsföringsverktyg kan innebära. För att undersöka frågeställningen har författarna intervjuat två medelstora influencers och två stora varumärken inom skönhet. Deras expertis och kunskap inom influencer marketing har bidragit till ett exceptionellt forskningsmaterial för denna studie. Slutsatsen visade på att varumärken som använder influencers som ett marknadsföringsverktyg gör det i syfte att stärka relationen till sina kunder, samtidigt som de vill öka sin varumärkeskännedom. Influencers som samarbetar med varumärken anser sig själva inspirera sina följare att prova nya varumärken, samtidigt som de ger en ärlig och rättvis recension. Detta sammanlänkar de tre delarna som ingår i marknadsföringsverktyget, vilket är influencer, mottagare och varumärke. / The fact that companies use influencers as a marketing tool on social media is becoming increasingly more common. Just as the English origin word influence means, influencer marketing is about brands using someone with a large number of followers and a power to affect and influence other consumers to brand awareness and purchasing decisions. The purpose of this study is to investigate how brands use influencers as a marketing tool to create credibility through collaborations on social media. The study will examine what opportunities there are as well as problems that this type of marketing tool can entail. To answer the research question, the authors have interviewed two medium-sized influencers and two major beauty brands. Their expertise and knowledge in influencer marketing have contributed to an exceptional research material for this study. The conclusion showed that brands that use influencers as a marketing tool do it, in order to strengthen the relationship with their customers, while at the same time increase their brand awareness. Influencers who work with brands consider themselves to inspire their followers to try new brands, while giving them an honest and fair review. This conclusion links the three parts included in the marketing tool, which are influencers, recipients and brands.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed. This perspective stresses the production of city and place as a planning process. The meaning of attractive places is historically and contextually dependent and constantly constructed and reconstructed through ideals. We have also used the concept of discourse theory as a tool for analysing our empirical material and to detect which values are combined with the term attractiveness. The study is mostly based on planning-documents and interviews with planners and architects located in the city of Malmö. The paper demonstrates that the term attractiveness is used as a tool for achieving the vision of sustainable development but emphasizes that there is a problem implementing the visionary goal of attractiveness on a practice level. The use of attractiveness within planning practice creates both complications and misunderstandings among planners. The meaning of the concept is presented with both a competitive approach and approaches towards social benefits. Attractiveness tends to contain everything and nothing, which demonstrates the gap between vision and reality in urban planning.

AbstractAuthors​: Johan Byström and Jonathan Ekstrand. Advisor​: Jesper Enbom. Examinator​: Eric Carlsson. The purpose of this thesis is to increase our understanding about how some of the most popular tech business’ use the phenomenon employer branding to make their own company look more attractive towards future workers through their social media channels. But also, expand our knowledge when it comes down to what makes a company attractive among students who study information technology and data programs. This thesis consisted of two methods which were a semiotic image analysis and two qualitative interviews. The data from the semiotic analysis consists of nine different images from the selected companies and the qualitative interviews consists of two separate group interviews which concluded a total of nine students from Umeå university. The results showed us new insights on how successful companies operate on their social media channels Instagram and Facebook. We could also identify that each company had their own idea of strategic communication on their channels. But something mutual between all channels were that they published content which purpose was to please a wider audience rather than a small selected group of people. Through this study we landed in the conclusion that the three companies do not aim their communication directly towards the group of students we interviewed. However, you can see patterns of the phenomenon employer branding in the published content, which contributes to make the companies look attractive. The interviewed students meant that the work environment had to be inviting. They also explained that some of the most important things that they look for in a future workplace are; fellowship, common interests and personal development. If companies use social media their chance of attractiveness and good reputation increases, rather than being lost in the crowd if they are never seen. Keywords: ​Employer branding, identity, social identity, social media, consumption, attractiveness, IT, personal development, corporate culture, students, communication, semiotics

Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. / Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.