Syftet med den här studien har varit att undersöka hur ett företag arbetar för att deras EVP ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som studerades var dels vad företaget gör för att deras Employer Value Proposition ska förankras i de anställdas uppfattningar om organisationen; vad som bidrar till deras uppfattning och; hur de uppfattningarna stämmer överens med företagets Employer Value Proposition. Studiens teoretiska utgångspunkt utgick från teorier om organisationsidentitet, -image och styrning av organisationsidentiteter. Undersökningen genomfördes på ett stort IT-bolag genom sex semistrukturerade intervjuer med 1 - 2 informanter från skilda affärsenheter. Intervjuerna kompletterades även med studier av interna policydokument om företagets arbete med Employer Value Proposition. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys där de tre delarna av IT-bolagets Employer Value Proposition valdes som huvudteman. De tre huvudtemana var: Entreprenörskap, Balans i livet och Ansvar och ledarskap. Resultatet visade att företaget arbetar i varierande grad med målsättningar, värderingar, handlingar och praxis för att deras Employer Value Proposition ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som främst bidrar till de anställdas uppfattningar om organisationsidentiteten är de aspekter som är en integrerad del av det dagliga arbetet. Entreprenörskap är den delen av Employer Value Proposition som tydligast överensstämmer med de anställdas uppfattningar. Även balans i livet upplevs i stor utsträckning överensstämma. Gällande ansvar och ledarskap framkom däremot en diskrepans mellan de anställdas uppfattningar och företagets Employer Value Proposition.

Syftet med den här uppsatsen är att få djupare förstelse och kunskap för om hur medarbetare på ett företag uppfattar arbetsgivarvarumärket och hur det kan bidra till att medarbetare känner ett engagemang för arbetsplatsen som arbetsgivare.  I studien tillämpas en kvantitativ metod med en enkät som skickades ut till en specifik avdelning på ett företag som har 300 anställda tjänstemän. Företaget arbetar aktivt med employer branding som en del av strategiarbetet för att upprätthålla arbetsgivarvarumärket. Av de 300 svarade 185 medarbetare på enkäten.  Studiens resultat visar att medarbetare på företaget uppfattar arbetsgivarvarumärket positivt ur den aspekt att de kan identifiera sig med det. Att identifiera sig bidrar till att de känner ett stort engagemang inför tanken att ha arbetsplatsen som framtida arbetsgivare. / The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding and knowledge of how employees in a company perceive the employer brand and how it can contribute to employees feeling a commitment to the workplace as an employer.  The study applies a quantitative method with a questionnaire that was sent out to a specific department of a company that has 300 employees. The company works actively with employer branding as a part of the strategy work to maintain the employer brand. Of the 300, 185 employees responded to the survey.  The results of the study show that the employees at the company perceive the employer brand positively from the aspect that they can identify with it. Identifying themselves contributes to them feeling a great commitment to the idea of having the workplace as a future employer.

Lärarbristen är ett utbrett problem i Sverige. Vikten av att kunna attrahera samt behålla lärarnas kompetens är därför stor. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hinder som påverkar möjligheten att attrahera samt behålla lärare. Studien bygger på lärare vid grund- samt gymnasieskolor i Borlänge och deras uppfattningar kring vad som är attraktiv respektive oattraktivt i yrket. Detta genom mer djupgående intervjuer för att komma åt bakomliggande motiv och tankemönster. Resultatet visar att det lärarna främst uppfattar som attraktivt i sitt arbete är att yrket upplevs som viktigt och meningsfullt, är varierat och ombytligt, innehåller mycket social kontakt samt goda relationer och ger dem en erkänsla genom att vara eftertraktad. De faktorer som lärarna främst lyfter fram som oattraktiva är att lönerna i kommunen är för låga, arbetsbördan och stressen är stor, ledarskapet och kommunikationen brister samt konflikter med elevernas föräldrar som ställer orimliga krav och lägger sig i undervisningen. / The lack of teachers is a widespread problem in Sweden. The importance of being able to attract and retain their expertise is therefore great. The purpose of this study is to gain an understanding of obstacles that affect the ability to attract and retain teachers. The study is based on teachers at elementary- and upper secondary schools in Borlänge and their views on what is attractive and unattractive in the profession. This through more in-depth interviews to access underlying motives and thought patterns. The result shows that what the teachers perceive as attractive in their work is that the profession is deemed as important and meaningful, is varied and changeable, contains a lot of social contact and good relations and gives them a recognition by being sought after. The factors that teachers mainly emphasize as unattractive are low salaries, heavy workload and great stress in combination with lacking leadership and poor communication, as well as conflicts with the students’ parents who place unreasonable demands and interferes in the teaching in a disturbing way.

