Forskningsfrågor: 1. Hur påverkar den upplevda attraktiviteten hos influencers köpintentionen hos deras följare? 2. Vilka faktorer i relationen mellan influencers och konsumenter leder till en ökad upplevd attraktivitet hos influencers? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en djupare förståelse för vad som påverkar influencers upplevda attraktivitet. Vidare kommer uppsatsen att undersöka vilka faktorer i konsumenters relation till influencers som leder till köp med attraktivitet i fokus. Följande faktorer som undersökts är attraktivitet, expertis, trovärdighet, community, autenticitet och köpintention. Genom att analysera dessa faktorer i relationer mellan konsumenter och influencers kan studien bidra med insikter som kan ligga till grund för framtida marknadsföringsstrategier. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ undersökning där data har samlats in med hjälp av en enkätstudie med 355 respondenter. Vidare har data analyserats med hjälp av analysverktyget SPSS Statistics. I analysprogrammet har korrelationsanalyser, korstabuleringar, Cronbach’s reliabilitetsanalyser och regressionsanalyser genomförts för att tolka insamlad data.  Slutsats: Studien visar att det finns ett mycket signifikant och säkert positivt samband mellan attraktivitet och köpintention. Attraktivitet påverkas dessutom av expertis, trovärdighet, community och autenticitet. Kunder som känner attraktion till sin influencer i den mån att de har liknande intressen och värderingar kommer påverkas av marknadsföring från sin influencer på ett positivt sätt. Företag bör ha det i beaktning när de väljer influencers som ska marknadsföra deras varor. / Research questions: 1. How does the perceived attractiveness of influencers affect the purchase intention of their followers? 2. Which factors in the relationship between influencers and consumers lead to an increased perceived attractiveness of influencers? Purpose: The study aims to investigate and gain a deeper understanding of what affects the perceived attractiveness of influencers. Furthermore, the study will be researching which factors in the consumers' relationship with influencers lead to increased purchases intention, with attractiveness in focus. The following factors investigated are attractiveness, expertise, trustworthiness, community, authenticity and purchase intention. By analyzing these factors in relationships between consumers and influencers, the study can contribute with insights that can form the basis of future marketing strategies. Method: The study has been based on quantitative research where data has been collected using a questionnaire study with 355 respondents. Furthermore, the data has been analyzed using the analysis tool SPSS Statistics. In the analyses program, correlation analyses, cross-tabulations, Cronbach's reliability analyses and regression analyses have been carried out to interpret the collected data. Conclusion: The study shows that there is a very significant and certainly positive relationship between attractiveness and purchase intention. Attractiveness is also influenced by expertise, trustworthiness, community and authenticity. Customers who feel attraction to their influencer to the extent that they have similar interests and values will be affected by marketing from their influencer in a positive way. Companies should take this into consideration when choosing influencers to promote their products.

Turistinformationscentrum finns för att tillhandahålla besökare med relevant information om destinationen samt för att förbättra och anpassa vistelsen utefter besökarnas personliga preferenser. I samband med utvecklingen av digital kommunikation har besökarnas tillvägagångssätt att ta del av turistinformation förändrats. Tillgängligheten till turistinformation har fått turismutvecklare att spekulera om det fysiska turistinformationscentrum i framtiden kommer att fortsätta tillhandahålla information och tjänster i sitt nuvarande format. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fysiska turistinformationscentrum påverkas av digital kommunikation i sin dagliga verksamhet. Detta för att bringa förståelse hur turistinformationscentrum kan arbeta i framtiden med digitala kommunikation i sin dagliga verksamhet. För att undersöka hur turistinformationscentrum kan arbeta med digital kommunikation i framtiden genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda intressenter som representerade två olika organisationstyper. Resultatet tyder på att turistinformationscentrumen arbetar olika med digital kommunikation och att det har olika synsätt på hur turistinformationscentrum arbete med digital kommunikation kommer att se ut i framtiden. Flera av respondenterna konstaterar att Artificiell Intelligens (AI) kommer att få en större betydelse i deras sätt att tillhandahålla information till besökarna. För att öka turistinformationscentrums attraktivitet med hjälp av digital kommunikation behöver chatt GPT bli mer kvalitetssäkrad i den information den tillhandahåller. Samverkan mellan turistinformationscentrum och andra turismaktörer behöver också bli bättre för att tillgängliggöra turistinformationscentrum som informationskälla. Det genomgående mönstret för studien är att turistinformationscentrum behöver arbeta med digital kommunikation som kan tillhandahålla personlig och marknadsneutral turistinformation. Tanken är att det ska fungerar som en förlängd arm av deras nuvarande verksamhet. I slutsatsen går det därmed att konstatera att turistinformationscentrumen behöver implementera digital kommunikation för att stärka sin attraktivitet bland framtidens besökare. För att det ska ses som en attraktiv källa av turistinformation behöver det existera i de digitala kanaler som besökarna använder sig av. / A Tourist information center exists to provide visitors with relevant information about the destination as well as to improve and adapt the visit to the visitors personal preferences. In conjunction with the development of digital communication, the visitors approach to accessing tourist information has changed. The availability of tourist information have made tourist developers to begin speculate about the physical tourist information center, if they in the future will keep providing information and services in its current state. This essay is a qualitative study with the purpose of examining how physical tourist information center in the future will be affected by digital communication in their daily operations. This study is to understand how and if tourist information center can still exist in the future with digital communication in its current state. Qualititative interviews where implemented with selected stakeholders to identify what kind of impact digital communication has on tourist information center daily activities. Two different organisations are represented to better understand how tourist information centers can work with digital communications in the future.The result implies that tourist information center are using digital communication differently. They have different points of views about their future work with digital communication. The majority of the respondents point out that Artificial Intelligence (AI) will have a greater purpose in their ways to provide information to the visitors. To increase the attractiveness of tourist information centers with the help of digital communication the AI chat GPT needs to provide more quality assured tourist information. The cooperation between tourist information centers and other tourism companies need to make the tourist information centers more available as a tourist information source. The consistent pattern of this study is that tourist information centers need to work with digital communication that can provide personal and market neutral information and works as an extension of their current business. The conclusion shows that tourist information centers need to implement digital communication to strengthen their attractivity among future visitors. For it to be seen as an attractive source of tourist information centers, it needs to exist in the digital channels that visitors are using. / <p>2024-05-29</p>

