Turistinformationscentrum finns för att tillhandahålla besökare med relevant information om destinationen samt för att förbättra och anpassa vistelsen utefter besökarnas personliga preferenser. I samband med utvecklingen av digital kommunikation har besökarnas tillvägagångssätt att ta del av turistinformation förändrats. Tillgängligheten till turistinformation har fått turismutvecklare att spekulera om det fysiska turistinformationscentrum i framtiden kommer att fortsätta tillhandahålla information och tjänster i sitt nuvarande format. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fysiska turistinformationscentrum påverkas av digital kommunikation i sin dagliga verksamhet. Detta för att bringa förståelse hur turistinformationscentrum kan arbeta i framtiden med digitala kommunikation i sin dagliga verksamhet. För att undersöka hur turistinformationscentrum kan arbeta med digital kommunikation i framtiden genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda intressenter som representerade två olika organisationstyper. Resultatet tyder på att turistinformationscentrumen arbetar olika med digital kommunikation och att det har olika synsätt på hur turistinformationscentrum arbete med digital kommunikation kommer att se ut i framtiden. Flera av respondenterna konstaterar att Artificiell Intelligens (AI) kommer att få en större betydelse i deras sätt att tillhandahålla information till besökarna. För att öka turistinformationscentrums attraktivitet med hjälp av digital kommunikation behöver chatt GPT bli mer kvalitetssäkrad i den information den tillhandahåller. Samverkan mellan turistinformationscentrum och andra turismaktörer behöver också bli bättre för att tillgängliggöra turistinformationscentrum som informationskälla. Det genomgående mönstret för studien är att turistinformationscentrum behöver arbeta med digital kommunikation som kan tillhandahålla personlig och marknadsneutral turistinformation. Tanken är att det ska fungerar som en förlängd arm av deras nuvarande verksamhet. I slutsatsen går det därmed att konstatera att turistinformationscentrumen behöver implementera digital kommunikation för att stärka sin attraktivitet bland framtidens besökare. För att det ska ses som en attraktiv källa av turistinformation behöver det existera i de digitala kanaler som besökarna använder sig av. / A Tourist information center exists to provide visitors with relevant information about the destination as well as to improve and adapt the visit to the visitors personal preferences. In conjunction with the development of digital communication, the visitors approach to accessing tourist information has changed. The availability of tourist information have made tourist developers to begin speculate about the physical tourist information center, if they in the future will keep providing information and services in its current state. This essay is a qualitative study with the purpose of examining how physical tourist information center in the future will be affected by digital communication in their daily operations. This study is to understand how and if tourist information center can still exist in the future with digital communication in its current state. Qualititative interviews where implemented with selected stakeholders to identify what kind of impact digital communication has on tourist information center daily activities. Two different organisations are represented to better understand how tourist information centers can work with digital communications in the future.The result implies that tourist information center are using digital communication differently. They have different points of views about their future work with digital communication. The majority of the respondents point out that Artificial Intelligence (AI) will have a greater purpose in their ways to provide information to the visitors. To increase the attractiveness of tourist information centers with the help of digital communication the AI chat GPT needs to provide more quality assured tourist information. The cooperation between tourist information centers and other tourism companies need to make the tourist information centers more available as a tourist information source. The consistent pattern of this study is that tourist information centers need to work with digital communication that can provide personal and market neutral information and works as an extension of their current business. The conclusion shows that tourist information centers need to implement digital communication to strengthen their attractivity among future visitors. For it to be seen as an attractive source of tourist information centers, it needs to exist in the digital channels that visitors are using. / <p>2024-05-29</p>

The purpose of this study is to identify the various events that would attract tourists, and develop strategies that would reach the target market to increase tourism in the United Arab Emirates (UAE), formerly known as the Trucial States prior to 1971.