I dagens samhälle är en organisations attraktivitet en viktig faktor. Det är viktigt att attrahera nya medarbetare samt att behålla nuvarande medarbetare. Varierande faktorer påverkar attraktiviteten och organisationen kan arbeta med olika Employer Branding-processer för att uppnå attraktivitet. Syftet med studien är att undersöka vad som kan utgöra säkerhetsbolaget Securitas till en attraktiv arbetsgivare, med förslag på förbättring och utveckling hur organisationen kan attrahera och behålla medarbetare. De teoretiska utgångspunkterna behandlar teorier kring Employer Branding. Studien baseras på en kvantitativ metod där en enkät utformades för att samla in empirisk data om medarbetarnas åsikter om organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Ett möte skedde med chefer och HR-partner från Securitas innan enkäten utformades för att veta hur organisationen arbetar med att attrahera och behålla medarbetare. Urvalet av respondenter är avgränsat till väktare som arbetar i en region i mellersta Sverige. Empirin är sammanställd med hjälp av diagram och har analyserats med de teoretiska utgångpunkterna. Slutsatserna är att faktorer som relationer, utbildning, information, förmåner och arbetsutrustning är attraktiva. Alla dessa faktorer är i behov av förbättring och om det inte åtgärdas kan det bli svårt att attrahera och behålla medarbetare. Förbättringsförslag och åtgärder har sammanställts i punktform och baseras på det som framkommit i analysen och diskussionen. / In today's society, the attractiveness of an organization is an important factor. It is important to attract new employees and to retain existing employees. Various factors affect the attractiveness and, in order to achieve attractiveness, the organization can work with different employer branding processes. The aim with this study is to examine what can constitutes Securitas as an attractive employe, with suggestions for improvement and development to attract and retain employees. The theoretical point covers theories with Employer Branding. The study is based on a quantitative method where a survey was created to gather empirical data about employees´view and opinions about the organization as an attractive employer. A meeting was held with Securitas executives and HR partners before the survey was designed to know how the organization works to attract and retain employees. The selection of respondents is limited to guardians who works in a region in the middle of Sweden. Diagram have been used to compiled the empiricism and theories have been used to analyze the empiricism. The conclusions are that factors such as relationships, education, information, benefits and work equipment are attractive. All of these factors need to be improved and if it doesn't happened can it be difficult to attract and retain employees. Improvement proposals have been compiled in a dot shape and is based on what have been said in the analysis and discussion.

Flera forskare skriver om vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare, som idag är viktigare än någonsin, speciellt när konkurrensen om personal ökar. Genom att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke ökar chanserna att attrahera och behålla kompetent personal (Ehrenborg & Höglund, 2016). Tidigare forskning visar att flera olika faktorer är viktiga att ta hänsyn till i arbetet mot att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke, faktorer som bland annat motivation och intern marknadsföring (Grönroos, 1996; Lievens, 2007). I följande studie undersöks Högskolan Dalarnas attraktivitet som arbetsgivare utifrån ett medarbetarperspektiv, med syfte att finna attraktiva erbjudanden för att behålla och attrahera medarbetare. Studien är en metodkombination som i huvudsak bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och har genomförts i form av intervjuer och en enkätundersökning med adjunkter på Högskolan Dalarna. I studien framkommer attraktiva attribut som flexibel arbetstid, möjlighet till utveckling och trygga relationer samt mindre attraktiva attribut som lön och förtroligt ledarskap. Vidare i studien diskuteras utvald teori och framtagen empiri som slutligen mynnar ut i ett antal förslag till hur Högskolan Dalarna kan fortsätta sitt arbete med arbetsgivarvarumärket i bemärkelsen att vara en attraktiv arbetsgivare. / Several researchers write about the importance of being an attractive employer, which today is more important than ever, especially when the competition for staff increases. By creating an attractive employer brand, the chances of attracting and retaining competent staff increase (Ehrenborg & Höglund, 2016). Previous research shows that several factors are important to consider in the work towards creating a strong employer brand, factors such as motivation and internal marketing (Grönroos, 1996; Lievens, 2007). In the following study, the University of Dalarna's attractiveness as an employer is examined from an employee perspective, with the aim of finding attractive offers for retaining and attracting employees. The study is a method combination based mainly on a qualitative method with quantitative elements and has been conducted in the form of interviews and a questionnaire survey with adjuncts at Dalarna University. The study reveals attractive attributes such as flexible working hours, opportunity for development and safe relationships, as well as less attractive attributes such as payroll and trustworthy leadership. In addition, the study discusses selected theory and empirical evidence that ultimately emerges in several proposals for how the Dalarna University can continue their work with the employer brand in the sense of being an attractive employer.

