Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar. 1992 blev det en övergång från fast växelkurs till rörlig växelkurs. Detta hjälpte till att stimulera Sveriges ekonomi i positiv riktning och i och med den rörliga växelkursen så kunde riksbanken föra en effektivare penningpolitik med en så kallad reporänta. I detta arbete kommer vi att undersöka om kreditmarknadens avreglering har påverkat fastighetspriserna och för att få svar på detta vill vi undersöka om det finns något samband med den ökade utlåningen som skapades efter avregleringarna. Från 1985 steg det svenska folkets skuldkvot i takt med att det hade blivit lättare att få lån från banker och kreditinstitut. Dock så har räntekvoten sjunkit på grund av att räntorna har sjunkit. Fastighetspriserna har ökat i samband med kapitalökningen. Sammanfattningsvis kunde vi sammanlänka avregleringen av kreditmarknaden till den ökade utlåningen och därmed analyserat huruvida utlåningen har påverkat fastighetsprisutvecklingen.

<p>This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks om nätbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nätbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jämföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger på principen om s.k. icke-linjär prissättning, och vi studerar en tvådelad tariff. Vi studerar i den här uppsatsen marknaden för småhus med 16A mätarsäkring, där efterfrågan på el varierar betydligt, eftersom det ingår hushåll både med och utan elvärme i denna kategori, samtidigt som mätarsäkringen inte kan användas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushåll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushållen kan välja mellan lågt fast/högt rörligt pris eller det omvända) och slutligen tariff med kvantitetsbegränsning (den fasta avgiften ökar då hushållen överstiger en viss kvantitet). Tarifferna optimeras i en enkel modell som får representera marknaden, som består av en låg- och en högförbrukare. Utfallen av de olika tarifferna jämförs sedan med avseende på bl.a. prisnivåer och välfärdseffekter De simulerade tarifferna jämförs slutligen i sin tur med de befintliga som tillämpas av de största nätbolagen i Sverige idag. Givet våra marknadsmodeller finner vi inget stöd för att de granskade nätbolagen vinstmaximerar.</p>

This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.

I den här uppsatsen undersöks om nätbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nätbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jämföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger på principen om s.k. icke-linjär prissättning, och vi studerar en tvådelad tariff. Vi studerar i den här uppsatsen marknaden för småhus med 16A mätarsäkring, där efterfrågan på el varierar betydligt, eftersom det ingår hushåll både med och utan elvärme i denna kategori, samtidigt som mätarsäkringen inte kan användas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushåll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushållen kan välja mellan lågt fast/högt rörligt pris eller det omvända) och slutligen tariff med kvantitetsbegränsning (den fasta avgiften ökar då hushållen överstiger en viss kvantitet). Tarifferna optimeras i en enkel modell som får representera marknaden, som består av en låg- och en högförbrukare. Utfallen av de olika tarifferna jämförs sedan med avseende på bl.a. prisnivåer och välfärdseffekter De simulerade tarifferna jämförs slutligen i sin tur med de befintliga som tillämpas av de största nätbolagen i Sverige idag. Givet våra marknadsmodeller finner vi inget stöd för att de granskade nätbolagen vinstmaximerar.