Syftet med studien är att undersöka hur sju olika kommuner i Sverige utvecklar och anpassar sin besöksservice i allt mer digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetodik bestående av sju semi-strukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Det empiriska materialet bygger huvudsakligen på respondenternas svar kring ämnet, men även sekundärdata från respektive destinations webbplats som kompletterande material till studien. Resultatet indikerar att den traditionella turistbyråns roll har förändrats i takt med teknikutveckling. Turistorganisationernas utvecklingen av besöksservicen är därmed en anpassning till samhället och hur besökare söker information idag. Vidare visar resultatet att kombinationen av det digitala och personliga värdskapet är avgörande faktorer för att skapa mervärde till besökare. Det digitala värdskapet handlar främst om att vara tillgänglig på olika digitala kanaler för att möta besökarna före besöket och det personliga mötet handlar främst om att finnas på plats där besökaren befinner sig. / The purpose of this study is to investigate how seven different municipalities in Sweden develop and adapt their visitor services in an increasingly digitized society. The study is based on a qualitative research methodology consisting of seven semi-structured interviews. The empirical data is based mainly on the respondents' responses to the subject, secondary data from the respective destinations website as complementary material to the study has also been used. Results indicate that the role of the traditional tourist information centers has changed due to technological development. The tourism organizations' development of visiting services is thus an adaptation to society and how visitors seek information today. Furthermore, the result shows that the combination of digital- and personal interaction is a crucial factor in creating added value to visitors. The digital hosting is primarily about being available on different digital channels with the purpose of reaching out to visitors before their visit and the personal meeting is mainly about being in place where the visitor is located.

Abstracts in English, Zulu and Afrikaans / Globally, Visitor Information Centres are increasingly recognised touchpoints contributing to the success of tourism destinations. In Gauteng, South Africa, their numbers continue to decline. The service level of these remaining VICs differ across and fall below expectation. Furthermore, most models of operation are obsolete, with these centres having minimal exposure to best practices. Limited research focuses on the supply side, namely the staffing and management of centres. The study focuses on Gauteng VICs and the best practices that could improve future effectiveness. An exploratory design was followed which commenced with a concise review of best practice literature, global case studies and examples on the operation of effective VICs. An empirical study then reported on the opinions of 25 VIC staff and eight managers from eight Gauteng VICs regarding the current situation and future needs. A two-tiered approach was used to gather data via two custom-designed surveys with Gauteng VIC staff and managers respectively. A snowball sample of 25 staff members and a purposive sample of eight key informants were obtained. Data were analysed quantitatively using SPSS and qualitatively using thematic content analysis; and presented in three parts. The literature, the findings and the researcher’s recommendations culminate in a best practice framework for Gauteng VICs. The framework advocates for an integration of traditional and new media services and platforms in the dissemination of tourism information based on the funding available to a particular VIC. It is envisaged that if managers implement the best practice framework, it could avert further decline in the number of VICs. Moreover, it could improve their effectiveness in meeting the needs of the technologically-savvy and the traditional visitor, thereby ushering the Gauteng VICs into the 21st century. / Emhlabeni jikelele, izikhungo zolwazi zabavakashi (VICs) ziya ngokuya ziqashelwa njengamaphuzu okuxhumana abamba iqhaza ekuphumeleleni kwezindawo zezokuvakasha. EGauteng, eNingizimu Afrika inani labo, liyaqhubeka ngokwehla. Amazinga okusebenza kwalokho kwama-VIC asele ahluka ezindaweni zonkana futhi awela ngezansi kokulindelekile. Ngaphezu kwalokho, izinhlobo eziningi zezifanekiso