Today's labor market is experiencing a rapid change within the workforce. A new generation, generation Y, is entering the workforce and thus comes the slow and steady exit of generation X. The results lead to new preferences and values within work as generation Y brings new characteristics within the work environment. The present situation causes a problem for organizations, as well as for employees, because of the differences that develop, and organizations need to react to the transforming workforce. This study will chart and explain generation Y to give answers as to what preferences the generation possesses and what they seek within the workplace. This charting process is executed with the help of a global survey that was conducted by Universum in 2014 along with former theories within scientific areas. Moreover, to understand how organizations can react, we have contacted top workers within the Universum organization to help us understand the fundamentals of how organizations can counter this new generation. Results of the analysis and findings show us that generation Y is a cohort like no other before - looking for work within flexible environments, motivation from their superiors and the true meaning within work. Also, the study explains how organizations today need to tackle this emerging generation from a more datadriven method to truly understand the generation completely. Furthermore, how organizations also need to work with the term purpose and align it with the organization and potential future employee´s purpose. / Employer branding (EB) innebär att företag applicerar marknadsföringstekniker inom rekryteringsprocessen för att attrahera nuvarande och potentiella medarbetare. Företagets employer brand förmedlas genom deras employer value proposition (EVP), det centrala verktyget inom EB. Företagets EVP erbjuder organisationer en chans att differentiera sig från andra företag genom att ta fram unika attribut, det vill säga utmärkande egenskaper hos organisationen. I dagens läge ser vi hur en ny generation, generation Y, träder in på arbetsmarknaden. Detta för med sig en förändring i hur organisationer bör tänka kring sitt employer brand eftersom generation Y besitter nya förväntningar på företag och arbetsplatser. Generation Y skiljer sig åt från tidigare generationer. De har en annorlunda syn på work-life balance, möjligheter till att snabbt avancera inom karriären samt meningsfullhet. Uppsatsen har i syfte att kartlägga hur generationens preferenser ser ut inom arbetsmarknaden samt hur organisationer i sin tur kan bemöta generation Y vid användandet av sin EB. För att kunna svara på problemformuleringen använder sig studien av semistrukturerade intervjuer som berör ämnet EB och ställer frågor kring hur generation Y skiljer sig från generationer i vad de vill ha och hur organisationer kan arbeta för att bemöta dem. Studien använder sig av intervjuer och sekundärdata i form av en undersökning som metod. Studien besvarar frågor och myter kring generation Y och kommer även med tips kring hur organisationer kan bemöta denna generation. Studien landar i slutsatsen att generation Y söker efter snabba framsteg inom karriären, mentorskap, work-life balance och meningsfullhet inom arbetet. Paradoxalt nog vill generation Y arbeta hårt för att avancera inom karriären men samtidigt erhålla work-life balance, något som är utmärkande för denna heterogena generation. Studien har funnit att organisationer inte kan forma sin EB mot generation Y utifrån trender eller generalisering av generationen. Ett mer datadrivet sätt att arbeta för att förstå sin målgrupp är att rekommendera. Vidare är det viktigt för organisationer att arbeta med begreppet purpose, både sitt eget och sina framtida anställdas. Detta innebär att organisationen tydliggör vad dem själva anser är meningsfullt och försöker finna individer som ligger i linje med vad som är framtaget. Avslutningsvis är det även viktigt för organisationer att tänka på trovärdighet inom sitt employer brand och se över vilka attribut som de redan har. Attribut som anses självklara kring företaget bör inte tas med i företagets EVP.Företag bör istället fokusera på attribut som väcker meningsfullhet hos generation Y och som anses attraherande för företagets önskade målgrupp. Emellertid måste attributen som finns med i företagets EVP anses som sanna och trovärdiga av målgruppen.