The purpose of this essay has been to find out how a commune can work with commitment as a part of the attractive work in order to reduce staff turnover among social workers. Furthermore, the essay refers to contribute the theoretical knowledge in the field. In order to achieve this purpose ten semistructured interviews were conducted, of which eight were with socialworkers and two with unit managers of the social workers in the commune studied. The result showed that the definition of engagement also includes the feeling of caring and wanting to do more than you’re expected to. The result also showed that the social workers engagement are affected of work features, the organization, the leadership and the team of colleagues. Another result show that theese contents can not be statically prioritized, but instead should be put in relation to to the group and the individual's current needs. Based on what was identified as the current needs of the social workers, a result was also a number of development proposals for how the commune and unit managers for social security workers can work to create engagement. / Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur en kommun kan arbeta med engagemang som en del av det attraktiva arbetet för att minska personalomsättning bland socialsekreterare. Vidare avser uppsatsen bidra med teoretisk kunskap inom området. För att uppnå syftet har tio semistrukturerade intervjuer genomförts, varav åtta var med socialsekreterare och två med enhetschefer för socialsekreterare i den studerade kommunen. Resultatet visade att definitionen av begreppet engagemang också inkluderar en känsla av att bry sig och vilja göra mer än man förväntas. Resultatet visade också att socialsekreterarnas engagemang påverkas av arbetets egenskaper, organisationen, ledarskapet och arbetsgruppen. Ytterligare en slutsats är att ovanstående faktorer och dess innefattande aspekter inte kan statiskt prioriteras utan bör stå i relation till gruppen och individernas nuvarande behov. Utifrån vad som identifierades vara socialsekreterarnas nuvarande behov blev ett resultat även ett antal utvecklingsförslag för hur kommunen och enhetschefer för socialsekreterare kan arbeta för att skapa engagemang.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