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe och vilka faktorer som påverkar denna. I uppsatsen diskuteras även hur rättvist Rättvisemärkt är egentligen och ifall producenter i u-länder påverkas positivt eller negativt av att konsumenter i väst handlar Rättvisemärkt.  </p><p>För att utreda efterfrågan har en betalningsviljestudie genomförts på studenter på Karlstads Universitet. Resultaten från studien pekar på att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe är relativt hög bland studenterna, vilket överensstämmer med tidigare rapporter som visat att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe ökar. Vad det gäller faktorer som påverkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor.</p><p>För att utreda hur rättvist Rättvisemärkt egentligen är har en litteraturbaserad studie om Rättvisemärkts för- och nackdelar gjorts. Vissa forskare menar att Rättvisemärkt har en positiv inverkan på bönder och arbetare i utvecklingsländer, medan andra anser att Rättvisemärkt inte alls fyller sitt syfte utan i många fall har negativ inverkan. </p> / <p>The essay aims to examine the demand for Fairtrade coffee and the factors influencing it. It also discusses how fair Fairtrade really is and whether producers in developing countries are positively or negatively affected by consumption of Fairtrade products in the west.    </p><p>In order to investigate the demand, a willingness-to-pay study was implemented on students at Karlstad University. The results from the study indicate that the demand for Fairtrade coffee is relatively high among the students, which is consistent with previous reports which have shown that the demand for Fairtrade coffee is increasing. Regarding factors affecting the willingness to pay, sex and income have proved themselves important. Age, however, does not seem to be an essential factor. </p><p>In order to examine how fair Fairtrade really is, a literature based study concerning Fairtrade’s benefits and disadvantages was conducted. Some researches argue that Fairtrade is affecting farmers and workers in developing countries positively while others argue that Fairtrade does not fulfill its purpose and in many cases has a negative impact.   </p>

Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe och vilka faktorer som påverkar denna. I uppsatsen diskuteras även hur rättvist Rättvisemärkt är egentligen och ifall producenter i u-länder påverkas positivt eller negativt av att konsumenter i väst handlar Rättvisemärkt.   För att utreda efterfrågan har en betalningsviljestudie genomförts på studenter på Karlstads Universitet. Resultaten från studien pekar på att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe är relativt hög bland studenterna, vilket överensstämmer med tidigare rapporter som visat att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe ökar. Vad det gäller faktorer som påverkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor. För att utreda hur rättvist Rättvisemärkt egentligen är har en litteraturbaserad studie om Rättvisemärkts för- och nackdelar gjorts. Vissa forskare menar att Rättvisemärkt har en positiv inverkan på bönder och arbetare i utvecklingsländer, medan andra anser att Rättvisemärkt inte alls fyller sitt syfte utan i många fall har negativ inverkan. / The essay aims to examine the demand for Fairtrade coffee and the factors influencing it. It also discusses how fair Fairtrade really is and whether producers in developing countries are positively or negatively affected by consumption of Fairtrade products in the west.     In order to investigate the demand, a willingness-to-pay study was implemented on students at Karlstad University. The results from the study indicate that the demand for Fairtrade coffee is relatively high among the students, which is consistent with previous reports which have shown that the demand for Fairtrade coffee is increasing. Regarding factors affecting the willingness to pay, sex and income have proved themselves important. Age, however, does not seem to be an essential factor.  In order to examine how fair Fairtrade really is, a literature based study concerning Fairtrade’s benefits and disadvantages was conducted. Some researches argue that Fairtrade is affecting farmers and workers in developing countries positively while others argue that Fairtrade does not fulfill its purpose and in many cases has a negative impact.

För att möta en ökande efterfråga och samtidigt bibehålla konkurrenskraft krävs många gånger en optimering av produktionskapaciteten. Det påstås att det kan uppnås genom implementering eller utveckling av standardiserat arbetssätt. Studiens syfte är därför att undersöka hur standardiserat arbetssätt påverkar produktionskapaciteten i avsikt att generera lösningsförslag som optimerar produktionskapaciteten. Undersökningen utfördes som en fallstudie på en monteringslinje hos Getinge Disinfection AB i Växjö. Studiens genomförande följde DMAIC processen, vilket är hjärtat av Six Sigma, i avsikt att garantera att framtagna lösningar går att implementera på liknande processer. Studien resulterade i en reducering och balansering av cykeltider som genererade en approximerad kapacitetsökning på 184,3%. De förbättringsförslag som testades var framförallt förflyttning av delmonteringar till förmontage och förflyttning av arbetsmoment till andra stationer samt hur olika typer av slöseri kan elimineras.

