Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. / Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.

Human capital is recognized as the foundation of a firm's competitive advantage (Messenböck et al., 2015; Berthon et al., 2005). However, startups are put in a competitive disadvantage in comparison to established companies, as they have limited resources, legitimacy issues and operate under higher levels ofuncertainty (Aldrich and Auster, 1986; Moser et al.,2015). Since startups are important from a labor dynamic perspective for long-term employment growth (Haltiwanger et al., 2008) it is vital to understand what makes them attractive as employers, as such knowledge would help them develop strong and competitive Employer Brands. Through a combination of exploratory and descriptive research, this study aims to answer the research question: "What are the dimensions of employer attractiveness in startups and their perceived levels of importance among startup employees?". Based on the literature review, a framework model has been conceptualized, containing 29 employer attractiveness attributes. Through an Exploratory Factor Analysis (EF A), the model has been tested on a sample of 169 employees in Swedish startups, who ranked each attribute on a 7-point Likert scale. The results of the study suggest that some of the most important employer attractiveness attributes are "interesting and challenging work", "the company both values and makes use of your creativity" and "a high level of flexibility". And the least attractive ones were the "opportunity to teach others what you have leamed" and the "opportunity to apply what was leamed at a tertiary institution". The EF A revealed that the model has seven underlying dimension of attractiveness. Five were discovered in previous studies as well: Social, Interest, Economic, Application, and Development. And the presence of startup specific attractiveness attributes lead to the creation of two new dimensions of attractiveness: Entrepreneurial and Challenge. / Mänskliga resurser är erkända som en grundförutsättning för en organisations konkurrenskraft (Messenböck et al., 2015; Berthon et al., 2005). Startups hamnar dock i en konkurrensnackdel jämfört med etablerade företag då de har begränsade resurser, legitimitetsfrågor och arbetar under högre nivåer av osäkerhet (Aldrich and Auster, 1986; Moser et al.,2015). Eftersom startups är viktiga ur ett arbetskraftsdynamiskt perspektiv för långsiktigt positiv utveckling av sysselsättningsgrad (Haltiwanger et al., 2008) är det nödvändigt att förstå vad som gör dem attraktiva som arbetsgivare, eftersom sådan kunskap hjälper dem att utveckla starka och konkurrenskraftiga varumärken. Genom en kombination av utforskande och beskrivande forskning avser denna studie att besvara frågan: "Vilka är dimensionerna av arbetsgivares attraktions kraft i startups och dessas upplevda nivå av betydelse bland anställda i startups?" Baserat på genomgången av litteratur, har en rammodell har tagits fram, innehållande 29 attribut för arbetsgivares attraktionskraft. Modellen har testats genom en Exploratory Factor Analysis (EF A) på ett urval av 169 anställda i svenska startups, vilka rankade varje attribut på en 7-punkts Likert-skala. Resultaten av studien tyder på att några av de viktigaste attributen för arbetsgivares attraktionskraft är "intressant och utmanande arbete", "företaget både värdesätter och använder sig av din kreativitet" och "en hög nivå av flexibilitet". Och de minst attraktiva är "möjligheten att undervisa andra i andra vad du har lärt dig" och "möjligheten att tillämpa det man lärt sig vid universitet/högskola". EFA avslöjade att modellen har sju underliggande dimensioner av attraktionskraft. Fem upptäcktes även i tidigare studier: Sociala, Intresse, Ekonomiska, Tillämpning, och Utveckling. Förekomsten av attribut specifika för startups attraktionskraft leder till skapandet av två nya dimensioner av attraktionskraft: Entreprenörskap och Utmaning.