From 2010 to 2014, regional and state organizations in the region of Stockholm have developed an EU-finnanced project named SATSA II - regional cykelstrategi (regional bicycling strategy). The strategy aims to increase the number of citizens commuting by bicycle in the region and develop a new intermunicipal infrastructure for fast bicycling. By providing a network of fast cycling routes on a regional scale, called “snabbcykelvägar”, the strategy promotes a shift towards more sustainable transport for the citizens of Stockholm county. The new regional network of bicycle routes have strategically been placed to pass by local centres, transport nodes, larger working areas and universities. The purpose of this master thesis is to develop a design concept for fast cycling routes (snabbcyelvägar) in the region of Stockholm. The design concept have been developed through the vision of the ‘good bicycling experience’. To define what it is that provides a ‘good bicycling experience’, physical, environmental and spatial aspects have been studied through empirical research and through relevant theories found in the research field of environemnetal psycology and semiotics. The aspects that provides a ‘good bicycling environment’ has been structured into three criterias. The criterias are: safety, continuity and likeability (attractivity). The three criterias has further been transformed in to designprincipals which are presented in a toolbox. The toolbox is the result of the study and can be used by planners and architects to design a regional network of cycling routes that provides a good expereince for the present and future bicycle commuters in the region of Stockholm (see Toolbox 2, p. 65). / Snabbcykelvägar är benämningen för de regionala cykelstråk som från 2014planeras skapa ett regionalt nätverk för snabb transport på cykel i Stockholmslän med fokus på pendlingscyklister. Detta examensarbete syfte och mål är attutveckla ett designkoncept för snabbcykelvägar i Stockholms län.Visionen om ‘den goda cykelupplevelsen’ har legat till grund för att utveckladesignkonceptet. Forskningsteorier inom miljöpsykologi och semiotik hartillsammans med empiriska studier resulterat i ett antal kriterier som kan antasskapa en ‘god cykelupplevelse’. Kriterierna är trygghet, kontinuitet och attraktivitet.Från kriterierna har sedan ett antal design- och gestaltningsprinciperutvecklats som delats in i följande kategorier: Form, Utsikt, Upplevelseoch Ordning. De fyra kategorierna med dess design- och gestaltningsprinciperhar sammanställts i en “toolbox” (verktygslåda) som kan användas avplanerare och arktiekter för gestaltning och utbyggnad av regionala snabbcykelvägarnaoch utgör resultatet för studien (se Toolbox 2, sida 65).

The locations surrounding is a primary factor for office tenants when chosing space. What makes the location attractive, however, depends on a number of factors for instance the  office tenants' individual preferences. This thesis aims to Explain  how an area and it’s surrounding office buildings are affected by the establishment of a new commercial space. Futhermore, we have more closely studied Mood Stockholm which is one of the newest and most exciting commercial spaces in Stockholm. The area around Mood Stockholm was previously forgotten and lacked movement of people. Even though the property is located in Stockholm CBD which generally has a high demand and market rents, the property’s vicinity was not that attractive. The results of this study shows that the commercial space has brought life into the area by bringing an increase of people  and in turn a higher number of urban activities and services. The general street environment has also been improved. It can therefore be concluded that the commercial space has increased the  area's attractiveness.   The results also showed that the establishment of Mood Stockholm has increased the activity and movement in the area. This in turn has created a safer environment in the neighborhood. The establishment of the commercial space has Also  led to a higher demand for office premises in the neighborhood and increased rent levels. It has also been found that the area has gone from a level –B area to a level--‐A area which indicates an increased willingness to pay a higher price for the rented space. The attractiveness of the area, however, has also been affected by other factors where cooperation between property owners in the area have been shown to have a significant impact on the area's development.

Att företag använder sig av influencers som ett marknadsföringsverktyg på sociala medier blir allt vanligare att se. Precis som det engelska ursprungsordet influence betyder så handlar influencer marketing om att varumärken använder personer med stora nätverk av följare för att påverka andra konsumenter till varumärkeskännedom och köpbeslut. Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärken använder sig utav influencers som ett marknadsföringsverktyg för att skapa trovärdighet genom samarbeten på sociala medier. Studien har undersökt vad det finns för möjligheter samt problem som denna typ av marknadsföringsverktyg kan innebära. För att undersöka frågeställningen har författarna intervjuat två medelstora influencers och två stora varumärken inom skönhet. Deras expertis och kunskap inom influencer marketing har bidragit till ett exceptionellt forskningsmaterial för denna studie. Slutsatsen visade på att varumärken som använder influencers som ett marknadsföringsverktyg gör det i syfte att stärka relationen till sina kunder, samtidigt som de vill öka sin varumärkeskännedom. Influencers som samarbetar med varumärken anser sig själva inspirera sina följare att prova nya varumärken, samtidigt som de ger en ärlig och rättvis recension. Detta sammanlänkar de tre delarna som ingår i marknadsföringsverktyget, vilket är influencer, mottagare och varumärke. / The fact that companies use influencers as a marketing tool on social media is becoming increasingly more common. Just as the English origin word influence means, influencer marketing is about brands using someone with a large number of followers and a power to affect and influence other consumers to brand awareness and purchasing decisions. The purpose of this study is to investigate how brands use influencers as a marketing tool to create credibility through collaborations on social media. The study will examine what opportunities there are as well as problems that this type of marketing tool can entail. To answer the research question, the authors have interviewed two medium-sized influencers and two major beauty brands. Their expertise and knowledge in influencer marketing have contributed to an exceptional research material for this study. The conclusion showed that brands that use influencers as a marketing tool do it, in order to strengthen the relationship with their customers, while at the same time increase their brand awareness. Influencers who work with brands consider themselves to inspire their followers to try new brands, while giving them an honest and fair review. This conclusion links the three parts included in the marketing tool, which are influencers, recipients and brands.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed. This perspective stresses the production of city and place as a planning process. The meaning of attractive places is historically and contextually dependent and constantly constructed and reconstructed through ideals. We have also used the concept of discourse theory as a tool for analysing our empirical material and to detect which values are combined with the term attractiveness. The study is mostly based on planning-documents and interviews with planners and architects located in the city of Malmö. The paper demonstrates that the term attractiveness is used as a tool for achieving the vision of sustainable development but emphasizes that there is a problem implementing the visionary goal of attractiveness on a practice level. The use of attractiveness within planning practice creates both complications and misunderstandings among planners. The meaning of the concept is presented with both a competitive approach and approaches towards social benefits. Attractiveness tends to contain everything and nothing, which demonstrates the gap between vision and reality in urban planning.