The locations surrounding is a primary factor for office tenants when chosing space. What makes the location attractive, however, depends on a number of factors for instance the  office tenants' individual preferences. This thesis aims to Explain  how an area and it’s surrounding office buildings are affected by the establishment of a new commercial space. Futhermore, we have more closely studied Mood Stockholm which is one of the newest and most exciting commercial spaces in Stockholm. The area around Mood Stockholm was previously forgotten and lacked movement of people. Even though the property is located in Stockholm CBD which generally has a high demand and market rents, the property’s vicinity was not that attractive. The results of this study shows that the commercial space has brought life into the area by bringing an increase of people  and in turn a higher number of urban activities and services. The general street environment has also been improved. It can therefore be concluded that the commercial space has increased the  area's attractiveness.   The results also showed that the establishment of Mood Stockholm has increased the activity and movement in the area. This in turn has created a safer environment in the neighborhood. The establishment of the commercial space has Also  led to a higher demand for office premises in the neighborhood and increased rent levels. It has also been found that the area has gone from a level –B area to a level--‐A area which indicates an increased willingness to pay a higher price for the rented space. The attractiveness of the area, however, has also been affected by other factors where cooperation between property owners in the area have been shown to have a significant impact on the area's development.

I denna rapport genomförs en multipel linjär regressionsanalys för att skatta efterfrågan, mätt i kötiden som krävs för att få ett förstahandskontrakt till en hyreslägenhet, för hyreslägenheter i olika områden i Stockholms kommun utifrån ett antal områdesspecifika variabler. De oberoende variablerna valdes ur teoretisk ståndpunkt med anledning att förklara variationen i kötid. Dessa variabler är normhyran för en hyreslägenhet, genomsnittliga bostadsrättspriser i en stadsdel, avstånd till centrum och disponibla medelinkomsten i en stadsdel. En modell framställs utifrån data inhämtat från Stockholms Bostadsförmedling över 13 171 förmedlade hyreslägenheter i Stockholms kommun. Arbetet har som utgångspunkt att skatta efterfrågan utifrån en given nyproduktionshyra samt studera hur efterfrågan skiljer sig mellan områden. Studiens resultat beskriver hur den allmänna efterfrågan är större i områden belägna närmre stadskärnan. Vidare visar resultatet att kötiden till hyreslägenheter i områden belägna närmre stadskärnan påverkas som mest vid en given nyproduktionshyra i jämförelse med perifera områden. En diskussion förs kring hur detta kan ha sin grund i hur att nyproduktionshyrorna nära centrum är högre än i ytterstaden och därmed hindrar ett flertal låg- och medelinkomsttagare från att kunna efterfråga dessa. Kritik till modellen har framförts då ett flertal antaganden gjorts samt att en väldigt generaliserande indelning av Stockholms kommun gjordes vilket kan ha påverkat resultat då attraktiviteten bland stadsdelarna i respektive område kan skilja sig åt. / In this report, a multiple linear regression analysis is used to estimate the demand measured by the number of queue days required to get a first-hand contract for a rental apartment in different areas of the municipality of Stockholm based on area-specific variables. The independent variables were chosen from a theoretical point of view in order to explain the variation in queue time. The variables include the standardized rent for a rental apartment, average condominium prices in a neighborhood, distance to the city center and the average income in an area. A model is formed based on data obtained from Stockholms Bostadsförmedling over 13 171 mediated rent apartments in the municipality of Stockholm. The study’s first aim was to estimate the demand based on a given new production rent and to analyze how the demand differs between different areas. The results describe how the overall demand is greater in areas located near the city center. However, the regression analysis has shown that the que time for rent apartments in areas located near the city center is most affected by a given new production rent which indicates that the queue is more prone to decrease at a given new production rent compared new production rents in areas located further away. A discussion is made on how this may depend on the fact that the new production rent near the city center are higher than in the outskirts, thus preventing a large number of low and middle earners from being able to demand them. Criticism to the model has been presented since a number of assumptions has been made as well as a very generalized division of the municipality of Stockholm which may have affected the results as the attractiveness of the neighborhoods in each area may differ.