Är lek roligare på en nybyggd skolgård? Vi har valt att undersöka hur skolgården som rum påverkar leken. Vi har intervjuat åtta informanter på en skola i Skåne vars skolgård genomgått en totalrenovering. Med en kvalitativ metod har vi synliggjort deras uppfattning och upplevelser. Fyra elever och lika många pedagoger intervjuades med en intervjuguide som underlag. Frågorna berörde lek, material, normer, regler och känslor på skolgården. Intervjuguiden var tematiserad så att svaren skulle kunna tolkas via vår valda teori, Henri Lefebvres enhetsteori om rum. Informanterna beskriver hur skolgården uppfattas materiellt, vilka föreställningar som finns och hur den nyttjas för lek. Lagar, regler och normer styr en skolgård, elever kan inte springa hur som helst heller inte säga och göra precis som de vill, de förväntas bete sig på ett visst vis. Oavsett lekredskap, underlag och ålder så är pjätt en favoritlek vilket beskrivs av samtliga informanter. Pjätt kan lekas oavsett skolgårdens utformning, det enda som krävs är gemenskap.

Genom tiderna har olika rumsteorier vuxit fram och präglat planeringen för enskilda städer. För planeringen av städer har samspelet mellan det offentliga rummet och livet inom det länge varit en utmaning, då upplevelsen av platsen är i högsta grad subjektiv. Det är därmed inte möjligt att utforma offentliga rum som tilltalar alla. Utmaningen ligger i stället i att utforma rum som tilltalar så många olika typer av människor som möjligt. Syftet med denna uppsats är att belysa vilka grundförutsättningar som påverkar attraktiviteten i ett offentligt rum samt varför vissa rum används och andra inte. Vidare är syftet att ta fram förslag på utveckling för särskilt utvalda platser, med grund i erhållen kunskap. Arbetet bestod av två fallstudier där fyra olika offentliga rum i Norrköping och Malmö analyserades och observerades. I arbetet genomförs även en litteraturstudie av den befintliga litteraturen kring forskningsområdet, avsikten är att sammanställa och tolka vad tidigare forskning har kommit fram till. Studien omfattar böcker, artiklar, rapporter, kommunala dokument och material. I resultatet framgår det att det finns ett flertal olika element som har betydelse för hur attraktivt ett offentligt rum upplevs, men även att vissa är mer betydande än de andra. I arbetet diskuteras bland annat sittplatser, grönska, vattenelement och fasader. Det framgår även att det primära inte är att fokusera på att skapa attraktiva miljöer med tilltalande möblering, utan att skapa och möblera en plats för just de människor som platsen är avsedd för. Utan visad hänsyn till människorna som platsen är avsedd för får vi rum i staden som trots deras estetiskt tilltalande utseende, inte används. På samma sätt får vi rum som är trots dess enkla utformning och möblering väl använda, framför allt för att det uppfyller vårt behov men även för att vi lockas dit för att vi vet att det finns andra människor där. I framtiden bör planeringen alltså planera mer utifrån den mänskliga skalan snarare än olika planeringsidelogier och ideal. / Through history, various space theories have emerged and shaped the planning for individual cities. When planning for cities, the interplay between the public space and life within it has long been a challenge as the experience of the place is highly subjective. It is therefore almost impossible to design public spaces that everyone finds appealing. The challenge is henceforth to design rooms that as many different people as possible find appealing. The purpose of this essay has been to find out and further shed light on the basic conditions that affect the attractiveness of a public space as well as the reason behind why some rooms are used and others not. Furthermore, the purpose is to produce a proposal for development for the specially selected places, based on the knowledge obtained. The work consisted of two case studies, where four different public spaces in Norrkoping and Malmo were analyzed and observed. The work also carried out a literature study of the existing literature on the research area, the intention is to compose and interpret what previous research says about the subject. The study included books, articles, reports, municipal documents and materials. The results have shown that there are a number of different elements that affect how attractive a public space is to people, but also that some are more essential than others. The work discusses, among other things: seating, greenery, water elements and façades. It has also become known that the primary purpose is not to solely focus on creating environments with appealing furniture, but to create and furnish a place based on the very people for whom the place is intended. Without giving thought to this there will be spaces in the city that regardless of the aesthetically pleasing appearance, will not be used because it does not fulfill the people's needs. In the same way, we get rooms that, despite their simple design and furnishing, are used, above all because they meet our needs, but also because what’s most interesting for us is to know there are other people there. In conclusion planning must shift its focus to the human scale rather than different planning ideologies and ideals.