Mot bakgrund av en kommande kursplanerevidering i ämnet engelska, var syftet med denna studie att belysa hur fyra mellanstadielärare uppfattar punkten "Strategier, däribland omformuleringar, frågor och stödjande fraser, för att bidra till och underlätta samtal och skriftlig interaktion, även digital", som står den reviderade kursplanens centrala innehåll. Digital interaktion är ett nytt innehåll i engelskämnets kursplan. Utifrån en fenomenografisk metod­ansats och genom kvalitativa intervjuer, var intresset därför att identifiera lärarnas uppfattningar om punkten, hur deras uppfattningar skiljer sig samt om det var möjligt att dra några slutsatser av den analyserade datan. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar genomsyrades av att implement­ering av digital interaktion i engelskundervisning innebär en utmaning för både lärare och elever. Tre av fyra lärare kände en osäkerhet kring hur punkten skulle tolkas och att tolkningsutrymmet är för stort samt att de behöver kompetensutveckling gällande bedömning av digital interaktion. De upplevde också att elevernas varierade digitala kompetens och språkliga förmågor kommer att medföra att vissa elever kommer att få dubbla utmaningar. Två av lärarna uttryckte också en oro för att engelskundervisningen inte kommer att bli likvärdig. Den slutsats som dras är att lärare inte ges tillräckligt stöd från Skolverket gällande just denna specifika revidering och att Europas gemensamma referensram för språk (GERS) samt TPACK-modellen, som är framtagen för att främja produktiv och meningsfull undervisning med digital teknik, kan utgöra ett alternativt stöd i lärares implementeringsarbete.

Webben kan användas i många syften och kan skapa ett mervärde både i arbetslivet och det privata livet för människor. Idag förekommer användande av datorer, webben och IT generellt i ett flertal branscher. IT har också blivit en del av det svenska utbildningssystemet där det händer att skolan förser eleverna med en dator och tillhörande program att utföra studier med. De flesta av svenskarna får idag någon form av datorvana genom antingen jobb eller studier, något som vissa seniorer har gått miste om. Personer över 75 år är med marginal den åldersgrupp (räknat från tolv år och äldre) som i Sverige använder internet mest sällan. När frågan ställs om varför är svaret ”det är för krångligt” vanligt förekommande. Denna studie syftar att ta reda på hur användande av webben kan underlättas för seniorer (definierat till personer 75 år och äldre i denna studie). Till en början gick studien ut på att ta reda på vad seniorer kan få ut av att använda internet och webben. Det gjordes genom en litteratursökning och genom ett antal intervjuer. Det framkom att seniorer som faktiskt använder webben på ett eller annat sätt nyttjar exempelvis internetbank, mail och nyheter genom såväl dator som smartphone och surfplatta. Dessa tre områden (mail, internetbank och nyheter) användes i studien som centra för testen som skulle undersöka hur seniorers interaktion med webben kan underlättas. Ett webbläsartillägg utformades anpassat till ovan tre beskrivna områden. Kort beskrivet är ett webbläsartillägg ett lokalt program/tillägg som går att installera i sin webbläsare för att personligen ha tillgång till extern funktionalitet, exempelvis att blockera reklam. Webbläsartillägget som skapades i denna studie gav användarens webbläsare grafiska element som var tänkta att hjälpa användaren att lösa ett antal fördefinierade uppgifter. Tre olika koncept testades under studien. Med koncept syftas här hur den grafiska hjälpen utformas. Användartester utfördes med och utan webbläsartillägg som hjälp för att kunna se om det var någon skillnad på resultaten. När tester utfördes med webbläsartillägget roterades koncepten beskrivna ovan så att alla tre koncept testades under likvärdiga förutsättningar. Testpersonerna som utförde tester med webbläsartillägget fick även möjlighet att ge anonym respons på koncepten genom att fylla i enkäter. Enligt resultaten av denna studie lyckas seniorer bättre (större andel lyckade försök) och snabbare att utföra vardagliga uppgifter när det fanns tillgång till en lista med hur uppgiften ska utföras eller genom att viktiga rubriker och knappar för uppgiften är markerade. / The web can be used in multiple purposes and can create a value both at work and in the personal life of people. Today computers, internet and IT in general are commonly used in multiple professions. IT has also become a part of the Swedish educational system where it happens that the schools provides the students with a computer with including programs to conduct their studies. Most swedes today gets some kind of computer habit from either work or education, something that certain seniors have missed out on. People above the age of 75 is by margin the age-group (taking in to account twelve years and older) that most seldom uses internet in Sweden. When asked why a common answer is “it is too hard”. This study aims to find out in what ways the use of the web can be made easier for seniors (in this study defined as 75 years of age and older). For starters the study focused on finding out what seniors can get out of using internet and the web. That was done by literature searching and a number of interviews. It showed that seniors who actually uses the web one way or the other uses for example internet banking, mail and news by computer, smartphone and/or tablet. These three areas (internet banking, mail and news) was used as a Centre in the user tests who was conducted in order to find out how seniors can be assisted in their interaction with the web. A browser extension was formed suited to the three areas mentioned above. Browser extensions is a sort of a local program/extension to install in your browser to personally have access to external functionality, such as blocking advertisement. The browser extension formed in this study gave the users browser graphic elements with the purpose to help the user solve a number of predetermined tasks. Three concepts was tested in the study. In the context of this study a concept is the way that the graphic assist is formed. User tests was conducted with and without the browser extension as an assist in order to see if there was a difference in the results. When tests was conducted with the browser extension the concepts was rotated so that all three concepts was tested on equal basis. The test persons who conducted the tests with the browser extension also got the opportunity to give anonymous feedback on the concepts through an inquiry that was filled out after conducted test. The result of the user tests and the inquiry indicates that seniors would appreciate a step by step guide for tasks on the web. According to the results of this study seniors conducts everyday tasks both quicker and with more success when there is a step by step list or highlighted headlines and buttons describing said task.

Syftet med studien är att undersöka hur sju olika kommuner i Sverige utvecklar och anpassar sin besöksservice i allt mer digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetodik bestående av sju semi-strukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Det empiriska materialet bygger huvudsakligen på respondenternas svar kring ämnet, men även sekundärdata från respektive destinations webbplats som kompletterande material till studien. Resultatet indikerar att den traditionella turistbyråns roll har förändrats i takt med teknikutveckling. Turistorganisationernas utvecklingen av besöksservicen är därmed en anpassning till samhället och hur besökare söker information idag. Vidare visar resultatet att kombinationen av det digitala och personliga värdskapet är avgörande faktorer för att skapa mervärde till besökare. Det digitala värdskapet handlar främst om att vara tillgänglig på olika digitala kanaler för att möta besökarna före besöket och det personliga mötet handlar främst om att finnas på plats där besökaren befinner sig. / The purpose of this study is to investigate how seven different municipalities in Sweden develop and adapt their visitor services in an increasingly digitized society. The study is based on a qualitative research methodology consisting of seven semi-structured interviews. The empirical data is based mainly on the respondents' responses to the subject, secondary data from the respective destinations website as complementary material to the study has also been used. Results indicate that the role of the traditional tourist information centers has changed due to technological development. The tourism organizations' development of visiting services is thus an adaptation to society and how visitors seek information today. Furthermore, the result shows that the combination of digital- and personal interaction is a crucial factor in creating added value to visitors. The digital hosting is primarily about being available on different digital channels with the purpose of reaching out to visitors before their visit and the personal meeting is mainly about being in place where the visitor is located.