Malmskillnadsgatan i Stockholm har trots sitt centrala läge mitt i Stockholm där mycket folk är i rörelse runtom, blivit synonymt med kriminella aktiviteter och blivit en gata som folk anser vara dyster och oattraktiv. Syftet med detta arbete är att undersöka hur aspekter inom den bebyggda miljön påverkar aktivitet och trygghet i gatumiljöer samt hur de påverkar människors upplevelse av gatumiljön. Fokus kommer att ligga på Malmskillnadsgatan och det upprustningsprojekt som Vasakronan, tillsammans med Stockholms stad, har utfört. För att uppfylla syftet har en fallstudie av Malmskillnadsgatan gjorts i form av dokumentanalys, platsbesök och intervjuer med brukare samt en anställd på Vasakronan. Arbetet har utgått från ett teoretiskt ramverk där kopplingen mellan bebyggd miljö, attraktivitet och aktivitet samt bebyggd miljö och trygghet har analyserats. De teorier som använts är Gehls perspektiv på attraktiva gatumiljöer. Ewing och Handys fem kvaliteter för ett aktivt gatuliv, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), Broken window theory samt Routine activity theory.  Dokumentanalysen visade att en kombination av brist på utbud av aktivitet, oattraktiv och stängd arkitektur och gatans läge jämfört med omkringliggande gator bidrog till att skapa låg naturlig genomströmning och lågt flöde på gatan. Platsbesöket visade att gatan har förbättrats utifrån flera av de teorier som nämnts i det teoretiska ramverket. De tidigare stängda fasaderna har öppnats upp och införandet av aktivitet i bottenvåning, främst i form av restaurangverksamhet, har bidragit till ett större flöde. Brukarintervjuerna visade att en klar majoritet tyckte att Malmskillnadsgatan blivit mer attraktiv och trygg efter ombyggnationen, dock främst enbart vid fastigheten Hästskon 12. Flera respondenter tycker att övriga delar av gatan fortfarande är oattraktiva och otrygga och bilden av att gatan dör ut på kvällar och helger finns fortfarande kvar. Arkitekturen och införandet av restaurangverksamhet nämndes främst som faktorer som fått gatan att bli mer attraktiv. Flödet av människor som dessa skapat var den främsta orsaken till att flera av respondenterna kände sig trygga. Förslag på ytterligare förbättringar var större variation i aktivitetsutbudet, mer aktiva bottenvåningar på övriga delar av gatan samt bättre belysning. / Malmskillnadsgatan in Stockholm, despite its central location in the heart of Stockholm with a lot of people moving around, has become synonymous with criminal activities and has been perceived as a gloomy and unattractive street. This study aims to investigate how aspects of the built environment affect activity and safety in urban environments, as well as how they influence people's perception of the street environment. The focus will be on Malmskillnadsgatan and the redevelopment project carried out by Vasakronan, in collaboration with the City of Stockholm. To fulfill the purpose, a case study of Malmskillnadsgatan has been conducted through document analysis, site visits, and interviews with users and an employee of Vasakronan. The study is based on a theoretical framework that analyzes the connection between the built environment, attractiveness, and activity and between the built environment and safety. The theories used include Gehl's perspective on attractive street environments, Ewing and Handy's five qualities for vibrant street life, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), the Broken Window theory, and the Routine Activity Theory. The document analysis revealed that a combination of a lack of activity offerings, unattractive and closed architecture, and the street's location compared to surrounding streets contributed to the low natural flow and low activity on the street. The site visit showed that the street has improved according to several of the theories mentioned in the theoretical framework. The previously closed facades have opened up, and the introduction of activities on the ground floor, mainly in the form of restaurants, has contributed to increased flow. User interviews indicated that a clear majority felt that Malmskillnadsgatan had become more attractive and safer after the redevelopment, primarily in the vicinity of Hästskon 12. However, several respondents still found other parts of the street unattractive and unsafe, and the perception that the street dies out in the evenings and on weekends persists. The architecture and the introduction of restaurant activities were primarily mentioned as factors that made the street more attractive. The flow of people they created was the main reason several respondents felt safe. Suggestions for further improvements included greater variety in the range of activities, more active ground floors in other parts of the street, and better lighting.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.