AbstractAuthors​: Johan Byström and Jonathan Ekstrand. Advisor​: Jesper Enbom. Examinator​: Eric Carlsson. The purpose of this thesis is to increase our understanding about how some of the most popular tech business’ use the phenomenon employer branding to make their own company look more attractive towards future workers through their social media channels. But also, expand our knowledge when it comes down to what makes a company attractive among students who study information technology and data programs. This thesis consisted of two methods which were a semiotic image analysis and two qualitative interviews. The data from the semiotic analysis consists of nine different images from the selected companies and the qualitative interviews consists of two separate group interviews which concluded a total of nine students from Umeå university. The results showed us new insights on how successful companies operate on their social media channels Instagram and Facebook. We could also identify that each company had their own idea of strategic communication on their channels. But something mutual between all channels were that they published content which purpose was to please a wider audience rather than a small selected group of people. Through this study we landed in the conclusion that the three companies do not aim their communication directly towards the group of students we interviewed. However, you can see patterns of the phenomenon employer branding in the published content, which contributes to make the companies look attractive. The interviewed students meant that the work environment had to be inviting. They also explained that some of the most important things that they look for in a future workplace are; fellowship, common interests and personal development. If companies use social media their chance of attractiveness and good reputation increases, rather than being lost in the crowd if they are never seen. Keywords: ​Employer branding, identity, social identity, social media, consumption, attractiveness, IT, personal development, corporate culture, students, communication, semiotics

För att den gröna industrialiseringen i Sverige ska lyckas behöver över 100 000 personer flytta till berörda kommuner för att arbeta inom de nya branscher som etableras samt stötta upp inom välfärdssektorn. Denna studie undersöker hur Luleå kommun kan motivera fler att vilja leva i Luleå genom att skapa en omgivning med hög livskvalitet för nuvarande befolkning och för kompetens i andra städer. Studien använder kapabilitetsteori för att utreda vilka faktorer som är viktiga för att öka viljan för nuvarande befolkning att stanna samt stärka kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. Studien använder sig av triangulering av blandad metodik där data samlades in genom en enkät, en fokusgrupp, och ett dataunderlag angående faktorer för trivsel. Studien belyser att befolkningen inte upplever sig hörda i sin oro inför industrialiseringens potentiella baksidor och understryker behovet av fungerande välfärd och förbättrad tillgänglighet. Genom att undersöka specifika yrkesgrupper bidrar studien med att belysa skillnader mellan professioners motivation att flytta och gemensamma tendenser. Slutligen finner studien att det är utmanande att motivera inflyttning till en tidigare ej familjär plats, vilket understryker betydelsen av att fokusera på att tilltala de som redan har en koppling till Luleå / It is estimated that for the green industrialization in Sweden to succeed, over 100 000 individuals need to relocate to municipalities in question to contribute with competence to the emerging industries. Consequently, there is a need to balance the growth of industrialization with adequate growth within the welfare sector. The study examines how Luleå municipality can motivate residency by cultivating an environment that encourages a high quality of life for both current residents and welfare professionals residing in other cities. Further the study uses capability theory to investigate which quality of life factors are of importance to retain current residents and attract people with necessary competence within the healthcare and educational sector. Triangulation of mixed research methods was used to gain multiple perspectives of wanting to live in a place collected from a questionnaire, a focus group, and a data set on which factors promoted a desire to stay in Luleå Municipality. The study reveals that current residents feel a lack of representation of their concerns about the downsides of industrialization, highlighting the importance of functioning welfare institutions, as well as improved connectivity. In looking into specific occupational groups, the thesis contributes with revealing the differences in motivations for migration, while also highlighting similarities. Finally, the study finds that motivating migration to a previously unfamiliar location is difficult, highlighting the importance of instead targeting people with familiarity to Luleå municipality.