The banking industry is experiencing a transformation where traditional actors are being challenged by newcomers with digital and innovative solutions. This transformation is affecting both customers, employees as well as potential employees. Therefore, banks have to focus on and innovate the employee experience to stay competitive on the employer market. This study intends to deepen the understanding of how students as potential employees perceive the Swedish banking industry and the attractiveness of different employers within it. The analysis is built on previous research within employer branding, employer value propositions, and transformations such as innovation and digitalization. A quantitative research method was used and a survey was conducted in order to collect data from the sample group, consisting of students in the last year at universities in Sweden heading for the working market. The main result of this study shows that potential employees prefer two value propositions when considering a future workplace. The first one is development value, which relates to the possibility to advance and grow professionally, and the second one is interest value, which relates to having interesting and challenging tasks. It also indicates that digital banks, compared to traditional banks, are more associated with these top two ranked value propositions, which entails that they communicate a more attractive employer brand towards potential employees. Conclusively, this research demonstrates that there is a significant difference between how traditional banks and digital banks employer brands are perceived by potential employees. This is important knowledge for the different actors within the banking industry to both possess as well as take into consideration. / Bankindustrin genomgår en förändring där traditionella aktörer utmanas av nya bolag med digitala och innovativa lösningar. Transformationen påverkar både bankernas kunder och anställda. Därför måste banker fokusera på och innovera de anställdas upplevelse för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Den här studien ämnar fördjupa förståelsen för hur studenter som potentiella anställda uppfattar den svenska bankindustrin och hur attraktiva de uppfattar dess aktörer som arbetsgivare. Uppsatsen bygger på tidigare forskning inom employer branding, employer value proposition och transformation så som innovation och digitalisering. En kvantitativ metod användes för att genomföra studien och en enkät togs fram för att samla in data från urvalet. Det huvudsakliga resultatet från studien visar att potentiella anställda värderar det som kallas development value, som är kopplat till möjligheten att avancera och utvecklas professionellt, och interest value, som är kopplat till att ha intressanta och utmanande arbetsuppgifter, högst. Studien visar även på att digitala banker associeras med dessa value propositions i högre grad än vad traditionella banker gör. Detta tyder på att digitala banker kommunicerar ett mer attraktivt employer brand till potentiella anställda. Avslutningsvis, visar denna studien att det finns en signifikant skillnad mellan hur traditionella och digitala bankers employer brand uppfattas av potentiella anställda. Vilket är en viktig lärdom för olika aktörer i banksektorn att både få kunskap om och förhålla sig till.

Det råder olika villkor i den privata och offentliga sektorn gällande geografisk bundenhet, konkurrans och förutsättningar för att styra verksamheterna. Det som däremot är gemensamt för de båda sektorerna är konkurrensen om medarbetare. Vännäs kommun befinner sig i en inledande fas i arbetet med begreppet attraktiv arbetsgivare, även kallat Employer Branding. Uppdraget har varit att undersöka vilka positiva aspekter som upplevs med att arbeta för Vännäs kommun, som medarbetare med varierande anställningstid och ålder upplever samt hur kommunen kan stärka sitt arbetsgivarvarumärke genom att betona dessa aspekter. I resultatet framkom att positiva aspekter med Vännäs kommun som arbetsgivare är närhet, framåtanda, utveckling och ansvar, gemenskap och välmående samt organisationen i sin helhet. Från dessa kategorier har följande tema utarbetats; I Vännäs kommun råder en kontinuerlig strävan efter utveckling både för organisationen och medarbetarna. Organisationskulturen är välkomnande där gemenskap och välmående står i fokus. Den lilla kommunens fördel är det övergripande koncerntänket med närhet till beslut och möjlighet till påverkan. Detta illustrerar vad som kännetecknar Vännäs kommun som arbetsgivare. För att specifikt attrahera yngre arbetskraft visar resultatet att följande faktorer är viktiga för yngre medarbetare i organisationen; innovation, känna sig behövd och värdefull, en bra arbetsmiljö och arbetskultur, gemenskap på arbetsplatsen och att bli betrodd med ansvar. Det som mest frekvent uttrycktes från den yngre informantgruppen var vikten av utveckling genom arbetet. Denna fallstudie kan vara användbar för organisationer med liknande förutsättningar som Vännäs kommun i arbetet med employer branding. Fallstudien bidrar även med en ökad förståelse för vad som attrahetar medarbetare till en offentlig organisation.