Title: Is fat the new skinny? A study on weight and perception of models in green marketing. Date: 2018-05-22 Level: Bachelor Thesis in International Marketing Author: Oskar Wagrelius &amp; Sara Eriksson Supervisor: Ulf Aagerup Problem formulation: How does the perceived weight and warmth/competence of a model in green marketing affect sales through perceived greenness and attractiveness? Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge, for brands being green, about how the choice of models in their advertisement will impact the brand's perception and affect greenness, attractiveness, and sales. The goal is to understand if the choice of a diverse model (considering weight) might be more effective considering green marketing and brands who want to be perceived as warm and/or competent. Theoretical framework: In this thesis, the theoretical framework is made up of existing theories on brand positioning, brand identity, consumer behavior, the perception of people and the usage of models. Methodology: This thesis is conducted with a deductive approach through a quantitative study made up of 131 respondents since non-coffee drinkers and non-coffee buying respondents as well as, non-Swedish people were excluded from participating. A total of 160 people responded to the online survey. The groups were randomized as to which one of four different surveys they got to answer. Secondary sources are scientific articles and books, journals as well as websites since the topic is in an academic viewpoint under-researched. Empirical findings: This thesis and its findings consist of an analysis of the quantitative study which is presented through theoretical models, figures, diagrams and tables as well as text. Conclusion: The findings in this thesis shows that green products have a higher purchase propensity than neutral products. Therefore the first assumption is considered to be true. The second and third assumptions are however falsified through the findings that a brands (being either warm or competent) choice of model will not affect the perceived greenness, attractiveness or sales.

The population in Sweden has increased for a long time, despite this, many small municipalities have a negative population development, which also applies to Gullspång. In order to get people to stay in the municipality, it is important to create attractive housing. The municipality of Gullspång sees an increased demand for housing in attractive locations, which has led to a new detailed development plan for the area close to the lake.The purpose of the study is to find out what attractiveness is and what attractive housing looks like, and based on this make a suggestion on how the Sjögläntan area can be designed with reference to the visions of the municipality. It is important considering the immeasurable values of housing to create attractive housing that people want to live in. Greenery is important for people's health and wellbeing. The design work shows a suggestion how an attractive residential area can look like with four different building types. They have been drawn based on various housing surveys and immeasurable values such as generality, flexibility, axiality, sunlight and movement. In the common environment, places have been created that support socializing and activities. The conclusion shows that it is important to plan both the environment and housing in order to create an attractive housing. / Befolkningen i Sverige har under långt tid ökat, trots den ökande befolkningen har många kommuner en negativ befolkningsutveckling. Det är främst de små kommunerna som minskar, vilket även gäller för Gullspångs kommun, medan de stora kommunerna blir ännu större. Det är viktigt att få människor att stanna kvar eller att bosätta sig i en liten kommun med minskande invånarantal för att kommunen ska kunna säkerställa bland annat arbetstillfällen och service. För att få människor att stanna kvar i kommunen är det viktigt att skapa attraktiva boenden. Gullspångs kommun ser en ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket har lett till att kommunen har tagit fram en ny detaljplan för sjönära tomter i Otterbäcken som fått namnet Sjögläntan. Syftet med studien är att undersöka vad attraktivitet är och hur ett attraktivt boende ser ut, samt utifrån studien göra ett förslag över hur området Sjögläntan kan utformas med koppling till kommunens visioner och detaljplan. Målet är att utforma attraktiva boenden i form av bygglovshandlingar för några olika typer av hus som lockar boende till orten. Attraktivitet eftersträvas genom att blanda hustyper och planlösningar för olika behov samt genom att skapa ett förslag för den offentliga miljön i området. Attraktivitet kan delas in i tre olika kategorier; boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet. De är beroende av varandra för att skapa ett attraktivt samhälle. Boendeattraktivitet handlar om att det finns boende på orten. Näringslivsattraktivitet innebär att det finns tillgång till arbete och besöksattraktivitet betyder att människor vill besöka orten. Det är viktigt att ta hänsyn till bostäders omätbara värden för att skapa attraktiva bostäder som människor vill bo och leva i. För att uppnå attraktiva bostäder krävs det att boendet uppfyller de tre kvalitéerna hållbarhet, bekvämlighet och skönhet och att dessa samverkar. Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Det är av betydelse att grönområden och naturen är inom räckhåll för att de ska utnyttjas för att kunna uppnå de goda effekterna för hälsan. Det är angeläget att planera miljön runt bostäderna för att området ska vara hälsofrämjande. Gestaltningsarbetet visar ett förslag på hur ett attraktivt bostadsområde kan se ut. Fyra olika byggnadstyper, flerfamiljshus, 1-planshus, 1,5-planshus och kedjehus har ritats i Revit utifrån olika bostadsundersökningar och omätbara värden så som generalitet, flexibilitet, axialitet, solljus och rörelse. Det har lagts stor vikt vid miljön i området. I den gemensamma miljön har det skapats platser som lockar till socialt umgänge och aktiviteter så som fotboll, lekplats och utegym utifrån olika upplevelsevärden så som rofylldhet, artrikedom, samvaro och kultur. Slutsatsen visar att det är viktigt att planera både miljö och bostäder för att det ska bli ett attraktivt boende.

