I en allt mer konkurrenskraftig vardag måste dagens arbetsgivare lägga större fokus på̊ att sticka ut. Endel gör det genom innovativa produkter och samarbeten, andra genom en aggressiv marknadsföringsstrategi. Humankapitalet har därför blivit ett betydelsefullt konkurrensmedel där efterfrågan på rätt kompetens har ökat. Därför har Employer Branding idag blivit ett av de hetaste ämnena inom organisatoriska kompetensförsörjning. Men hur tillämpar man Employer Branding mest effektivt enligt praktiker och teoretiker? Syftet med studien är därför att undersöka med hjälp av en diskursanalys hur Employer Branding-praktikers idealbilder ser ut. Genom denna frågeställning har jag satt praktiken i relation till de teoretiska grundpelarna inom Employer Branding. Vilket har resulterat i nyckeltal och tydliga framgångsfaktorer inom ämnet. Studien ger även en bredare insyn av självbegreppet och hur du kan tillämpa strategin för bästa möjliga effekt.

Employees with the right skills give competitive advantages. It is therefore important to retain existing staff with the right skills but also to attract new talent. In the IT industry, there is currently lack of competence and the need will increase in the future. Companies that create a strong employer brand will perform better when it comes to the war of the talents. With the lack of competence in the labor market, the younger, more technologically skilled generation has developed an unfair attitude towards employers who desperately try to persuade competent people to choose their company through generous job offers. The employers must work on their employer brand to seem more attractive to employees and potential employees in order to attract, retain, develop and motivate them to choose or stay at the company. The purpose of this paper is to create an understanding of motivation, talent acquisition and employee retention in markets where there is a lack of specialized personnel. Motivation is achieved through internal and external attributes, where internal motivation is created by work satisfaction while external motivation is fulfilled by monetary and material motivational factors. Talent acquisition involves a clear recruitment strategy where the company's brand is used as an attraction channel of a certain skill and personality. It also applies to retaining talent within the company through employee retention where a stimulating and evolving employment experience is maintained by the company. The essay shows that young people in the IT industry are well aware of the lack of competence and make their demands accordingly. They want a high level of workplace flexibility to balance jobs and private life, as well as independence in the way they solve tasks. Furthermore, they want the freedom to choose work equipment as this is central to their daily work. Development opportunities such as attending conferences are valued as one of the crucial factors in choosing employers. If the younger generation's personal values as well as sustainability and ethical views do not match the company's actions, it will most likely lead them to leave the company in the long term. / Anställda med rätt kompetens ger konkurrensfördelar. Det är därför viktigt att behålla befintlig personal med hög kompetens men också att attrahera nya talanger. Inom IT-branschen råder det i dagsläget brist på kompetens och behovet kommer öka i framtiden. Företag som skapar starka arbetsgivarvarumärken kommer klara sig bättre än företag med ett svagt när det kommer till kriget om talangerna. Den yngre mer teknologiskt skickliga generationen har i och med kompetensbristen utvecklat en mer illojal attityd mot arbetsgivare som desperat försöker övertala kompetenta personer att välja deras företag genom generösa anställningserbjudanden. Arbetsgivaren måste marknadsföra sig till medarbetare och potentiella anställda för att attrahera, behålla, utveckla och motivera dem att välja eller stanna kvar på företaget. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för motivation, talent acquisition och employee retention på marknader där det råder brist på specialiserad personal. Motivation uppnås genom inre och yttre attribut, där inre attribut är det som skapas av en personlig arbetsglädje medan yttre attribut innebär monetära och materiella motivationsfaktorer. Talent acquisition innebär en tydlig rekryteringsstrategi där företagets varumärke utnyttjas som attraktionskanal av en viss kompetens och personlighet. Det gäller även att behålla talang inom företaget genom employee retention där en stimulerande och utvecklande anställningsupplevelse ska upprätthållas av företaget. Uppsatsen visar att unga inom IT-branschen är väl medvetna om kompetensbristen och ställer sina krav utefter detta. De vill ha en hög flexibilitet i sitt arbetsschema för att kunna balansera jobb och privatliv, samt självständighet i sättet de löser arbetsuppgifter. Vidare vill de ha friheten att välja arbetsutrustning då detta är centralt för deras dagliga arbete. Utvecklingsmöjligheter som exempelvis att få delta vid konferenser värderas som en av de avgörande faktorerna vid val av arbetsgivare. Om den yngre generationens personliga värderingar samt hållbarhets- och etiska synpunkter inte stämmer överens med företagets agerande kommer det med stor sannolikhet leda till att de lämnar företaget på sikt.