zomsebenzi azisetshenziswa, nalezo zikhungo nokuba nokubanakaliswa okuncane nemikhuba ephambili. Ucwaningo olulinganiselwe lugxile ohlangothini lokunikezela, okuyizikhungo zabasebenzi nokuphathwa. Lolu cwaningo lugxile kuma-VIC aseGauteng kanye nemikhuba ephambili engase ithuthukise ukusebenza ngokuzayo. Umklamo oyisibonelo walandelwa okuyinto eyaqala ngokubuyekeza okufingqiwe okuhamba phambili kwezincwadi, izifundo zomhlaba nezibonelo zokusebenza ngempumelelo kwama-VIC. Ucwaningo lomdlandla lwabika ngemibono yamalungu abasebenzi abangama -25 beVIC nabaphathi abayisishiyagalombili abavela kuma-VIC ayisishiyagalombili aseGauteng mayelana nesimo samanje kanye nezidingo esikhathini esizayo. Izindlela ezimbili zokuhlaziya zasetshenziswa ukuqoqa imininingwane ngokusebenzisa izinhlolovo ezimbili ezenziwe ngokwezifiso nabasebenzi be-VIC eGauteng nabaphathi ngokulandelana Isampula yokudluliselwa (snowball sampling) kwamalungu abasebenzi abangama-25 kanye nesampula yokwahlulela ekhethayo (purposive sampling) yabafundisi abamqoka abayisishiyagalombili yatholakala. Imininingwane yahlaziywa ngokufanelekile kusetshenziswa iSPSS (Statistical Package for the Social Sciences) futhi ngokufanelekile kusetshenziswa ukuhlaziywa kwezindikimba okuqukethwe futhi yethulwa izingxenye ezintathu. Imibhalo, okutholakele kanye neziphakamiso zomcwaningi zifinyelele emkhubeni ophezulu wohlaka lwama-VIC aseGauteng. Uhlaka lummela ukuhlanganiswa kwendabuko futhi ukusebenzisa kwezokwazisa ngezinkundla ekusabalalisweni kolwazi lwezokuvakasha kusekelwe ngokuxhaswa ngezimali okutholakala ku-VIC ethile. Kucatshangwa ukuthi uma abaphathi beqalisa umkhuba ophambili wohlaka, kungase kugweme ukwehla okwengeziwe kwenani lama-VIC. Ngaphezu kwalokho, kungase kuthuthukise ukuphumelela kwabo ekuhlangabezaneni nezidingo zobuchwepheshe zokwenza izinqumo ezinhle kanye nesivakashi sendabuko, kanjalo kubonise ama-VIC ku-21st Century. / Besoekersinligtingsentrums word wêreldwyd toenemend erken as kontakpunte (touchpoints) wat tot die sukses van toerismebestemmings bydra. Die aantal besoekersinligtingsentrums in Gauteng, Suid- Afrika, toon ’n afname. Die diensvlakke van die oorblywende sentrums verskil en voldoen nie aan verwagtinge nie. Die bedryfsmodelle van die meeste van hierdie besoekersinligtingsentrums is ook verouderd en die betrokke sentrums het minimale blootstelling aan beste praktyk. Beperkte navorsing fokus op die aanbodkant, dit wil sê, die personeelvoorsiening en bestuur van besoekersinligtingsentrums. Hierdie studie fokus op besoekersinligtingsentrums in Gauteng en die beste praktyke wat hulle doeltreffendheid in die toekoms kan verbeter. Die navorser het ’n verkenningsontwerp gebruik, beginnende met ’n bondige oorsig van literatuur oor beste praktyk, wêreldwye gevallestudies en voorbeelde van die werkswyse van doeltreffende besoekersinligtingsentrums. Die navorser het daarna in ’n empiriese studie verslag oor die menings van 25 personeellede van besoekersinligtingsentrums en 8 bestuurders van 8 besoekersinligtingsentrums in Gauteng rakende die huidige stand en toekomstige behoeftes van die sentrums gelewer. Die navorser het ’n tweevlakkige benadering gevolg om data in te win deur twee aangemete opnames te gebruik om data van onderskeidelik personeellede en bestuurders van besoekersinligtingsentrums in Gauteng te bekom. ’n Sneeubalsteekproef van 25 personeellede en ’n doelbewuste steekproef van 8 sleutelrespondente is bekom. Data is kwantitatief met behulp van die Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) en kwalitatief deur middel van ’n tematiese inhoudsanalise ontleed en in drie dele aangebied. Die literatuur, die bevindings en die navorser se aanbevelings het op ’n raamwerk van bestek praktyk vir Gautengse besoekersinligtingsentrums uitgeloop. Ingevolge hierdie raamwerk moet tradisionele en nuwe mediadienste en -platforms geïntegreer word na gelang van die befondsing wat tot ’n bepaalde besoekersinligtingsentrum se beskikking is. Daar word voorsien dat indien sentrumbestuurders die bestepraktyk-raamwerk implementeer, dit ’n verdere afname in die aantal besoekersinligtingsentrums kan verhoed. Daarbenewens kan die raamwerk lei tot ’n verbetering in Gautengse besoekersinligtingsentrums se vermoë om in die behoeftes van beide tegnologies bedrewe en tradisionele besoekers te voorsien, en sodoende daartoe bydra dat die sentrums by die 21ste eeu aanpas. / Transport Economics, Logistics and Tourism / M. Com. (Tourism Management)