Konkurrensen på den svenska arbetsmarknaden om nyexaminerade universitetsstudenter har intensifierats drastiskt under de senaste åren. Svenska arbetsgivare har därför ett svårare arbete framför sig kring att hitta högkvalitativ personal som passar organisationen. Att skapa ett konkurrenskraftigt Employer Brand har därmed blivit ett vitalt mål för organisationer i syfte att attrahera nya arbetstagare. Denna studie syftar till att undersöka hur attraktiva svenska arbetsgivare använder sitt Employer Brand för att attrahera nyexaminerade studenter. Studien har ett deskriptivt syfte och berör strategier kring Employer Branding, Employer Value Proposition och Employer Brand Equity. Studien är deduktiv med kvalitativ ansats. För att uppnå studiens syfte har fallstudier applicerats, där semistrukturerade intervjuer utförts med attraktiva arbetsgivare inom tre olika yrkeskategorier; Ekonomi, Civilingenjör och Juridik. De organisationer som deltog i studien var alla topp-tio placerade på Universums Företagsbarometer. Resultatet visar att organisationer bör forma sitt centrala Employer Value Proposition-erbjudande kring utvecklings- och karriärmöjligheter, spännande arbetsuppgifter och ett gott ledarskap. Studiens resultat visar även att organisationer bör arbeta med Employer Brand Equity i syfte att skapa kännedom och associationer bland studenter. Corporate Social Responsibilities, Corporate Reputation och fysisk närvaro på universitetet är samtliga aktiviteter som används av attraktiva arbetsgivare.

Employer branding är idag av stor vikt för organisationer i samband med arbetet att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke som ska öka möjligheten att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Det handlar om att organisationer idag vill positionera sig som första valet för potentiella medarbetare och skapa associationer till sitt varumärke för att på så sätt öka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Medarbetare ses idag som organisationers viktigaste resurs och har därför en stor betydelse i organisationers arbete med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke och öka sin attraktivitet. Detta är en kvalitativ studie där vi studerar en kommun som vi har valt att hålla anonym för läsarna. Det som undersöks i studien är hur kommunen arbetar med Employer branding och hur det används för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i organisationen. Det undersöks även hur medarbetarna upplever organisationen som arbetsgivare samt vad som kan komma att påverka deras känslor och uppfattningar gällande kommunen. Denna kvalitativa undersökningen präglas av samtalsintervjuer och baseras på en abduktiv forskningsansats. Det som har undersökts är följande: <ol type="1">På vilket sätt arbetar kommunen med Employer branding och hur används det för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare? Hur upplever medarbetarna organisationen som arbetsgivare och dess Employer branding arbete? Vilka faktorer kan påverka medarbetarnas känslor och uppfattningar gällande organisationen som arbetsgivare? Studien baseras på ett flertal olika teorier som behandlar forskningsområdet som bland annat Employer branding, Employer value proposition, intern och extern Employer branding, motivation, Human resource development samt rekrytering. Resultatet av undersökningen visar att trots att en organisation har tydliga strategier och tankar kring sitt Employer branding arbete betyder inte det att arbetet genomsyrar hela organisationen och att medarbetarnas upplevelser är detsamma. I studien framkommer det att kommunen har en tydlig tanke kring sitt Employer branding arbete och deras arbetssätt liknar det många forskare förespråkar att ett Employer branding arbete ska se ut. Det framkommer även att det är väl medvetna om medarbetarnas betydelse i arbetet med att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. I studien framkommer det dock att medarbetarna saknar samma tydliga uppfattningar gällande organisationens arbete, då de inte känner sig lika viktiga som organisationen påstår att de är. Vidare visar studien vilka faktorer som påverkar en medarbetares känslor, uppfattningar och upplevelser gällande organisationen som arbetsgivare som exempelvis det förändringsarbetet som genomförts i kommunen. Under förändringsarbetet upplever medarbetarna brist på inflytande, kommunikation och motivation.