Background - In pace with increased work-related stress and the difficulty in attracting and retaining skilled staff, companies find new ways to rationalize the organization. Working-time reduction is one of these strategies in connection to an effective employer branding attribute. Purpose - The aim is to examine the rationale behind the six-hour workday and how it is used as an employer branding strategy. Additionally, the aim is to examine the advantages and disadvantages of the six-hour workday as an employer branding strategy as well as the future prospects. Method - This study has applied a qualitative method with an inductive approach and a multiple case study. Six semi-structured interviews were performed with five case companies and an additional interview was conducted with a consultancy firm. Conclusion - Organizations choose the six-hour workday because of work-life balance and well-being for employees. Also, the findings show that employers adopt the six-hour for the purpose of attracting and retaining staff. Advantages include happier staff, increased productivity and efficiency. A major disadvantage is the lost hours because of working-time reduction. The empirical findings indicate that the six-hour workday is suited in every organization, however, adjustments might be necessary.

Purpose: The purpose of this explanatory study is to extend the knowledge of how to develop an employer value proposition that conveys an attractive employer brand. Literature Review: Literature reviewed for this study includes the concepts of employer brand, employee value proposition, and different aspects of work attributes (i.e. interest value, social value, economic value, development value, and application value) that together form perceived employer attractiveness. Further literature that is reviewed includes the concepts of attitudes and the hierarchy of effects. Methodology: A mixed-method approach with a deductive logic of inquiry was adopted for this explanatory study, for which primary data of both quantitative and qualitative nature were collected from engineers, through the conduction of web-based self-completion questionnaires and semi-structured interviews. Findings: The study found that the involvement and motivation level behind the hierarchy of effects had a significant impact on the perceived value of one of the categories of the work attributes reflecting the employer's attractiveness, whilst the perceived value of the other work attributes included in the study were not expected to increase or decrease in combination with the intensity towards job search activities. It was also found that the attitudes towards the behavior of applying for a job, measured through the involvement and motivation level towards job search activities, were shifting within the target group, hence influencing their perceived employer attractiveness. Further on, the study showed a consistent high perceived value of all work attributes that were studied, in terms of what work attributes to include in the employer value proposition. Meanwhile, a multidimensional nature of the perceptions on employer attractiveness was also acknowledged, which hence could be crucial in developing an employer value proposition that stands out on the employer market.

På grund av en mindre befolkningsmängd, nya informationsflöden och ökad konkurrens om medarbetare med rätt kompetens står dagens IT-företag inför en ny utmaning; att attrahera och bibehålla medarbetare. Här kommer employer branding in i bilden, employer branding kan översättas till arbetsgivarmarknadsföring och är ett arbete som företag utför för att öka dess status på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att granska ett fall inom employer branding för att identifera dess förbättringspotential, avgränsningen sträcker sig till att undersöka employer branding hos ett företag i IT-branschen. Studien består av en enkätundersökning baserat på employer value propsition (EVP), som kan översättas till medarbetarlöften och beskriver företagets utlovade förmåner för dess medarbetare. Frågeställningarna som studien ska besvara är vilka gap det finns mellan företagets ledning och medarbetare gällande uttalade medarbetarlöften, om företagets interna employer brand (bilden av företaget inifrån) korrelerar med extern employer brand (bilden av företaget utifrån) samt vilka utmaningar det finns kring företagets employer branding. För att analysera data från enkätundersökningen och därmed besvara studiens frågeställningar användes ett antal statistiska tester. Resultaten påvisade att företagets interna employer brand är god men intern och extern bild skiljer, vilket är den största utmaningen för företagets employer branding.