Genom tiderna har olika rumsteorier vuxit fram och präglat planeringen för enskilda städer. För planeringen av städer har samspelet mellan det offentliga rummet och livet inom det länge varit en utmaning, då upplevelsen av platsen är i högsta grad subjektiv. Det är därmed inte möjligt att utforma offentliga rum som tilltalar alla. Utmaningen ligger i stället i att utforma rum som tilltalar så många olika typer av människor som möjligt. Syftet med denna uppsats är att belysa vilka grundförutsättningar som påverkar attraktiviteten i ett offentligt rum samt varför vissa rum används och andra inte. Vidare är syftet att ta fram förslag på utveckling för särskilt utvalda platser, med grund i erhållen kunskap. Arbetet bestod av två fallstudier där fyra olika offentliga rum i Norrköping och Malmö analyserades och observerades. I arbetet genomförs även en litteraturstudie av den befintliga litteraturen kring forskningsområdet, avsikten är att sammanställa och tolka vad tidigare forskning har kommit fram till. Studien omfattar böcker, artiklar, rapporter, kommunala dokument och material. I resultatet framgår det att det finns ett flertal olika element som har betydelse för hur attraktivt ett offentligt rum upplevs, men även att vissa är mer betydande än de andra. I arbetet diskuteras bland annat sittplatser, grönska, vattenelement och fasader. Det framgår även att det primära inte är att fokusera på att skapa attraktiva miljöer med tilltalande möblering, utan att skapa och möblera en plats för just de människor som platsen är avsedd för. Utan visad hänsyn till människorna som platsen är avsedd för får vi rum i staden som trots deras estetiskt tilltalande utseende, inte används. På samma sätt får vi rum som är trots dess enkla utformning och möblering väl använda, framför allt för att det uppfyller vårt behov men även för att vi lockas dit för att vi vet att det finns andra människor där. I framtiden bör planeringen alltså planera mer utifrån den mänskliga skalan snarare än olika planeringsidelogier och ideal. / Through history, various space theories have emerged and shaped the planning for individual cities. When planning for cities, the interplay between the public space and life within it has long been a challenge as the experience of the place is highly subjective. It is therefore almost impossible to design public spaces that everyone finds appealing. The challenge is henceforth to design rooms that as many different people as possible find appealing. The purpose of this essay has been to find out and further shed light on the basic conditions that affect the attractiveness of a public space as well as the reason behind why some rooms are used and others not. Furthermore, the purpose is to produce a proposal for development for the specially selected places, based on the knowledge obtained. The work consisted of two case studies, where four different public spaces in Norrkoping and Malmo were analyzed and observed. The work also carried out a literature study of the existing literature on the research area, the intention is to compose and interpret what previous research says about the subject. The study included books, articles, reports, municipal documents and materials. The results have shown that there are a number of different elements that affect how attractive a public space is to people, but also that some are more essential than others. The work discusses, among other things: seating, greenery, water elements and façades. It has also become known that the primary purpose is not to solely focus on creating environments with appealing furniture, but to create and furnish a place based on the very people for whom the place is intended. Without giving thought to this there will be spaces in the city that regardless of the aesthetically pleasing appearance, will not be used because it does not fulfill the people's needs. In the same way, we get rooms that, despite their simple design and furnishing, are used, above all because they meet our needs, but also because what’s most interesting for us is to know there are other people there. In conclusion planning must shift its focus to the human scale rather than different planning ideologies and ideals.