Cette thèse porte sur les relations entre la noblesse et le prince dans les duchés de Lorraine au coursd’une période qui s’étend des années 1620 à 1737. Elle les explore dans le cadre d’un renforcement du pouvoirducal et dans une période de transition troublée.Dans cet État souverain des confins, la noblesse représentée par quelques puissantes familles issues del’ancienne chevalerie incarne l’élite sociale, morale, et politique. Étroitement associée aux responsabilités, elleest affectée au premier plan par les ruptures qui scandent le XVIIe siècle : la guerre, l’occupation française etl’exil. Autant d’évènements qui déstabilisent le service princier et éprouvent la fidélité au duc, fondementessentiel des rapports de la noblesse au pouvoir. Cette étude revisite les notions de service, de devoir etd’honneur, constitutives de l’identité nobiliaire.Après plus d’un demi-siècle de désordres, la paix de Ryswick (1697) ramène la stabilité et le princeretrouve ses duchés. Le rétablissement de l’État s’effectue dans une dialectique entre tradition et changement. Lanoblesse qui aspire à retrouver sa place auprès du duc est confrontée à de nouvelles incertitudes qu’elle surmontegrâce à la résurgence de la faveur princière et au prix d’une recomposition de l’ordre.L’équilibre des forces est mis à mal en 1729 avec l’avènement de François III dont le destin se joue pardelàles frontières. Détaché de son territoire patrimonial, le jeune souverain rompt le lien avec la noblesselorraine et met fin à l’impératif absolu du service princier.L’étude des relations entre la noblesse et le duc durant le long XVIIe siècle est une réflexion sur lasociété politique d’un État aux limites sensibles et aléatoires. / This study tackles the relation between nobility and prince in the Duchies of Lorraine during the periodthat spans from the 1620s to 1737. The academic frame in which it is explored is one marked by reinforced ducalpower and by much turmoil within a transitory period.In such a border-line sovereign state, the nobility as represented by a few powerful houses stemmingfrom ancient chivalric backgrounds, embodies the social, moral and political elite of the day. Closely involved inthe Duke’s wields of executive power, and more than any other social body, nobles suffered from the manypoints of rupture that punctuated the 17th century : wars, French occupation and exile did indeed challeng thePrince’s service. These points of rupture jeopardized the fidelity to the Duke, one of the essential foundations ofthe link between the nobility and Power. The study revisits such key-notions as service, duty, and honour,notions which shape up nobles’ identity.After more than a half-century of disorders of all kinds, the Ryswick Peace (1697) brought the situationback to a relative stability and the Prince regained his Duchies. Putting back the State to its feet implied adialectical tension between tradition and change. The nobility eager to regain former responsabilities isconfronted with new uncertainties that will be partly overcome by the resurgence of princely favours and areshuffling of the Order.The balance of forces is put at stake in 1729 when Francois III comes to the throne and his fate is tomaterialize beyond frontiers. Detached from its heritage territory, the prince unbinds the ties which linked thenobility and puts an end to the absolute imperative of a prince’s service.The study of relations between nobility and duke throughout the long 17th century consists in an overallquestioning of a political society in a border-conscious and border-moving state.

Genom tiderna har olika rumsteorier vuxit fram och präglat planeringen för enskilda städer. För planeringen av städer har samspelet mellan det offentliga rummet och livet inom det länge varit en utmaning, då upplevelsen av platsen är i högsta grad subjektiv. Det är därmed inte möjligt att utforma offentliga rum som tilltalar alla. Utmaningen ligger i stället i att utforma rum som tilltalar så många olika typer av människor som möjligt. Syftet med denna uppsats är att belysa vilka grundförutsättningar som påverkar attraktiviteten i ett offentligt rum samt varför vissa rum används och andra inte. Vidare är syftet att ta fram förslag på utveckling för särskilt utvalda platser, med grund i erhållen kunskap. Arbetet bestod av två fallstudier där fyra olika offentliga rum i Norrköping och Malmö analyserades och observerades. I arbetet genomförs även en litteraturstudie av den befintliga litteraturen kring forskningsområdet, avsikten är att sammanställa och tolka vad tidigare forskning har kommit fram till. Studien omfattar böcker, artiklar, rapporter, kommunala dokument och material. I resultatet framgår det att det finns ett flertal olika element som har betydelse för hur attraktivt ett offentligt rum upplevs, men även att vissa är mer betydande än de andra. I arbetet diskuteras bland annat sittplatser, grönska, vattenelement och fasader. Det framgår även att det primära inte är att fokusera på att skapa attraktiva miljöer med tilltalande möblering, utan att skapa och möblera en plats för just de människor som platsen är avsedd för. Utan visad hänsyn till människorna som platsen är avsedd för får vi rum i staden som trots deras estetiskt tilltalande utseende, inte används. På samma sätt får vi rum som är trots dess enkla utformning och möblering väl använda, framför allt för att det uppfyller vårt behov men även för att vi lockas dit för att vi vet att det finns andra människor där. I framtiden bör planeringen alltså planera mer utifrån den mänskliga skalan snarare än olika planeringsidelogier och ideal. / Through history, various space theories have emerged and shaped the planning for individual cities. When planning for cities, the interplay between the public space and life within it has long been a challenge as the experience of the place is highly subjective. It is therefore almost impossible to design public spaces that everyone finds appealing. The challenge is henceforth to design rooms that as many different people as possible find appealing. The purpose of this essay has been to find out and further shed light on the basic conditions that affect the attractiveness of a public space as well as the reason behind why some rooms are used and others not. Furthermore, the purpose is to produce a proposal for development for the specially selected places, based on the knowledge obtained. The work consisted of two case studies, where four different public spaces in Norrkoping and Malmo were analyzed and observed. The work also carried out a literature study of the existing literature on the research area, the intention is to compose and interpret what previous research says about the subject. The study included books, articles, reports, municipal documents and materials. The results have shown that there are a number of different elements that affect how attractive a public space is to people, but also that some are more essential than others. The work discusses, among other things: seating, greenery, water elements and façades. It has also become known that the primary purpose is not to solely focus on creating environments with appealing furniture, but to create and furnish a place based on the very people for whom the place is intended. Without giving thought to this there will be spaces in the city that regardless of the aesthetically pleasing appearance, will not be used because it does not fulfill the people's needs. In the same way, we get rooms that, despite their simple design and furnishing, are used, above all because they meet our needs, but also because what’s most interesting for us is to know there are other people there. In conclusion planning must shift its focus to the human scale rather than different planning ideologies and ideals.