Många företag arbetar uttalat med Employer Branding, men med olika syften. Två vanligt förekommande ambitioner är att attrahera ny kompetens och arbeta med företagets värderingar. Men vad företag som arbetar med Employer Branding med samma målsättning har gemensamt, saknas det idag kunskap om. Hur kommer det sig att vissa företag arbetar med Employer Branding i rekryteringssyfte och andra istället fokuserar på företagets värderingar? Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra företag i den privata tjänstesektorn arbetar med Employer Branding och vad de uppnår med det arbetet, detta för att generera mer kunskap om vad som gör att företagens syfte med detta arbete skiljer sig åt. Grunden till uppsatsen är nyinstitutionell teori som behandlar begrepp så som isoformism, rationaliserade myter, löskoppling och legitimitet. Vidare används teorier inom motivation och byråkrati. Studiens metod är konventionell kvalitativ innehållsanalys. Empirin samlas in med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med respondenter från fyra olika företag som är aktiva i branscher så som samhällsbyggnad, reklam, revision och resebranschen. Det största företaget har 6000 anställda och det minsta har 15 anställda. Två av de fyra företagen har vid flera tillfällen vunnit pris för sitt arbete med Employer Branding, samt under lång tid varit högt rankande för just detta av erkända företag. Resultatet av denna studie visar att kunskapsintensiva företag främst arbetar med Employer Branding i syfte att rekrytera och attrahera ny arbetskraft. Däremot företag som verkar i branscher där det generellt sett är låga krav på utbildning eller specialkompetens, arbetar istället med Employer Branding i syfte att bygga en stark företagskultur och arbeta aktivt med att förmedla företagets vision, för att få befintlig personal att knyta an till företaget.

This study investigates the integration of Environmental, Social, and Governance (ESG) priorities into Employer Value Propositions (EVPs) within the context of higher education institutions, specifically focusing on Swedish universities. The research aims to explore how ESG priorities are perceived and experienced by faculty and staff, and how these priorities align with employees' personal values and expectations. By addressing this gap, the study seeks to understand the impact of ESG integration on employee perceptions and the overall attractiveness of the university as an employer.The study employs a qualitative methodology, utilizing in-depth semi-structured interviews with faculty and staff members across multiple campuses of Luleå University of Technology (LTU). The interviews provide rich, contextual insights into the participants' views on the university’s ESG initiatives, including comprehensive environmental programs, strong social responsibility efforts, and ethical governance practices, along with the effectiveness of communication strategies in conveying these priorities.The findings reveal that these ESG initiatives significantly influence employees' perceptions of their university’s commitment to sustainable and ethical practices. Specifically, the integration of ESG priorities not only enhances employees' sense of pride and commitment but also fosters a positive work culture when these initiatives align with their personal values and expectations. The study identifies key areas where ESG efforts can be strengthened to further align with employee values, thereby shaping a compelling EVP that attracts and retains environmentally, socially, and ethically conscious talent.Theoretical implications include enhanced stakeholder alignment, while practical implications highlight improved employee engagement and satisfaction through ESG initiatives. The research contributes to the existing literature by filling the gap regarding the qualitative exploration of ESG integration in EVPs within the higher education sector from an employee perspective. Furthermore, it offers practical recommendations for university administrators to effectively communicate and implement ESG priorities, ensuring alignment with employee expectations and enhancing overall organizational attractiveness.

Organisations strive to gain competitive advantages and there is an increasing demand for more advanced technology in today's dynamic and complex environment. The importance of engineering is increasing in the global world, which leads to a higher demand of professional engineers. They represent among the hardest roles to fill. The short supply of engineers, the high employment rate and low unemployment rate among engineers in Sweden makes it difficult for companies to attract them. This issue is often described as ‘The War for Talent’. The War for Talent is a greater issue for organisations within the public sector because of negative prejudices, reputations and stereotypes. This and the fact that there are limited resources for marketing within the public sector when they are funded by the government, make it difficult to compete with organisations within the private sector. The public sector in Sweden is relatively large, and The Swedish Transport Administration is a large company within the public sector that need to prepare for the war for talents among companies within the private sector. The purpose of this research is to investigate work value preferences of professional engineers and important recruitment aspects to consider, when choosing an employer. To deal with the war of talents effectively, the concept of employer branding has been developed as an effective organisational strategy for employment. In the report, we will study the concept of employer branding and the employer branding process, work value preferences and important recruitment aspects to enhance understanding of how companies can attract professional engineers in Sweden, to initiate a career within the public sector. Our data collection was through qualitative interviews with eight professional engineers, both from the private and the public sector. Our study developed an adapted framework with work values preferred by Swedish professional engineers that can be used as a guide to help and enable to attract and recruit engineers towards the public sector. We found differences between the public sector and the private, and six core values preferred by Swedish professional engineers, where organisations in the public sector should put a certain emphasis on two of them. There were some certain preferences among recruitment channels, and we found that recruitment strategies could enhance, improve or damage the brand and that the corporate reputation affects the opinion of the company. We also have some specific recommendations towards the case company.

Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna.  Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt.  Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt? / Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees.  Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews.   Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way.  Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?

I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential